Slaviska förnamn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaviska språk

Slaviska förnamn härstammar från de slaviska språken och är mest populära i slavisktalande länder såsom Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Polen, Ryssland, Serbien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Vitryssland och Ukraina.

Ursprung och betydelse[redigera | redigera wikitext]

Slaviska namn är i regel av fredlig eller krigisk karaktär och har ofta ett förkristet eller medeltida ursprung. De är ofta abstrakta och beskriver någons karaktär, uttrycker en önskan om prosperitet eller respekt för familjemedlemmar. I motsats till förnamn från andra kulturer refererar de inte direkt till specifika gudar eller vapen vilket kan ha sin grund i att gudanamn och vapen var tabu i den samslaviska kulturen. Det finns dock undantag, till exempel det polska förnamnet Mieczysław (från polskans "miecz" - svärd), och en grupp av slaviska förnamn där ordet "Bog" eller "Boh" (Gud) ingår. Ett exempel på ett sådant namn är Bogdan som kommer från orden "Gud" och "rik".

Exempel på slaviska förnamn[redigera | redigera wikitext]

Feminina motsvarigheter slutar vanligtvis i vokalen-a (till exempel Bogusław - Bogusława)

Prefix eller suffix Betydelse Exempel
bog, boh, boż Gud, rik, öde Bogna, Bogdan, Bohumil, Bogusław, Bożena
bor kamp, krigare, den som kämpar Borisław, Velibor, Ratibor, Sambor
bron, bran försvare, försvara, skydda Bronisław, Branimir, Barnim
ciech, tech, tješ lycka, lycklig Wojciech, Sieciech, Božetech, Tješimir
cze, cti, ča, če ära Czesław, Ctibor
dan, dar gåva, får Božidar, Damir, Slobodan
dobro bra, godhet Dobrogost, Dobroslav, Dobrawa, Dobromil
dom hem Domasław, Domoľub, Domamir
drag, droh, droh dyrbar, älskad Predrag, Dragutin, Dragan, Dragoslav, Drogomysł
gnev, hnev, gniew ilska, arg Zbigniew, Gniewomir, Spytihněv
gost gäst Radogost, Dobrogost, Gostomysl
jar stark, svår Jaromir, Jaroslav, Jaropolk, Jarmila
lub, ljub, l'ub älskad, kärlek Ljubomir, Luboš, Ljubow, Slavoljub
lud, ljud människor Ludmila, Ludomir, Ludziwoj
mil, mił kär, älskad Milena, Miloš, Ludmila, Jarmila
mir, měr, mierz fred, värld, prestige Vladimir, Jaromir, Sławomir, Ljubomir, Kazimierz, Miroslav
mysl, mysł tro Premysl, Gostomysl, Przemysław
polk, pluk, pełk regemente Svätopluk, Jaropolk, Jaropełk
rad glad, glädje Radomir, Radosław, Radmila, Milorad
slav, sław ära, slavisk Stanislaw, Radoslav, Bronisław, Władysław, Bolesław, Tomislav, Zdzisław
svjat, svet, svät stark, helig, ljus Svyatoslaw, Svätopluk, Swetlana
vjače, wence, vac, więce mer, grand Václav, Vjatjeslav, Wiesław
vlad, volod, wład härskare, den som härskar Vladimir, Władysław, Vsevolod, Rogwolod
voj, woj kämpare, krigare, krig Wojciech, Vojislav, Sędziwoj, Milivoje

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]


Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • A.Cieślikowa (red.) Słownik etymologiczno-motywacyjny staropolskich nazw osobowych t.1, Kraków 2000, ISBN 83-87623-23-7
  • A.Cieślikowa Derywacja paradygmatyczna w staropolskiej antroponimii, Kraków 1991, ISBN 83-900261-7-1
  • A. Brückner Słownik etymologiczny języka polskiego, Warszawa 1985
  • M. Malec Imię w polskiej antroponimii i kulturze, Kraków 2001, ISBN 83-87623-27-X
  • M. Malec, Obraz rodziny w słowiańskich imionach złożonych, [w:] Rozprawy slawistyczne nr 16, * Słowiańskie composita antroponimiczne, Lublin 2000

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]