Timbro

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Smedjan.com)
Hoppa till: navigering, sök
Timbro
Grundad 1978
Typ Tankesmedja
Säte Kungsgatan 60, Stockholm
Plats Sverige
VD Markus Uvell
Budget 25 000 000 kr [1]
Personal 20[1]
Webbplats http://www.timbro.se

Timbro är en marknadsliberal tankesmedja och ett bokförlag baserat i Stockholm. I sin nuvarande form grundades Timbro 1978 av Sture Eskilsson och Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, en föregångare till Svenskt Näringsliv. Timbro ser som sin uppgift att verka för marknadsekonomi, individuell frihet, fri företagsamhet och ett öppet samhälle. [2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Timbro grundades i sin ursprungliga form som bokförlag av affärsmannen Ernfrid Browaldh. Namnet Timbro är sammansatt från Browaldhs två barn, Tore och Ing-Marie.[3][4] Senare donerade Browaldh förlaget till Näringslivets fond.

Det skulle dröja till 1970-talet innan Timbro blev en tankesmedja. Under 1970-talet svepte en vänstervind genom Sverige. Många verksamma inom SAF var bekymrade över att ett flertal politiska reformer som upplevdes som ett hot mot marknadsekonomin genomförts. Sture Eskilsson, då verksam vid avdelningen för samhällsinformation på SAF, förklarade detta med att det intellektuella momentumet låg hos vänstern. [5] I ett PM till SAFs direktion 1971 presenterade Eskilsson en plan för hur man skulle ta tillbaka makten över dagordningen.[6] I PMet argumenterar Eskilsson för att SAF borde ägna mer resurser åt den opinionsbildande verksamheten och han redogör för hur dessa resurser ska användas bäst för att påverka opinionen. De intellektuella pekas ut som en central målgrupp. Eskilsson skriver bland annat att "[vänstervågen] knappast skulle ha varit möjlig utan de insatser som gruppen 'Unga Filosofer' [gjort]". SAFs direktion gick på Eskilssons linje och tillförde extra resurser till den opinionsbildande verksamheten.

Nyheten om att SAF ville utöka sin opinionsbildning fick stor uppmärksamhet. Den 28 augusti 1971 skrev Arbetet i Malmö, en av landets ledande socialdemokratiska dagstidningar om ett "Hemligt dokument i SAFstyrelsen -så ska vänstervridningen stoppas". En intensiv debatt uppstod om näringslivets opinionsbildning. I FIB/Kulturfront skrev Jan Guillou och Peter Bratt under rubriken "SAF:S HEMLIGA PM: Hur arbetsköparna vill styra våra åsikter" att: "...dokumentet redogörs för erfarenheterna hittills när det gäller att styra opinionsbildningen i Sverige och anges riktlinjer för den närmaste framtiden." PM:et har kommit att ses som en viktig brytpunkt för den svenska samhällsdebatten [7] men det öppna genomslaget för Eskilssons strategi var under 70-talet ganska begränsat.

Så småningom (1978) utmynnade Sture Eskilssons plan i att den opinionsbildade verksamheten flyttades över från SAF till bokförlaget Timbro, och därmed var Timbro som en tankesmedja fött. Syftet med flytten var att skapa en utifrån sett självständig plattform med bättre grogrund för intellektuell diskussion: deltagare och arrangemang skulle inte behöva framstå som direkt handplockade av SAF. I samband med detta ordnade Eskilsson finansiering för Timbro från Näringslivets Fond vilket skapade ytterligare ett mellanled för att minska intrycket av kopplingar till SAF.

I boken "Hatets och illviljans kolportörer" skriver Lars Anders Johansson om denna tid. Bokens titel kommer från ett tal dåvarande statsminister Olof Palme höll där han tilldelade Timbro just detta epitet. Johansson tecknar i sin bok bilden av en organisation som väckte mycket stark antipati och misstänksamhet. I boken nämns aggressivt kritiska artiklar som skrevs om Sture Eskilsson. I riksdagen rådde enligt Johansson en likadan stämning och Vänsterpartiet Kommunisternas C.-H. Hermansson frågade Ingvar Carlsson vad denne tänkte göra åt Sture Eskilsson. [8]

Tankesmedjans främsta fokus kom att ligga på att påverka den offentliga debatten och det politiska språket på olika sätt. Detta skedde bland annat genom bokutgivning, utbildning och rapportskrivande. 1983 var man med och arrangerande en demonstration som samlade 75 000 i Stockholm den 4 oktober i en protest mot Löntagarfonderna, men just demonstrationer ägnade tankesmedjan inte något större fokus åt i övrigt. Istället var det bokutgivning, idéspridning och påverkan riktad mot massmedia och ledarsidor som var dess främsta fokus. Under 80-talet satsade man stort på bokutgivning och mer skönlitterära böcker såsom "Operation Garbo" gavs ut, detta i syfte att medial uppmärksamhet skulle spridas även till mer ideologiska arbeten.

Under 1980-talet ägde Timbro utbildningsinstitutionen City Universitetet, som drev ekonomutbildningar. Institutionen, som lades ner 2001,[9] ägde bokförlaget City University Press,[10] där Anders Borg under 1990-talet publicerade två debattskrifter.

Timbro publicerade tidigare varje vecka webbtidningen Smedjan.com, länge även papperstidning Smedjan. Den lades ned 2005, med Carl Rudbeck som dess siste redaktör. Ansvarig utgivare var Cecilia Stegö Chilò.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Tankesmedjan är mest känd för sin utgivning av böcker. Den har gett ut både översättningar av exempelvis Henri Lepage, Ayn Rand, Friedrich Hayek, Milton och Rose Friedman och Robert Nozick och böcker av egna författare som Johan Norberg och Mattias Svensson. På 1990-talet var dess utgivning av Per Ahlmarks böcker uppmärksammad. Dagens bokutgivning består av mer aktuella debattböcker som kombineras med en klassikerserie där man översätter och tillgängliggör äldre liberala tänkare (senast i klassikerserien var Ludwig von Mises).

Timbro har en omfattande rapportproduktion inom en rad områden, däribland Välfärd & reformstrategi, Integration, Borgerlighetens framtid, Tillväxt, miljö och konsumtion och Folkkapitalism. Inom ramen för Timbro Medieinstitut (TMI) berörs områden som "vänstervridning" i media och utbildningsväsende, socialdemokraternas kopplingar till olika organisationer och privatiseringar i ett historiskt perspektiv. Vid varje rapportsläpp anordnas ett panelsamtal i Timbros lokaler.

Stureakademin är Timbros ettåriga idé- och skribentutbildning. verksamheten, som bedrivs sedan 2003, syftar till att ge unga studenter inblick i ideologi och politik. Bland de namnkunniga gästföresläsarna märks Mauricio Rojas, Katrine Kielos, Fredrik Haage och Göran Greider. Sedan 2009 har Timbro anordnat "Sommarsmedjan" som är ett program under sommaren då unga talanger får testa på att skriva en rapport.

Timbro rankades 2011 av University of Pennsylvania på plats 39 i listan över västeuropeiska tankesmedjor. Bland de 1258 tankesmedjorna i Västeuropa fanns endast två från Sverige med.[11]

Personer verksamma vid Timbro[redigera | redigera wikitext]

Personer som varit verksamma vid Timbro[redigera | redigera wikitext]

Se även: Kategori:Personer verksamma vid Timbro

Många inom svensk samhällsdebatt och svenskt näringsliv har arbetat på Timbro. Anställda på senare tid som gått vidare till andra arbeten inom den liberala sfären eller som frilansare inkluderar Johan Norberg, Johnny Munkhammar, Eva Cooper, Thomas Idergard, Fredrik Segerfeldt, Mattias Svensson och Roland Poirier Martinsson. Gunnar Hökmark, Ulf Kristersson och Filippa Reinfeldt är exempel på moderata politiker som har arbetat på tankesmedjan.

Bland tidigare chefer finns Maria Rankka, Cecilia Stegö Chilò, Mats Svegfors, Mats Johansson, Odd Eiken, PJ Anders Linder och Mattias Bengtsson.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] http://www.timbro.se/innehall/?content_id=7634
  2. ^ http://www.timbro.se/innehall/?content_id=7633</a>
  3. ^ Zaramis.nu, Artiklar om Direktörsfamiljer: Browaldh - Handelsbanken, läst 12 mars 2009
  4. ^ 2007-02-15: Tore Browaldh
  5. ^ Från folkhem till nytt klassamhälle: ett högerspöke berättar. Eskilsson, Sture. 2005. T Fischer & Co
  6. ^ Föredragning för Saf:s styrelse 18/3 71 läst i Från folkhem till nytt klassamhälle: ett högerspöke berättar
  7. ^ http://www.etc.se/nyhet/segrarna
  8. ^ http://www.svensktidskrift.se/?p=4226
  9. ^ http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article10239237.ab
  10. ^ http://www.zetterberg.org/InPassing/TimbroImprimarur.htm
  11. ^ 2011 Global Go To Think Tank Index s. 40.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]