Slaget vid Vittorio Veneto

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaget vid Vittorio Veneto
Del av italienska fronten under första världskriget
Battle of Vittorio Veneto.jpg
Slaget vid Vittorio Veneto
Ägde rum 24 oktober–3 november 1918
Plats Vittorio Veneto, Italien
Resultat Avgörande italiensk seger
Slut för det österrikisk-ungerska imperiet[1][2]
Stridande
 Italien
 Storbritannien
Frankrike Frankrike
Böhmen Tjeckoslovakiska legioner
 USA
 Österrike-Ungern
Befälhavare/ledare
Kungariket Italien Armando Diaz Österrike-Ungern Svetozar Borojević von Bojna
Styrka
57 divisioner
  • 51 italienska
  • 3 brittiska
  • 2 franska
  • 1 tjeckoslovakiska

1 amerikanskt regemente[3]
7 700 kanoner

52 divisioner
6 030 kanoner
Förluster
5 800 döda
26 000 skadade
35 000 döda
100 000 skadade
300 000 tillfångatagna

Slaget vid Vittorio Veneto var ett slag på den italienska fronten under första världskriget och pågick mellan den 24 oktober och den 3 november 1918. Det utspelades i norra Italien och bidrog till Österrike-Ungerns besegrande. Det var dessutom det sista slaget för kejsardömet som strax efter skulle falla helt och hållet. Initiativet var Italiens.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Italienarna ansåg, trots famgången från slaget vid Piave, att de inte var i skick att anfalla, de skulle bara klara en offensiv till och misslyckades den, var de dömda till undergång. Även om det inte skulle bli så allvarligt, så var det så den italienska ledningen tänkte. Tyskarna började nu förlora mer och mer på västfronten och ententen krävde att Italien utnyttjade centralmakternas sårbarhet. I synnerhet med tanke på att Österrike-Ungern gick till reträtt, så borde italienarna följa upp detta.

Men så hände det saker på olika fronter. De allierade slog sig genom fronten kring Thessaloniki i Vardaroffensiven och tog sig upp via Serbien. Österrike-Ungern började falla ihop som ett korthus, allt skulle gå fort. Den 6 oktober utropades en ny stat - Jugoslavien. Den 14 oktober bildades en tjeckisk tillfällig regering och den 16 oktober utfärdades en proklamation där den habsburgske kejsaren förklarade att Österrike var ett federalt imperium. Italien förstod att de var tvungna att delta i krossandet för att få sina krav i Londonfördraget uppfyllda. De kände sig tvungna att gå till offensiv!

Italienska armén led fortfarande av sviterna sen Caporetto så franska, brittiska och amerikanska styrkor fanns fortfarande kvar och de skulle dessutom ta del i offensiven.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pasoletti, Ciro (2008) (på engelska). A Military History of Italy. Greenwood Publishing Group. Sid. 150. ISBN 0275985059. ”...Ludendorff skrev: In Vittorio Veneto, Austria did not lose a battle, but lose the war and itself, dragging Germany in its fall. Without the destructive battle of Vittorio Veneto, we would have been able, in a military union with the Austro-Hungarian monarchy, to continue the desperate resistance through the whole winter, in order to obtain a less harsh peace, because the Allies were very fatigued.” 
  2. ^ Cavendish, Marshall (2002) (på engelska). History of World War I. Marshall Cavendish Corporation. Sid. 715-716. ISBN 0761472347. ”The Battle of Vittorio Veneto during October and November saw the Austro-Hungarian forces collapse in disarray. Thereafter the empire fell apart rapidly.” 
  3. ^ Duffy, Michael (1 februari 2002). ”The Battle of Vittorio Veneto, 1918” (på engelska). FirstWorldWar.com. http://www.firstworldwar.com/battles/vittorioveneto.htm. Läst 10 juni 2008.