Slaget vid Wagram

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaget vid Wagram
Del av Femte koalitionskriget
Napoleon Wagram.jpg
Napoleon I vid Wagram, målad av Horace Vernet.
Ägde rum 5–6 juli 1809
Plats Nordost om Wien, Österrike
Resultat Avgörande fransk seger:
Stridande
 Österrike Frankrike Frankrike
Befälhavare/ledare
Karl av Österrike
Johann von Liechtenstein
Heinrich von Bellegarde
Johann von Klenau
Napoleon I
Louis-Alexandre Berthier
Louis-Nicolas Davout
André Masséna
Styrka
140 000[1] 160 000[1]
Förluster
41 250 totalt:[1]
23 750 döda eller skadade
10 000 saknadeg
7 500 tillfångatagna
37 500 totalt:[1]

27 500 döda eller skadade
10 000 saknade eller tillfångatagna

Slaget vid Wagram var ett avgörande fältslag den 6 juli 1809 under Napoleonkrigen.

Slaget[redigera | redigera wikitext]

Sporrad av de franska nederlagen i Spanien slöt sig Österrike återigen till Frankrikes fiender. Efter en fransk offensiv stod striderna snart utanför själva Wien, där ärkehertig Karl lyckades tillfoga Napoleon ett svidande nederlag i slaget vid Aspern-Essling den 21–22 maj 1809. Den 6 juli stod det stora slaget vid Wagram, där Napoleon slutligen lyckas betvinga österrikarna. I slaget stupade 32 000 franska och 35 000 österrikiska soldater, och sett i soldatmängd var slaget det största till dess.

Österrike tvingades till ytterligare ett i raden av förnedrande fredsfördrag, nämligen freden i Schönbrunn. Det var fjärde gången Österrike led nederlag efter att ha anfallit Napoleon.

Jean Baptiste Bernadotte befann sig med sin kår i centrum av den franska armén. Han beordrades av Napoleon att lämna slagfältet efter missnöje med hans insatser under slaget.

Avenue de Wagram, en av de gator som leder till Triumfbågen och Place Charles de Gaulle i Paris, är namngiven efter slaget.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Castle, I. Aspern/Wagram (1809), Osprey (1990)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Ericson Wolke, Lars. ”Napoleons dyrköpta seger : Wagram 1809”. Populär historia (nr. 4): sid. 34-38.