Smålands husarregemente
| Kungliga Smålands husarregemente (K 4) |
|
| Datum | 1543–1927 |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Lojalitet | Krigsmakten |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Kavalleri |
| Storlek | Regemente |
| Förläggningsort | Eksjö (1905-1927) |
| Färger | Rött och gult |
| Marsch | Finska rytteriets marsch |
| Årsdagar | 6 november (Slaget vid Lützen) |
| Segernamn | Wallhof (1626) Werben (1631) Breitenfeld (1631) Lützen (1632) Oldendorf (1633) Wittstock (1636) Golombo (1656) Gnesen (1656) Warszawa (1656) Frederiksodde (1657) Tåget över Bält (1658) Lund (1676) Landskrona (1677) Kliszow (1702) Pultusk (1703) Warszawa (1705) Holowczyn (1708) Helsingborg (1710) Svensksund (1790) |
| Befälhavare | |
| Framstående befälhavare | Per Stålhammar Gilbert Hamilton |
Smålands husarregemente, K 4 var ett svenskt kavalleriförband inom Krigsmakten som verkade i olika former från 1543 till 1927. Förbandet övades bland annat på Ränneslätt och förlades 1905 permanent i Eksjö.
Innehåll |
Historik [redigera]
Organisation [redigera]
Regementet har sitt ursprung i en ryttarfana som 1543 sattes upp i Kronobergs och Kalmar län. Ytterligare småländska fanor uppsattes därefter, vilka senare organiserades som kompanier. Från 1628 organiserades dessa till ett regemente om åtta kompanier, med Per Brahe som dess regementschef. I 1634 års regeringsform benämndes förbandet "Smålands och Ölands ryttare", men omtalades oftast som enbart "Smålands ryttare". Regementet blev indelt 1684, och benämndes från samma tid som Smålands kavalleriregemente.
Regementet övades från 1686 på Ränneslätt vid Eksjö. 1801 ändrades regementets namn till Smålands lätta dragonregemente, vilket 1806 förkortades till Smålands dragonregemente. Regementet övade från 1809 vid Kvarnarp, även det nära Eksjö, men hade ändå kvar verksamhet på Ränneslätt. 1812 blev en del av regementet självständigt under namnet Smålands dragonregementes infanteribataljon (senare Smålands grenadjärkår (I 7), som jämte Blekinge bataljon (I 30) blev ursprunget till Karlskrona grenadjärregemente (I 7)).
Återstoden av regementet, som var indelt i östra Småland, förblev kavalleri och fick 1822 sitt slutliga namn, Smålands husarregemente. Regementet övade 1834–1905 åter igen på Ränneslätt. 1905 flyttade regementet in i nybyggda kaserner i Eksjö.
Krigshistoria [redigera]
Smålands ryttare deltog under sin existens i flertalet svenska krig. Förutom den långa raden segernamn på regementets fana, deltog man bland annat även i slagen vid Axtorna 1565, Kirkholm 1605, Fehrbellin 1675 och Poltava 1709. I samband med händelserna som ledde till hans död i slaget vid Lützen 1632, red Gustav II Adolf i spetsen för Smålands ryttare.
Förbandschefer [redigera]
- 1904-1913 - Torgny de Maré
- 1913-1915 - Reinhold von Rosen
- 1915-1918 - Carl Hallenborg
- 1918-1921 - Nils Adlercreutz
- 1921-1921 - Jan Siöcrona
- 1921-1927 - Gilbert Hamilton
Namn och beteckning [redigera]
Fram till omkring slutet av 1600-talet hade regementet inget fast officiellt namn, utan kunde omväxlande omtalas enligt tabellen nedan. Det kunde under samma tid dessutom omtalas efter dess dåvarande chefs namn, till exempel som "Greve Pers regemente" eller "Stenbocks regemente".
| Beteckning | Namn | Period |
|---|---|---|
| Kunglig Majestäts skyttar uti Småland | Mitten av 1500-talet | |
| Smålands ryttare | 1500-talet till mitten av 1600-talet | |
| Smålands regemente till häst | 1600-talet | |
| Smålands kavalleriregemente | Mitten av 1600-talet till 1791 | |
| Smålands lätta kavalleriregemente | 1791-1801 | |
| Smålands lätta dragonregemente | 1801-1806 | |
| Smålands dragonregemente | 1806-1822 | |
| K 4 | Smålands husarregemente | 1822-1927 |
Skvadronsindelning [redigera]
1684-1812 [redigera]
Smålands kavalleriregementes indelning enligt det yngre indelningsverket färdigställdes 1684, och fastställdes sedan 1695 efter en del smärre ändringar. Regementet var då delat i 8 kompanier om 125 rusthåll och ryttare vardera. Kompanierna betecknades senare som skvadroner, men i praktiken förändrades ingenting. Varje kompani/skvadron var indelt i ett eget geografiskt område, som kunde bestå av en del av ett härad eller flera härader. Fram till omkring 1710 benämndes kompanierna ibland med dess chefs namn, till exempel "Stålhammars kompani", och den inbördes nummerordningen mellan kompanierna växlade, men bortsett från det var följande kompani/skvadronsindelning i bruk från 1684 till 1812:
| Namn | Ungefärligt indelningsområde |
|---|---|
| 1. Livkompaniet/-skvadronen | Norra delen av Jönköpings län |
| 2. Överstelöjtnantens kompani/skvadron | Kalmar län |
| 3. Majorens kompani/skvadron | Västra härad |
| 4. Växjö kompani/skvadron | Östra halvan av Kronobergs län samt några rusthåll i södra Kalmar län |
| 5. Sunnerbo kompani/skvadron | Västra halvan av Kronobergs län och sydligaste delen av Östbo härad |
| 6. Jönköpings kompani/skvadron | Västra halvan av Jönköpings län |
| 7. Östra härads kompani/skvadron | Södra delen av Östra härad och några angränsande socknar |
| 8. Vetlanda kompani/skvadron | Norra delen av Östra härad och några angränsande socknar |
1812-1833 [redigera]
1812 avskiljdes Majorens, Sunnerbo, Jönköpings och Östra härads skvadroner som Smålands dragonregementes infanteribataljon. De kvarblivande 4 skvadronerna ombildades till 6 skvadroner om 83-84 man vardera:
| Namn | Ungefärligt indelningsområde |
|---|---|
| 1. Livskvadronen | Ungefär samma område som före 1812 |
| 2. Överstelöjtnantens skvadron | Norra halvan av Kalmar län |
| 3. Förste majorens skvadron | Aspelands, Stranda, Handbörds, Norra Möre och Uppvidinge härader |
| 4. Andre majorens skvadron | Östra halvan av Kronobergs län - motsvarade den tidigare Växjö skvadron |
| 5. Vetlanda skvadron | Ungefär samma område som före 1812 |
| 6. Mellby skvadron | Södra Vedbo härad och Östra härad |
1833-1927 [redigera]
1833 ombildades ovanstående sex skvadroner till fem, om 100 husarer vardera. Denna skvadronsorganisation kom sedan i sina grunddrag att bestå under regementets kvarvarande livstid, bortsett från att indelningsverket upphörde efter 1901:
| Namn | Ungefärligt indelningsområde |
|---|---|
| 1. Livskvadronen | Ungefär samma område som före 1833 |
| 2. Södra Vedbo skvadron | Ungefär som den tidigare Mellby skvadrons, samt ett antal rusthåll i norra Kalmar län |
| 3. Vetlanda skvadron | Ungefär samma område som före 1833 |
| 4. Ingelstad skvadron | Östra halvan av Kronobergs län - motsvarade den tidigare Andre majorens skvadron |
| 5. Staby skvadron | Mellersta Kalmar län samt några rusthåll i Uppvidinge härad |
Avvecklingen [redigera]
Smålands husarregemente avvecklades 31 december 1927, som en följd av 1925 års försvarsbeslut. Detta föranledde en berömd kommentar av Torgny Segerstedt i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning: Bort rida Smålands ryttare. Det förflutnas skuggor jaga förbi. Kvar står ministären Sandler och myser i solskenet.[1]
I samband med regementets avveckling bildades 1928 kamratföreningen "Föreningen Smålandshusarer", med syfte att vårda regementets traditioner och minnen. Bland annat medverkade föreningen till att ett minnesmonument över regementet 1929 restes på Stora torget i Eksjö, i form av en ryttarstaty föreställande en smålandsryttare från Gustav II Adolfs tid. Senare lät man uppsätta minnesstenar vid de fem skvadronernas mötesplatser på olika håll i Småland. Under mitten av 1970-talet framställde kamratföreningen bokverket Kungl. Smålands husarregementes historia. Föreningen verkar fortfarande, och driver bland annat ett museum i Eksjö och organiserar de årligen återkommande Husardagarna på samma ort.[2]
K 4:s kasernområde inne i Eksjö övertogs 1928 av Göta ingenjörkår (Ing 2), vilka fortfarande innehar det tillsammans med övningsområdet Ränneslätt.[3]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Ohlsson, Per T.; Bergstrand, Mats; Ohlsson, Per T. (2010). Rickard Sandler. Sveriges statsministrar under 100 år ; 10. Stockholm: Bonnier. Libris 11859000. ISBN 978-91-0-011974-4[sidnummer behövs]
- ^ http://www.smalandshusarer.se/Foreningen%20Smalands%20Husarer/
- ^ http://www.upptacksverigeshistoria.se/sok-besoksmal/visa/457/
Tryckta källor [redigera]
- Berg, Lars Otto, red (1975). Kungl. Smålands husarregementes historia. Eksjö: Föreningen Smålandshusarers redaktionskommitté. Libris 258818
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Östervåla: Leif Törnquist. Sid. 135-136. ISBN 91-971584-4-5
- Herlitz, Carl (1967). Svenska arméns regementen - Regementstraditioner. Stockholm. Sid. 110-112. Libris 1202739
