Slaget vid Sävar
| Slaget vid Sävar | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Finska kriget | |||||||
,_Nordisk_familjebok.png) Skiss över trakten mellan Umeå och Ratan |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige |
 Ryssland |
||||||
| Befälhavare/ledare | |||||||
| Gustaf Wachtmeister | Nikolaj Michailovitj Kamenskij | ||||||
| Styrka | |||||||
| 5 000 man, 10 kanoner | 5 500 man, 8 kanoner | ||||||
| Förluster | |||||||
| 400 man döda, 250 man skadade | 600 man döda, 300 man skadade | ||||||
|
|||||
Slaget vid Sävar var ett avgörande slag under finska kriget, och utspelades den 19 augusti 1809. Det utkämpades mellan svenska och ryska styrkor under ledning av generalerna Gustaf Wachtmeister respektive Nikolai Kamenskij vid orten Sävar cirka 16 km nordost om Umeå. Det var det blodigaste slaget under finska kriget.
Dagen innan slaget, den 18 augusti 1809, landsattes i Ratan en svensk armé som under ledning av general Gustaf von Wachtmeister skulle återta Umeå, som ryssarna belägrade sedan juni. Landstigningen kallas Västerbottensexpeditionen. Expeditionen slog läger i byn Sävar efter en rysk desinformationskampanj som fick svenskarna att tro att de inte kunde avancera.
Den ryska armen var på marsch söderut när Kamenskij fick underrättelse om den svenska landsättningen i Ratan. De ryska trupperna fick då order att vända norrut. Några av de förband som sattes in i striderna vid Sävar hade då i ilmarsch tillryggalagt 80 kilometer på 36 timmar.
Första skottet avlossades från svenskt håll i Krutbrånet omkring 6.30 på morgonen, när ryssarna upptäcktes. Svenskarna var i numerärt underläge, med ungefär 4600 man mot 5500 ryssar.[1]
Omkring 600 ryssar och 400 svenska soldater fick sätta livet till under stridigheterna den 19 augusti 1809, med ännu fler sårade på båda sidor.[2] General von Wachtmeister bedömde efter åtta timmars strider att den svenska styrkan löpte risk att bli slagen. Han beordrade reträtt mot Djäkneboda.
Svenskarna drog sig tillbaka till Ratan där svenska flottan låg men redan nästa dag stod ett nytt slag där. Wachtmeisters försiktiga handlande i slaget har kritiserats skarpt i historien.
Innehåll |
Svenska förband i Sävar [redigera]
1. brigaden (2.197 man) (Chef: C.J. Fleetwood)
- Södermanlands reg:s I. och II. bataljon.
- Västmanlands reg:s I. bataljon
- Jönköpings reg.s I., II. och III. bataljon
- Jägarbataljon (sammansatt ur förbanden ovan)
2.brigaden (1.985 man) (Chef: Friherre Gr.R. Boije)
- Svea livgarde (en bataljon)
- Drottningens livreg:te (en bataljon)
- von Engelbrechtenska reg:tet (en bataljon)
- Kronobergs reg:s I. och II. bataljon
3. brigaden (2.348 man) (Chef: Greve G.C.F. Löwenhielm)
- Livgrenadjärregementets I., II. och III. bataljon
- Upplands reg:s I. och II. bataljon
Artilleriet:
- Svea artillerireg:te (259 man, 170 hästar) (Chef: Major J.C. Bökman)
- 1. 6-pundiga kanonbatteriet (6 pj)
- 4. 6-pundiga kanonbatteriet (6 pj)
- 2. 8-pundiga haubitsbatteriet (4 pj)
Kavalleri:
- Livgardet till häst (en halvskvadron 60 man, 59 hästar)
Ryska förband i Sävar [redigera]
Förtruppen (Chef: Överste Sabanjejev, Ivan Vasiljevitj)
- 3:e jägarregementet (Uppsatt 1797, nedlagt 1833)
- 23:e jägarregementet (utom 1 kompani) (Uppsatt 1805, nedlagt 1833)
- Sevska musketerarregementet 1 bataljon (Uppsatt 1763, nedlagt 1918)
Huvudstyrkan Generalmajor Ilja Ivanovitj Alexejev 1 Kolonnen (Chef generalmajor Pjotr Ivanovitj Jersjov)
- Tenginska musketerarregementet 1 bataljon (Uppsatt 1700, nedlagt 1918)
- Navaginska musketerarregementet 1 bataljon
- Revalska musketerarregementet 1 bataljon (Uppsatt 1775, nedlagt 1918)
2 Kolonnen (Chef generalmajor Semjon Stepanovitj Gotovstov) *Azovska musketerarregementet (Uppsatt 1700, nedlagt 1918)
- Sevska musketerarregementet 1 bataljon
Reserven
- Permska musketerarregementet 1 bataljon (Uppsatt 1700, nedlagt 1833)
- Revalska musketerarregementet 1 bataljon
- Mogilevska musketerarregementet (Uppsatt 1805, nedlagt 1918)
Inget ryskt kavalleri deltog i slaget, oskäkra uppgifter rörande det ryska artilleriet.
Källa: Föreningen interaktiv historia, FIH, och Riksförbundet Sveriges Militärkulturhistoriska Föreningar, RSMF.
Kuriosa [redigera]
På monumentet vid Sävar står det: "Fäderneslandet åt sina stupade söner", och därför kallas det i folkmun för "kannibalmonumentet".
Sävar II [redigera]
Slaget vid Sävar återskapades på 200-årsdagen 2009-08-19.
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ Slagen i Sävar och Ratan - 200 år av fred
- ^ 1808–09 års krig i Västerbotten Västerbottens läns hembygdsförbundfund
