Slaget vid Sävar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaget vid Sävar
Del av Finska kriget
Skiss över trakten mellan Umeå och Ratan (Västerbottensexpeditionen), Nordisk familjebok.png
Skiss över trakten mellan Umeå och Ratan.
Ägde rum 19 augusti 1809
Plats Sävar, Västerbotten, Västerbottens län, Sverige
Resultat Rysk seger
Stridande
Flag of Sweden.svg
Sverige
Flag of Russia.svg
Ryssland
Befälhavare/ledare
Naval Ensign of Sweden.svg Gustaf Wachtmeister Ryssland Nikolaj Michailovitj Kamenskij
Styrka
6 789 man
10 kanoner[1]
6 000 man
8 kanoner[2]
Förluster
396 stupade
450 sårade[3]
600 stupade
1000 sårade[3]

Slaget vid Sävar var ett avgörande slag under Finska kriget, och utspelades den den 19 augusti 1809. Det utkämpades mellan svenska och ryska styrkor under ledning av generalerna Gustaf Wachtmeister respektive Nikolai Kamenskij vid orten Sävar i Västerbotten cirka sexton kilometer nordost om Umeå. Det var det blodigaste slaget under Finska kriget.

Förlopp[redigera | redigera wikitext]

Dagen innan slaget, den 18 augusti 1809, landsattes i Ratan en svensk här som under ledning av general Gustaf von Wachtmeister skulle återta Umeå, som ryssarna belägrade sedan juni. Landstigningen kallas Västerbottensexpeditionen. Expeditionen slog läger i byn Sävar efter en rysk vilseledningskampanj som fick svenskarna att tro att de inte kunde rycka fram.

Den ryska hären var på marsch söderut när Kamenskij fick underrättelse om den svenska landsättningen i Ratan. De ryska trupperna fick då order om att vända norrut. Några av de förband som sattes in i striderna vid Sävar hade då i ilmarsch tillryggalagt åttio kilometer på 36 timmar.

Det första skottet avlossades från svenskt håll i Krutbrånet omkring halv sju på morgonen, när ryssarna upptäcktes. Svenskarna var i numerärt underläge, med ungefär 4600 man mot 5500 ryssar.[4]

Omkring 600 ryska och 400 svenska soldater fick sätta livet till under stridigheterna den 19 augusti 1809, med ännu fler sårade på båda sidor.[5] General von Wachtmeister bedömde efter åtta timmars strider att den svenska styrkan löpte risk att bli slagen. Han beordrade att falla tillbaka mot Djäkneboda.

Svenskarna drog sig tillbaka till Ratan där den svenska flottan låg men redan nästa dag stod ett nytt slag där - slaget vid Ratan. Wachtmeisters försiktiga handlande i slaget har kritiserats hårt i historien.

Svenska förband i Sävar[redigera | redigera wikitext]

1. brigaden (2.197 man) (Chef: C.J. Fleetwood)

2.brigaden (1.985 man) (Chef: Friherre Gr.R. Boije)

3. brigaden (2.348 man) (Chef: Greve G.C.F. Löwenhielm)

Artilleriet:

  • Svea artillerireg:te (259 man, 170 hästar) (Chef: Major J.C. Bökman)
    • 1. 6-pundiga kanonbatteriet (6 pj)
    • 4. 6-pundiga kanonbatteriet (6 pj)
    • 2. 8-pundiga haubitsbatteriet (4 pj)

Kavalleri:

Ryska förband i Sävar[redigera | redigera wikitext]

"Utsigt af affairen vid Ratan. Karta öfver affairen vid Ratan den 20 augusti 1809", Carl Gustaf Gillberg, 1809

Förtruppen (Chef: Överste Sabanjejev, Ivan Vasiljevitj)

  • 3:e jägarregementet (Uppsatt 1797, nedlagt 1833)
  • 23:e jägarregementet (utom 1 kompani) (Uppsatt 1805, nedlagt 1833)
  • Sevska musketerarregementet 1 bataljon (Uppsatt 1763, nedlagt 1918)

Huvudstyrkan Generalmajor Ilja Ivanovitj Alexejev 1 Kolonnen (Chef generalmajor Pjotr Ivanovitj Jersjov)

  • Tenginska musketerarregementet 1 bataljon (Uppsatt 1700, nedlagt 1918)
  • Navaginska musketerarregementet 1 bataljon
  • Revalska musketerarregementet 1 bataljon (Uppsatt 1775, nedlagt 1918)

2 Kolonnen (Chef generalmajor Semjon Stepanovitj Gotovstov) *Azovska musketerarregementet (Uppsatt 1700, nedlagt 1918)

  • Sevska musketerarregementet 1 bataljon

Reserven

  • Permska musketerarregementet 1 bataljon (Uppsatt 1700, nedlagt 1833)
  • Revalska musketerarregementet 1 bataljon
  • Mogilevska musketerarregementet (Uppsatt 1805, nedlagt 1918)

Inget ryskt kavalleri deltog i slaget, oskäkra uppgifter rörande det ryska artilleriet.[1]

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Monument över slaget i Sävar.

På monumentet vid Sävar står det: "Fäderneslandet åt sina stupade söner", och därför kallas det i folkmun för "kannibalmonumentet".

Sävar II[redigera | redigera wikitext]

Slaget vid Sävar återskapades på 200-årsdagen den 19 augusti 2009.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Föreningen interaktiv historia, FIH, och Riksförbundet Sveriges Militärkulturhistoriska Föreningar, RSMF.
  2. ^ Main Document - Swedish-Russian War
  3. ^ [a b] Svenska slag ISBN 91-46-21087-3
  4. ^ Slagen i Sävar och Ratan - 200 år av fred
  5. ^ 1808–09 års krig i Västerbotten Västerbottens läns hembygdsförbundfund

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 63°53′32″N 20°32′5″Ö / 63.89222°N 20.53472°Ö / 63.89222; 20.53472