Smedjebacken
- För det tidigare området i Örebro med detta namn, se Örebro gevärsfaktori.
| Smedjebacken | |
| Tätort Centralort | |
 Kyrkogatan i Smedjebacken
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Smedjebackens kommun |
| Distrikt | Norrbärke distrikt |
| Koordinater | 60°8′30″N 15°24′48″Ö / 60.14167°N 15.41333°Ö |
| Area | |
| - tätort | 7,85 km² (2015) |
| - kommun | 1 057,81 km² (2015-01-01) |
| Folkmängd | |
| - tätort | 5 258 (2015)[1] |
| - kommun | 10 913 (2023)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 669,8 invånare/km² |
| - kommun | 10,3 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Smedjebacken |
| Postnummer | 777 XX |
| Riktnummer | 0240 |
| Tätortskod | T6744 |
| Geonames | 2676586 |
  Smedjebackens läge i Dalarnas län
| |
| Wikimedia Commons: Smedjebacken | |
Smedjebacken är en tätort i södra Dalarna och centralort i Smedjebackens kommun, Dalarnas län. Orten ligger vid sjön Norra Barken cirka 4 mil söder om Borlänge och är mest känd för sin järnindustri, genom Smedjebackens Walsverk.
Historia
På 1300- eller 1400-talet uppfördes Norrbärke kyrka, en stenkyrka i By i Norrbärke socken. Kyrkan byggdes ut under åren mellan 1661 och 1724 för att till slut få sin nuvarande form. Kyrkans inventarier kom till stor del från socknens brukspatroner och bergsmän.
I trakten hade det sedan länge funnits små smedjor och 1631 anlades på samma plats som dagens stålföretag Ovako en bergsmanssmedja. Orten växte med tiden också fram som ett kommunikationscentrum då både lands- och vattenvägar möts här. Här låg också en hamn för utskeppning av järn från traktens hyttor och smedjor. Flatenbergs hytta finns idag kvar som museum strax utanför samhället.
I Norrbärke hembygdsgård, Smedjebackens gammelgård, finns en del maskiner av Christopher Polhem och 15 gamla byggnader, däribland Bellmangården, som tillhört Carl Michael Bellmans mormors far.[3]
Hamnen och lokstallet
Smedjebackens hamn blev mycket viktig från och med år 1795 då Strömsholms kanal stod färdig med sin norra ändpunkt i Smedjebacken. Bebyggelsen växte vid den tiden fram längs Kyrkogatan. Den största expansionen av samhället kom efter 1856 då Smedjebackens Walsverk byggdes. Den smalspåriga järnvägsförbindelsen Wessman-Barkens Järnväg (WBJ) som förband samhället och dess hamn med Ludvika stod färdig 1859. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder uppfördes bostadshus nu även i Västansjö söder om Kolbäcksån och på platsen stod den nya järnvägsstationen klar år 1900. Idag används hamnen endast av fritidsbåtar.
Idag ingår Smedjebackens hamn och lokstall i Ekomuseum Bergslagen. Bevarade är bland annat ångbåtsbrygga, lokstall, godsmagasin och järnbod.
Administrativa tillhörigheter
Smedjebacken var och är belägen i Norrbärke socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Norrbärke landskommun där 7 juni 1895 Smedjebackens municipalsamhälle inrättades. Municipalsamhället med kringområde utbröts 1918 ur landskommunen och bildade Smedjebackens köping. Köpingskommunen införlivade 1967 Norrbärke socken/landskommun och uppgick 1971 i Smedjebackens kommun där Smedjebacken sedan dess är centralort.[4]
I kyrkligt hänseende har Smedjebacken alltid hört till Norrbärke församling.[5]
Orten ingick till 1 september 1907 i Norrbärke tingslag och därefter till 1971 i Västerbergslags domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick orten i Ludvika domsaga och Smedjebacken ingår sedan 2001 i Falu domsaga.[6]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Smedjebackens köping 1920–1955 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1920 | 2 486 | |||
| 1925 | 2 467 | |||
| 1930 | 2 532 | |||
| 1935 | 2 527 | |||
| 1940 | 2 606 | |||
| 1945 | 2 843 | |||
| 1950 | 3 479 | |||
| 1955 | 4 049 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd inom administrativa områden 1910-1961 och Folkmängd 31 dec 1950-1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. | ||||
| Befolkningsutvecklingen i Smedjebacken 1960–2010[7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 6 614 | |||
| 1965 | 7 453 | |||
| 1970 | 8 395 | |||
| 1975 | 8 418 | |||
| 1980 | 8 020 | |||
| 1990 | 7 286 | 630 | ||
| 1995 | 6 657 | 633 | ||
| 2000 | 5 660 | 635 | ||
| 2005 | 5 121 | 636 | ||
| 2010 | 5 100 | 636 | ||
Bilder
-
Smedjebackens gästhamn. -
Magasinen vid Smedjebackens hamn och spåren efter WBJ. -
Smedjebackens järnvägsstation. -
Norrbärke hembygdsgård.
Se även
Noter
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
- ^ Olof Thaning, red (1982). Sverigeboken. Det Bästas bokförlag/Motormännens riksförbund. ISBN 91-7030-065-8
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ludvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
Källor
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Smedjebacken.
| ||||||||||||||||
| |||||