Smedjebackens kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Smedjebacken.
Smedjebacken är den sydligaste kommunen i Dalarnas län. Kommunen är till största delen belägen i Kolbäcksåns vattensystem. Från Smedjebackens hamn i sjön Barken kan man med båt ta sig till Mälaren genom Strömsholms kanal via Fagersta, Virsbo, Surahammar, Hallstahammar och Kolbäck. De södra delarna av kommunen, omkring Malingsbo, hör till Hedströmmens vattensystem, som utmynnar i Mälaren strax söder om Köping.
Administrativ historik [redigera]
Municipalsamhället Smedjebacken inrättades år 1895 i Norrbärke landskommun. Detta ombildades 1918 till Smedjebackens köping och bröts ut ur Norrbärke kommun. Vid kommunreformen 1952 lades Malingsbo landskommun samman med Söderbärke. Smedjebackens köping och Norrbärke landskommun förändrades inte. År 1967 inkorporerades Norrbärke med köpingen. År 1971 ombildades denna till Smedjebackens kommun och 1974 införlivades Söderbärke.
Blasonering: Sköld delad, övre fältet silver, vari en röd tvåmastad segelbåt med seglen satta, undre fältet rött, vari tre kugghjul av silver, ordnade två och ett.
Vapnet fastställdes för köpingen år 1947. Som bruklig var i Dalarna hade även Norrbärke och Söderbärke var sitt vapen. Dessa fick vika och köpingens vapen registrerades för kommunen 1980.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Smedjebackens kommun 1970–2010 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
13 193 |
| 1975 |
|
13 397 |
| 1980 |
|
13 389 |
| 1985 |
|
13 280 |
| 1990 |
|
13 282 |
| 1995 |
|
12 782 |
| 2000 |
|
11 598 |
| 2005 |
|
10 812 |
| 2010 |
|
10 715 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
|
Det finns 6 tätorter i Smedjebackens kommun.[3]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.
|
Det finns 11 småorter i Smedjebackens kommun.[4]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005.
|
|
Ovako (f.d. Fundia/Smedjebackens Valsverk) och Morgårdshammar AB har båda tillhört de större arbetsgivarna men genomgår under 2004 strukturförändringar som kan förändra antalet arbetstillfällen på orten.
De västra delarna av kommunen ligger mycket nära Ludvika, vilket kanske är orsaken till att många arbetspendlar. Med antalet inpendlare inräkat blir det cirka 1300 personer som pendlar ut från kommunen för arbete i andra kommuner. (2002)
Kommunen har många spår från de skogsfinnar som flyttade in på 1600-talet, och har genom en fortsatt industriell inriktning förblivit en ort med många finsktalande medborgare.
Som en del av Ekomuseum Bergslagen har man tagit tillvara den gamla brukskulturens spår inom kommunen.
Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
2 |
27 |
|
|
6 |
4 |
|
2 |
|
41 |
90,2 |
|
| 1973 |
3 |
30 |
|
|
10 |
3 |
|
3 |
|
49 |
91,6 |
|
| 1976 |
3 |
29 |
|
|
11 |
3 |
|
3 |
|
49 |
90,9 |
|
| 1979 |
3 |
30 |
|
|
9 |
3 |
|
4 |
|
49 |
91,1 |
|
| 1982 |
2 |
32 |
|
|
8 |
2 |
|
5 |
|
49 |
91,2 |
|
| 1985 |
3 |
29 |
|
|
7 |
4 |
|
6 |
|
49 |
89,4 |
|
| 1988 |
3 |
29 |
3 |
|
7 |
3 |
|
4 |
|
49 |
84,3 |
|
| 1991 |
2 |
20 |
3 |
|
6 |
3 |
1 |
6 |
|
41 |
83,6 |
|
| 1994 |
2 |
23 |
4 |
|
5 |
2 |
|
5 |
|
41 |
85,3 |
|
| 1998 |
5 |
18 |
4 |
|
5 |
1 |
1 |
7 |
|
41 |
79,86 |
|
| 2002 |
3 |
17 |
3 |
|
4 |
2 |
1 |
5 |
|
35 |
76,17 |
|
| 2006 |
2 |
21 |
1 |
|
4 |
1 |
1 |
5 |
|
35 |
79,16 |
|
| 2010 |
1 |
22 |
2 |
1 |
3 |
1 |
|
5 |
|
35 |
82,56 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
- Kommunalråd: Leif Nilsson (S)
- Oppositionsråd: Jan Tholerus (C)
En sevärdhet i Smedjebackens kommun är Jätturns naturreservat med sin kända grotta.
Rent geografiskt är man den kommun som har störst yta inom Malingsbo-Klotenområdets kärnområde.
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
Externa länkar [redigera]