Slagruta

Från Wikipedia
Version från den 18 juni 2016 kl. 16.54 av 1Kwords (Diskussion | Bidrag) (→‎Olika förklaringar: raderar påståenden utan källor.)
En bild från 1700-talet på en man som använder slagruta.

Slagruta är ett redskap som används i syfte att hitta till exempel vattenkällor, ädelstenar och malmer, försvunna personer, eller fornlämningar. Redskapet, som inte har någon bevisad effekt, består oftast av en böjlig träklyka eller två L-formade handtag (så kallade vinkelpekare) eller ibland en pendel, sveps över ett område jord och påstås reagera när användaren närmar sig ett fynd. Slagrutor har testats under kontrollerade förhållanden vid flera tillfällen, men då har resultatet endast blivit lika bra som slumpen.[1][2]

Påstådda förmågor

En man letar vatten med slagruta i England 1942.

De flesta som använder slagruta letar efter saker under jordytan och påstår att de kan hitta, till exempel, vattendrag. Några menar att de kan hitta stillastående vatten, olja, ädelmetaller, mineraler eller försvunna föremål. Användare anser ofta att de hittar rätt i över 90% av fallen, men ingen har någonsin presterat bättre än slumpen under kontrollerade tester.[1][2]

Vissa påstår sig också kunna hitta vatten eller mineraler genom att utföra proceduren på en karta. Liksom användning av slagruta i naturen, har denna sort inget stöd i vetenskapen, vilket gör att de flesta klassificerar användandet som pseudovetenskap. Vissa slagruteanvändare påstår att det rör sig om ESP (utomsinnlig varseblivning). Illusionisten Uri Geller påstår att han har använt slagruta på uppdrag av flera olje- och gruvbolag.[källa behövs]

Även om fynd av vatten är det vanligaste målet för slagruteanvändare, är det även vanligt, till exempel i Storbritannien, att leta efter linjer som kallas Leylinjer som ska förbinda keltiska monument, såsom Stonehenge.[källa behövs] I Tyskland förekommer det också att man letar efter jordstrålning som sägs komma från jordens inre.[källa behövs] Att befinna sig på en s.k. Hartmannlinje sägs innebära många negativa effekter, från svårighet att sova, till utveckling av cancer.[källa behövs]

Typer av slagrutor

Vinkelpekare
  • Y-klykan består av en grenklyka, gärna från ett fuktkrävande träslag så som al, gran eller björk. Detta är den traditionellt vanligaste slagrutan vid sökande efter vattenkällor eller ådror. [källa behövs]
  • Vinkelpekaren görs av metalltråd. De har en 90 graders böj vid ungefär en fjärdedel av sin längd, den kortare delen hålls i handen. Används för att hitta vattenådror eller magnetfält/jordstrålningslinjer samt fysiologiskt liknande fält kring kroppar så som aura eller liknande.[källa behövs]
  • Pendeln består av en tyngd på ett snöre eller liknande.
  • Rak järntråd har använts som indikation för dräktighet hos främst nötboskap, i dag en mer eller mindre bortglömd metod som liknar pendeln.[källa behövs]
  • Diverse påstått högteknologiska apparater liknande slagrutor har saluförts som påstås kunna spåra bomber. Ett exempel är ADE651, som sålts i stora antal till Irak.[3][4]

Vetenskapliga studier

Gotland

1982 genomförde Leif Engh vid den naturgeografiska institutionen vid Lunds universitet en undersökning om vattenletning med olika metoder. Området som undersöktes var Lummelundgrottorna på Gotland, som karterats av Engh, och där det underjordiska rinnande vattnet finns på väl avgränsade områden.

De använda metoderna var dels fysikaliska (slingram, VLF,och georadar) dels 30 personer som sökte med slagruta. Enligt rapporten hade en tredjedel av slagrutegångarna statistiskt signifikanta resultat och slagrutan angavs som den mest effektiva av de testade metoderna.[5][6] Undersökningen har dock kritiserats för att inte vara dubbelblind. På grund av fel i de medföljande kartorna går det heller inte att avgöra var slagrutesökarna fick sina utslag i förhållande till de underjordiska gångarna.[7]

Den engelskspråkiga Wikipedia-sidan redovisar många studier som genomgående kommer till slutsatsen att resultaten av slagrutegång inte skiljer sig från ett helt slumpmässigt resultat.

Populärkultur

Professor Kalkyl i Hergés serier om Tintin ses ofta med en slagrutependel.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Positiva slagruteundersökningar, Jesper Jerkert, Folkvett nr 1 2003
  2. ^ [a b] Slagrutan i folktro och forskning (pdf), Jesper Jerkert, Från: Jesper Jerkert och Sven Ove Hansson (red) (2005). Vetenskap eller villfarelse. Stockholm: Leopard förlag. sid. 11-37, 309-312. ISBN 91-7343-085-4 
  3. ^ Riyadh Mohammed & Rod Nordland, British Man Held for Fraud in Iraq Bomb Detectors, New York Times, 2010-01-23
  4. ^ Kim Sengupta, Head of bomb detector company arrested in fraud investigation. The Independent, 2010-01-23
  5. ^ "Unconventional Water Detection" s. 14
  6. ^ L. Engh, Detektering av underjordiska vattendrag - test av tregeofysiska metoder (slingram, VLF, georadar) samt biofysisk metod(slagruta). Lunds universitets naturgeografiska institution, rapport nr 55, 1983.
  7. ^ Rolf Manne, "Slagrutor och slagruteforskning" Folkvett nr 3 1993.

Källor

Externa länkar

Slagruteorganisationer

Skeptiker