Slips

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även dansbandet Zlips.
Slips

Slips är ett smalt band av tyg knutet runt skjortkragen som bärs till kavaj eller kostym[1] tillsammans med skjorta. Slipsen är en typ av kravatt, liksom flugan, som anses ha samma ursprung. I grunden handlar det om en rosett att hålla ihop kragöppningen med, men den har egentligen ingenting med skydd mot väder och vind att göra.

Det är främst vuxna män som använder slips, men det förekommer även bland pojkar vid högtidligare tillfällen, vilket dock var vanligare förr. Det förekommer också att kvinnor använder slips för att klä upp sig på olika sätt, men slipsen ses fortfarande som ett i huvudsak manligt plagg, och det är fortfarande ganska ovanligt att kvinnor använder det. Dock bär tonårsflickorna ofta slips med en kjol som slutar strax ovanför knäna som en del av den skoluniform som förekommer mest i Storbritannien, men även i USA, Australien och Japan.

Slips kan även ingå i arbetskläderna eller uniformen för till exempel betjänter och servitörer.

I början av 1900-talet samexisterade flugan med slipsen, men mot mitten av århundradet gick flugan ur modet, och det blev något av en manlighetsrit att lära sig knyta och bära slips i tonåren. I dag används fluga mest inom restaurang- och serviceyrken samt tillsammans med smoking och frack.

Academia Cravatica har utlyst den 18 oktober som den internationella slipsdagen och verkar för att allt fler länder runt om i världen ska uppmärksamma klädplagget.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Redan omkring åt 1660 blev den modeintresserade franske kungen Ludvig XIV begeistrad över de mycket färggranna sidensjalar som kroatiska militärer bar, ett plagg kallat kravata som bars runt halsen även av officerare i det då mäktiga Osmanska riket. Den franske kungen tog till sig modet och började själv bära stora kulörta, imposanta halsplagg och utrustade även sitt livgarde med schalarna, som skulle knytas och hängas på ett visst sätt.[2]

Eftersom Frankrike var Europas högborg och trendsättare för kultur, smak och klädstil spred sig idén, bl.a. till England, som skulle bli det land som vidareutvecklade plagget under 1700-talet. Fina engelska herrar bar redan en eller annan form av magnifik halsbeklädnad, men den franska var elegantare och egenheten att den måste knytas på ett visst sätt för att hänga rätt passade den engelska överklassen. Under 1800-talets början frångick man det pompösa, praktfulla och lysande och gjorde dem mindre, smalare och mindre färgglada. Eftersom det nu var fråga om ett annat plagg som inte var knuten till adel eller kungliga livvakter eller någon annan speciell grupp. Kravatt och scarf var de vanliga namnen i England. Den industriella revolutionen skapade emellertid ett behov av ett halsplagg som var lätt att sätta på, var bekvämt och som skulle kunna användas en hel arbetsdag. Den moderna slipsen, som fortfarande bärs av miljontals människor varje dag, föddes vid 1800-talets slut. Den var lång, tunn och lätt att knyta, och fick namnet tie, som betyder "band".[2]

Slipsar har oftast symboliserat briljans och makt. I England i slutet av 1800-talet valdes material och mönster för denna attiralj hos en skicklig skräddare med tillgång till importerade tyger och material. Slipsarna specialtillverkades för individer som varje dag, eller flera gånger per dag, noggrant valde sin slips i garderoben. Det handlade enbart om välsituerade herrar som förväntade sig respekt och efterlevnad.[3] Nyrika hade inte samma typer av slipsar som de allt fattigare herrgårds- och godsägare vars förfäder hade haft sina glansdagar i det tidigare feodalsamhället. Slipsen var uteslutande till för ett fåtal framstående samhällsmedborgare. Men den industriella revolutionen ändrade till slut på detta, eftersom den producerade en kader av tjänstemän och en medelklass (inledningsvis i Europa och Nordamerika).

I början 1900-talet ökade antalet kontorsanställda och tjänstemän överlag. eftersom det växande industrisamhället krävde ett större antal administratörer. Män med sådana arbeten var tvungna att bära kostym med slips, eftersom klädseln ansågs utstråla moral och hederlighet, och att kontrahenterna med sin "kostymuniform" antogs värna samma normer och dygder. Detta förbättrade i sin tur arbetsmoralen och försäljningssiffrorna. Sådana värderingar dominerar fortfarande – faktum är att byråkraterna, politikerna, tjänstemännen och affärsmännen haft samma typ av arbetskläder i 100 år, vilket är något av ett historiskt rekord – men det är svårt att peka ut vem eller vilka det är som vidmakthåller och sprider de positiva attityderna. Slipsen har under hela 1900-talet haft konkurrens av flugan. Vissa män, särskilt gruppen akademiker, forskare, collegelärare och vissa framstående kulturskapare, har envist hållit fast vid flugan. Denna grupp är dock en ytterst liten minoritet.[2]

Det svenska ordet slips kommer från tyskans schlips, och i dagens Tyskland används både ordet "Schlips" och "Krawatte". På franska har slipsen behållit namnet cravate liksom på portugisiska gravata och på italienska "cravatta". På spanska kallas slipsen "corbata" och på nederländska "stropdas". På finska används båda orden "solmio" och "kravatti". Utanför Västvärlden har män mest tagit till sig slipsen i sammanhang där de har med västerländska människor att göra, men i vissa länder, som Japan, används den även japaner emellan i affärssammanhang.

Argument för och emot[redigera | redigera wikitext]

Slipsen har sedan 1800-talets sista decennier på ett mer eller mindre uppenbart sätt signalerat makt och status med anknytning till yrke och/eller sammanhang. Den är idag nödvändig och oavvislig i nästan alla sammanhang när det gäller ekonomi, politik, diplomati och juridik, men även i vissa nöjessammanhang som exempelvis när en man ska ut och dansa. Olika slipsar vad gäller storlek, mönster och färger är dels en modefråga, dels ett sätt att visa samförstånd och/eller att bäraren är pålitlig eller talar "samma språk" som kollegor och/eller motparter. Följaktligen finns det även motståndare till slipsen och det den symboliserar, främst i vänstergrupper och i vissa religiösa grupper. Diskussionen har handlat om att slipsen bidrar till social konformitet (en grå massa av bärare av kostymer och slipsar), medan förespråkarna betonar att de kan skräddarsys vad gäller form, färg och kvalitet av erfarna hantverkare. "Slipsar är meningslösa och obekväma och är föraktade av alla utom av de mest inbitna masochisterna", konstaterar kritiker i Bangladesh som vänder sig emot att kostymen och slipsen ska fungera som universell kod i viktiga sammanhang.[4]

Ett första borttagandet av slipstvånget har setts som ett resultat av uppkomsten av populärkulturen. Åren 1967-1970 började slipsen bli omodern nästan överallt utom i toppen av näringslivet, politiken och de andra nämnda områdena. Åren därefter gjorde kvinnorna sitt stora intåg på arbetsmarknaden i flera av Västvärldens länder, och eftersom kvinnliga chefer (de var få, men de fanns) vid den tidpunkten inte kunde klä sig som sina manliga kolleger, men inte heller som de manliga chefernas sekreterare klädde sig, började chefsuniformer utvecklas även för dem. I regioner med kalla vintrar och snö blev det kvinnliga chefsmodet mest liberalt, de kunde klä sig i byxor om de ville och yrkeskvinnans klädsel var under ett antal år i ett slags experimentstadium. De flesta män på tjänstemannanivå kunde klä sig ganska ledigt under 1970-talet. Slipsen fick ett uppsving under 1980-talet, men under 1990-talet föll den åter i onåd, särskilt hos en ny typ av företag som hade med datorer och informationsteknologi. När dataintresserade startade företag och anställde andra likasinnade i sina expanderande företag var konceptet i princip fri klädsel. Många anställda vid de ledande kommunikationsteknologiska företagen vid millennieskiftet ägde inte ens en kostym, men kunde hyra finkläder när det krävdes.

Idag skiljer det mellan land och bransch om man har slips eller inte. Det beror på vad företaget vill utstråla, något som är knutet till renommé och varumärke. I vissa länder har ett fenomen som kallas Casual Friday uppstått, en sed att medarbetarna inte behöver bära slips på fredagar medan andra företag kräver att de anställda bara bär slips på måndagar för "att starta arbetsveckan. Vissa företag har en liknande uppsättning regler när det gäller klänningar och kjolar för de kvinnliga medarbetarna. Det finns också regler kring slipsens längd precis som när det gäller kjolens längd, och verkligheten i exempelvis USA är inte alls som den de amerikanska TV-serierna målar upp. På möbelföretaget IKEA är slipsar inte tillåtna på något varuhus i världen.

Det pågår dessutom "små kalla krig" rörande slipsen. I det hierokratiskt styrda Iran ses slipsen som en föraktad symbol för det dekadenta Västerlandet, medan man i Väst på arbetsplatser förbjudit vissa plagg som bärs av människor från vissa muslimska länder, även om de berörda inte alltid är muslimer. Det har handlat om turbaner för sikher som kör tunnelbanetåg eller bussar och förbud mot burka för skolelever.[5]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet slips kom under 1800-talet som lånord från tyskans Schlips som betyder "rockskört", vilket också gett upphov till engelska slip med betydelsen remsa. Första kända belägget i Sverige härrör från 1843 då ordet stavades med "h" i svenskan, "shlips", men på 1870-talet fick ordet det den form vi ser idag, men syftade då i första hand på halsdukar knutna som rosetter.[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Översättningstjänsten Tyda.se
  2. ^ [a b c] Pohl, Hendrik (2010). ”When Should You Wear A Bow Tie?”. EzineMark.com. http://business.ezinemark.com/when-should-you-wear-a-bow-tie-318064df2aa.htmll. Läst 26 december 2011. 
  3. ^ T., Jeff (2010). ”Neckties - Particular Insights On The Significance Of Neckties”. EzineMark.com. http://entertainment.ezinemark.com/neckties-particular-insights-on-the-significance-of-neckties-31a164902a6.html. Läst 26 december 2011. 
  4. ^ Christian Science Monitor, (2009). ”To save power, Bangladesh bans suits and ties.”. Christian Science Monitor, September 5, 2009. http://features.csmonitor.com/environment/2009/09/05/to-save-power-bangladesh-bans-suits-and-ties/. Läst 25 december 2011. 
  5. ^ Ignatius, David (10 juli 2008). ”Tehran's Definite 'Maybe'”. The Washington Post. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/07/09/AR2008070901935_pf.html. Läst 26 december 2011. 
  6. ^ Svenska Akademins ordbok
  • Engelskspråkiga Wikipedia har en lista på kända män inom olika samhällsområdet som envist höll fast vid flugan och vägrade använda slips.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]