Smalnäbbad spov

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Smalnäbbad spov
Status i världen: Akut hotad[1]
Illustration från ca 1830.
Illustration från ca 1830.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Vadare
Charadrii
Familj Snäppor
Scolopacidae
Underfamilj Tringinae
Tribus Spovar
Numeniini
Släkte Numenius
Art Smalnäbbad spov
N. tenuirostris
Vetenskapligt namn
§ Numenius tenuirostris
Auktor Vieillot, 1817
Smalnäbbad spov i mitten, omgärdad av storspov.
Smalnäbbad spov i mitten, omgärdad av storspov.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Smalnäbbad spov (Numenius tenuirostris) är en akut hotad fågelart inom vadarfamiljen snäppor (Scolopacidae) vilken har sitt häckningsområde i Sibiriska taigabältet.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Smalnäbbad spov är en medelstor Numenius-spov som mäter 36–41 cm och har ett vingspann på 77–88 cm.[2] Den är därmed ungefär lika stor som småspoven (N. phaeopus) men påminner mer om storspoven (N. arquata) vad gäller fjäderdräkt. Adult smalnäbbad spov i häckningsdräkt är till största delen gråaktigt brun på ovansidan men med nedre delen av ryggen och övergumpen i vitt. Bröstet har en ljust sandfärgad ton med mörka streck. Undersidan är i övrigt vitaktig med kraftiga mörka prickar som avtar mot den vita undergumpen och kroppssidan har runda eller droppformade mörka fläckar. Utanför häckningsperioden har den en liknande fjäderdräkt men med mindre fläckar på kroppsidan. Könen är lika i fjäderdräkterna, men honan är mer långnäbbad än hanen. Juvenila individer är lika de adulta men har brunstreckad kroppssida och de droppformade fläckarna uppträder först framåt slutet av den första vintern.

I jämförelse med storspov har smalnäbbad spov vitare bröst, stjärt och vingundersida, och näbben är kortare, smalare och något rakare vid näbbasen. De pilformade fläckarna på kroppssidan hos storspoven skiljer sig även ifrån de runda eller hjärtformade fläckarna hos smalnäbbad spov. Dess huvudteckning, med mörk hjässa och ljust ögonbrynsstreck påminner om småspovens, men den senare arten har även ett centralt ljust hjässband och en mer kontrasterande huvudteckning som helhet.

Smalnäbbad spov uppvisar mer vitt än övriga spovar inom sitt släkte och de vita vingundersidorna, tillsammans med den tydligt kontrasterande och distinkta teckningen på kroppssidan är de främsta kriterierna vid identifiering i fält.

Dess läte är ett ko-lii, som påminner om storspovens men ljusare, melodiskt, kortare och i snabbare intervall. Dess varningsläte är ett hårt och snabbt ko-i.[2]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Smalnäbbad spov häckar i våtmarksområdentaigan i Sibirien och det enda dokumenterade häckningsområdet fanns mellan åren 1909-1925 i närheten av Tara norr om Omsk. (57°N 74°Ö / 57°N 74°Ö / 57; 74).[1][3]. Den är en flyttfågel som från sina förmodade häckningslokaler i Sibirien flyttar genom centrala och östra Europa och som tidigare övervintrade vid färskvattenbiotoper runt om Medelhavet. Den mest välkända övervintringslokalen var Merja Zerga i nordvästra Marocko men där har den inte observerat sedan början av 1995.[4]

Felflugna individer har observerats på olika platser i Västeuropa, på Kanarieöarna, Azorerna och Oman. Enda observationen av arten i Nordamerika skedde 1925 i Ontario, Kanada.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Lite är känt om dess häckningsbiologi. Dess häckningsbiotop är taigans våtmarker, och de bon som återfunnit låg i övergångszonen mellan mosse och skog.[1] På flytten och i vinterkvarteren har den observerats i en mängd olika typer av biotoper som saliner, brackvattenlaguner och stäppartad gräsmark.[4] Man tror att den häckade i mindre kolonier och få kullar som är kända har observerats i maj och bestod i snitt av fyra ägg.[1] De födosöker genom att sticka sin långa böjda näbb i mjuk lera i jakt efter små ryggradslösa djur, men plockar även mindre byten direkt från ytan. Honans och hanens olika näbblängd är en anpassning hos Numenius-spovarna för att undvika direkt konkurrens av föda mellan könen. Tidiga observationer av arten talar om stora flockar och den uppträder även socialt tillsammans med närbesläktade arter utanför häckningsperioden, som exempelvis storspov.

Status[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet tror man att arten vad ganska vanlig,[4] men efter en lång period av populationsminskning är numera smalnäbbad spov mycket ovanlig. Man tror att det bara finns kvar en spillra av populationen, kanske mindre än 50 adulta individer, och många befarar att den redan är utdöd.[4] Den kategoriseras som akut hotad (CR) av IUCN och om den skulle vara utdöd är det den första häckfågelart som dött ut i Europa sedan den sista garfågeln dödades kring 1844.[4]

Fortfarande på 1970-talet var den förhållandevis vanlig i Marocko under vintern men redan på 1980-talet observerades bara cirka 300 individer totalt.[4] Sista observationen av smalnäbbad spov i Marocko skedde i början av 1995. Samma år observerades 20 individer i Italien och i början av maj 1998 observerades en subadult individ i Northumberland, England.[5]Sista säkra observationen av smalnäbbad spov gjordes i Ungern 2001.[4]

Orsaken till den kraftiga populationsminskningen är inte fullt utredd men en kombination av habitatminskning av häckningsområden då våtmark blivit åkermark, utdikning av övervintringslokaler och ett hårt jakttryck när populationen redan var försvagad tros vara de främsta orsakerna.[4][1]

Den brittiska ornitologiska föreningen Royal Society for Protection of Birds (RSFB) initierade 2008 ett projekt för att återfinna arten där en mängd ornitologer ska genomsöka möjliga övervintringslokaler, exempelvis utmed Sudans Rödahavskust och på Arabiska halvön.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] BirdLife International 2012 Numenius tenuirostris Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 <www.iucnredlist.org>. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ [a b] Svensson et al., 1999
  3. ^ Gretton, Adam; Yurlov, Alexander K. & Boere, Gerard C. (2002) Where does the Slender-billed Curlew nest, and what future does it have?, British Birds, 95(7): 334-344, ISSN:0007-0335. HTML sammanfattning
  4. ^ [a b c d e f g h i] Ola Elleström (2010) Smalnäbbad spov, Vår fågelvärld, 69 (1): 19-21
  5. ^ Cleeves, Tim (2002) Slender-billed Curlew in Northumberland: new to Britain and Ireland. British Birds 95(6): 272-299ISSN 0007-0335 HTML abstract

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensson, Lars; Peter J. Grant (1999). Margareta Söderberg. red. Fågelguiden. illustrationer av Killian Mullarney, Dan Zetterström. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 160-161. ISBN 91-0-056976-3 
  • Hayman, Peter; Marchant, John & Prater, Tony (1986) Shorebirds: an identification guide to the waders of the world. Houghton Mifflin, Boston. ISBN 0-395-60237-8
  • John Marchant Identification of Slender-billed Curlew, British Birds 77: 135-140.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Camera-photo.svg Denna artikel om en fågelart behöver fotografier. Är du upphovsrättsinnehavare till en passande illustration får du gärna ladda upp den.