Småsävssläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Småsävssläktet
Eleocharis dulcis Blanco1.15.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Enhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
Ordning Gräsordningen
Poales
Familj Halvgräs
Cyperaceae
Släkte Småsävar
Eleocharis
Auktor (Burm. f.) Trin. ex Hensch.
Hitta fler artiklar om växter med


Småsävssläktet, Eleocharis, är fleråriga och lågväxta halvgräs. Stråna är ogrenade, gröna, bladlösa och vanligen trinda vid basen med ett par bladslidor. Axet är ensamt, toppställt, elliptiskt och vanligen mångblommigt. Axfjällen är spiralställda. Blomman är tvåkönad med upp till åtta kalkborst. Tre ståndare, ett stift, två eller tre märken. Nöten är rundat trekantig, stiftbasen (stylopodium) är vanligen uppsvälld, kalkborsten kvarsittande. Kromosomtal: varierande.

Släktet har omkring 150 arter. Men i Sverige förekommer sju arter, en av de vanligaste är agnsäv (E. uniglumis) som är vanlig på havsstrandängar. Arten vattenkastanj (E. dulcis) odlas i Kina för sina ätliga stamknölar.

Släktnamnet Eleocharis kommer av grekiskans helos (kärr) och charis (prydnad) och betyder 'en prydnad för kärr', vilket kan tyckas egendomligt med tanke på arternas oansenliga uppenbarelse.

Arter i Sverige:

agnsäv (E. uniglumis)

dvärgsäv (E. parvula)

dysäv (E. multicaulis)

knappsäv (E. palustris)

nålsäv (E. acicularis)

tagelsäv (E. quinqueflora)

veksäv (E. mamillata)

Eleocharis är en mycket viktig näringskälla för många arter såsom gnagare och sköldpaddor. Växtsläktet är t.ex. den viktigaste näringskällan för den utrottningshotade Mexikanska sköldpaddsarten Terrapene coahuila

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]