Slaget vid Willstätt
| Slaget vid Willstätt | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Trettioåriga kriget | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige
|
 Tysk-romerska riket  Katolska ligan
| ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
 Otto von Mörchingen
|
 Karl IV Johann von Werth
| ||||||
| Styrka | |||||||
| 6–7 000 man[1][2] | 3 000 ryttare 1 500 fotsoldater[1][2] | ||||||
| Förluster | |||||||
| 5 000 döda eller tillfångatagna[1][2] 6 kanoner 4 fanor[3] |
Små | ||||||
Slaget vid Willstätt utkämpades under det trettioåriga kriget nära fristaden Strasbourg i det tysk-romerska riket. Efter att ha åstadkommit ett hårt nederlag mot den svenska armén i slaget vid Nördlingen i september tågade de katolska arméerna in i det svenskockuperade södra Tyskland. Vid Willstätt besegrade den katolska armén under befäl av hertig Karl IV av Lothringen och general Johann von Werth den svenska under befäl av tyskarna Rhengreven av Salm-Kyrburg-Mörchingen, hertigen av Württemberg och markgreven Baden-Durlach. Striden varade i tre timmar. 2 000 svenska soldater stupade på slagfältet och stora delar av den svenska armén retirerade. Rhengreven Otto räddade sitt liv genom att fly in till Strasbourg.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Aedo y Gallart, Diego: Viaje del Infante Cardenal don Fernando de Austria: desde 12 de abril 1632 que saliò de Madrid... hasta 4 de Noviembre de 1634 que entró en la de Bruselas. Amberes: Juan Cnobbart, 1635, s. 170–171.
- ^ [a b c] Des Robert, Ferdinand: Campagnes de Charles IV duc de Lorraine et de Bar, en Allemagne, en Lorraine et en Franche-Comté, 1634–1638, d'après des documents inédits tirés des archives du Ministère des affaires étrangères. París, Nancy: H. Champion; Sidot Frères, 1883, s. 46–47
- ^ Schreiber, Friedrich Anton Wilhelm: Maximilian I. Der Katholische, Kurfürst von Bayern und der dreißigjährige Krieg: Nach den Acten und Urkunden der k. B. Allgemeinen Reichs-, Staats- und Provincial-Archive. Munich: Fleischmann, 1868, s. 660–661.