Slovenske gorice

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vinfält i Jeruzalem.

Slovenske Gorice (tyska: Windische Büheln) är ett geografiskt omfattande område av småkuperad terräng (300-400 m hög) i östra delen av slovenska Steiermark (slovenska: Štajerska). Det avgränsas av Gamlitz-floden och Apaško polje i norr, floden Drava i väster, floden Mura i öster, och sträcker sig tvärsigenom Slovenien, från österrikiska till kroatiska gränsen. Slovenske Gorice indelas i de västra Radgonske-Kapelske Gorice och de östra Jeruzalemske-Ormoške Gorice. Det slovenska ordet gorica (plural gorice) (ordagrant diminutiv för berg) syftar på områdets talrika vingårdar. Det tyska ordet Windisch betyder slovensk.


Geologi och geomorfologi[redigera | redigera wikitext]

Geologiskt sett är Slovenske Gorice en fortsättning av Koralpe. Slovenske Gorice har en kärna av äldre kristallina och metamorfa bergarter, överlagda med yngre, upp till 4 km tjocka, lagerföljder av mineral- och fossilrika sediment från pannoniska havet [1]. De marina sedimenten härrör från Kenozoikum, när Slovenske Gorice var en del av det pannoniska havets västra strandvallar. Områdets geomorfologi karaktäriseras av ett gytter av långa böljande höjder som sträcker sig från nordväst mot sydost. Vattendragen i Slovenske Gorice följer höjdsträckningarna och rinner huvudsakligen mot sydost.


Klimat[redigera | redigera wikitext]

Området har ett sub-pannoniskt klimat, med mellan 900-1100 mm i årsnederbörd (avtagande från väster mot öster) [2]. Dygnsmedeltemperaturen för orten Radgona, vid norra foten av Slovenske Gorice, är 0 °C i januari; 20,3 °C i juli [3]. Det är ofta svalare i dalarna än på höjderna vintertid.


Landskap och natur[redigera | redigera wikitext]

Gorice är ett mosaiklandskap av lövskogar, vin- och fruktgårdar och ängsmark. Avenbok, äkta kastanj och bok (träd) är här vanliga skogsbildande trädarter [4]. Det finns höga natur- och kulturvärden i områdets gamla kulturlandskap som fram tills relativt nyligen brukats extensivt.

Slovenske Gorice är ett Natura 2000-område, där den fram till 70-talet i Slovenien vanliga, men nu starkt hotade blåkråkan är en nyckelart [5]. I ett gränsöverskridande projekt med Österrike försöker man upprätthålla rätt livsbetingelser för blåkråkan som i det slovensk-österrikiska gränslandet har en isolerad population, nu över 100 km från närmsta grannpopulation. Slovenske Gorice är också ett viktigt häckningsområde för arter som härfågel, gröngöling, turturduva, rödstjärt, gulsparv och törnskata. Svartpannad törnskata häckade i området fram till åtminstone 1997.




Vinodling[redigera | redigera wikitext]

Klimatet och den väldränerade och mineralrika jordmånen lämpar sig för vinodling som bedrivits i området sedan förromersk järnålder. De marina sedimenten ger områdets viner en speciell terroir.

Här produceras högkvalitativa vita viner av centraleuropisk typ, inklusive sprudlande viner och viner av sena skördar (slovenska: pozna trgatev; tyska: spätelse), såsom prädikatsvin (slovenska: jagodni izbor; tyska: beerenauslese) och isviner, i dagsläget ofta av druvorna Gewürztraminer (slovenska: Traminec), Welschriesling (slovenska: Laški rizling), Kerner, Sauvignon Blanc, Muskatdruvor, Silvaner, Pinot gris (slovenska: Sivi Pinot), Chardonnay , Chasselas (slovenska: Bela Žlahtnina) och Furmint (slovenska: Šipon) [6][7].

Röda viner från området produceras i dagsläget främst av druvorna Sankt Laurent (slovenska: Ranina), Müller-Thurgau (slovenska: Rizvanec), Portugieser (slovenska: Portugalka), Blaufränkisch (slovenska: Modra Frankinja) och Pinot Noir (slovenska: Modri Pinot) [7].

Det finns talrika vinvägar i Slovenske Gorice längs vilka turister kan besöka olika vingårdar och degustera eller hitta logi.

Spritzer är en av de populäraste sommardrinkarna, som blandas ut med vin och Radenska slatina (mineralvatten). Serveras välkyld.


Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett rikt kulturarv av kyrkor, kloster, herrgårdar, slott/borgar och vinkällare i området. Bondgårdarna ligger ofta på ryggarna av höjderna. Jeruzalemske-Ormoške Gorice sägs ha fått sitt namn av att korsriddare på väg till det heliga landet fann så gott vin här, att de bestämde sig för att ha nått Jerusalem. Borgen i Velika Nedelja var säte för korsriddare av Tyska orden sedan 1200-talet.


Demografi[redigera | redigera wikitext]

År 1991 var Slovenske Gorices population 93 220, med fallande trend. Större orter är Gornja Radgodna, Jarenina, Lenart (Sv. Leonard) och Ormož.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bartol, M., 2010. Pontosphaera geminipora n. sp. and Pontosphaera desuetoidean. sp., new calcareous nannoplankton species from theMiddleMiocene of the Mura Depression (Slovenia, Central Paratethys), Micropaleontology 56, 509-516
  2. ^ Agencija republike Slovenije za okolje, 2006. Podnebne razmere v Slovenije, 27 pp
  3. ^ republike Slovenije za okolje
  4. ^ Vovk, A, 1996. Regional ecological units of northeastern Slovenia, University of Maribor, pp. 66
  5. ^ [ http://www.natura2000.gov.si/index.php?id=105&area_id=264]
  6. ^ Slovenske gorice wine-tourist road (VTC 19)
  7. ^ [a b] regions