Sminthopsis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sminthopsis
Fettsvansad pungmus (Sminthopsis crassicaudata), teckning av John Gould
Fettsvansad pungmus (Sminthopsis crassicaudata), teckning av John Gould
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Rovlevande pungdjur
Dasyuromorphia
Familj Rovpungdjur
Dasyuridae
Släkte Sminthopsis
Vetenskapligt namn
§ Sminthopsis
Auktor Thomas, 1887
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Sminthopsis är ett släkte i familjen rovpungdjur med omkring 20 arter. De förekommer i Australien och Nya Guinea.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Dessa djur liknar möss i utseende men är inte närmare släkt med dem. Den täta mjuka pälsen är på ovansidan gråaktig och på undersidan vitaktig. Några arter har en svart strimma i ansiktet.[1] Nosen är långsträckt och öronen mera spetsiga. Svansen är hos de flesta arterna lika lång som övriga kroppen och bär hår. Huvudsakligen de arter som lever i torra habitat använder svansen som fettreservoar. Den liknar då en morot i utseende.[1] Fötterna är smala. Kroppslängden (utan svans) ligger mellan 7 och 12 centimeter och vikten mellan 10 och 30 gram. Svansen är oftast 6 till 13 cm lång, bara hos Sminthopsis longicaudata når den 20cm längd.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Dessa pungdjur lever i olika habitat, bland annat skogar, savanner och öknar.[1] De vistas främst på marken men har förmåga att klättra. På dagen vilar de i bergssprickor, i jordhålor, i självgrävda bon eller i bon av blad. Individerna letar på natten efter föda och har revir. Dessa revir överlappar ofta varandra. Ibland lever de i små grupper eller i par.[1]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Arterna är köttätare och livnär sig främst av insekter. De äter även mindre ryggradsdjur som ödlor och möss.[1]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Honornas pung (marsupium) är väl utvecklade jämförd med pungen hos andra mössliknande rovpungdur och innehåller 2 till 10 spenar.[1] Fortplantningen sker under den australiska vintern och honor har oftast två kullar per år.[1] Efter dräktigheten som varar i 11 till 16 dagar föds genomsnittlig sju till åtta ungar. Ungarna stannar cirka 42 dagar i pungen och ytterligare 20 dagar i bon. De är efter fyra till fem månader könsmogna.[1] Livslängden i naturen går bara för enstaka individer upp till 18 månader. Med människans vår kan de leva nästan fem år.[1]

Hot[redigera | redigera wikitext]

Dessa djur hotas främst av levnadsområdets omvandling till jordbruksmark samt av införda fiender. IUCN listar flera arter som hotade eller sårbara.[2]

Arter[redigera | redigera wikitext]

Vitfotad pungmus

Släktet utgörs enligt Wilson & Reeder (2005) av följande arter.[3][2]

Ibland räknas den mindre australiska punghoppråttan till släktet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 14 april 2009.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Nowak, R. M. (1999) s.51/54 Google books
  2. ^ [a b] Sminthopsis på IUCN:s rödlista, läst 27 april 2013.
  3. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Sminthopsis (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak (1999): Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore. ISBN 0801857899
  • D. E. Wilson, D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005. ISBN 0801882214