Snötrana
| Snötrana Status i världen: Akut hotad[1] | |
_(20245060709).jpg) Övervintrande snötrana i Keoladeo nationalpark i norra Indien. Sedan 2002 har de lyst med sin frånvaro här. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tran- och rallfåglar Gruiformes |
| Familj | Tranor Gruidae |
| Underfamilj | Gruinae |
| Släkte | Leucogeranus |
| Art | Snötrana L. leucogeranus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Leucogeranus leucogeranus | |
| Auktor | Pallas, 1773 |
| Utbredning | |
 Flyttleder, häckningsområden och vinterkvarter | |
| Synonymer | |
| Grus leucogeranus | |
Snötrana[2] (Leucogeranus leucogeranus) är en art i fågelfamiljen tranor.[3] Den är klassad som akut hotad (CR) av IUCN och är en av de mest utrotningshotade tranarterna.[1]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Snötranan är en av de allra största tranorna. Den blir 105-145 cm hög,[4], har ett vingspann på 205-245 cm[4] och väger 4,90-8,62 kg[5]. Vuxna fåglar är helvita förutom en mörkröd mask från näbb till strax bakom ögat, svarta handpennor, gula ögon och rödaktiga ben. Hanen är lite större än honan. Lätet är flöjtlikt och musikaliskt.[1]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Snötranan är en långflyttare som häckar i arktiska Ryssland i Sakha och västra Sibirien. Den östra populationen övervintrar vid Yangtzefloden och Poyangsjön i Kina, medan den västliga populationen övervintrar i Keoladeo nationalpark i Indien och i Fereydoon Kenar i Iran. Dock har ingen snötrana setts i Keoladeo sedan 2002.[1]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Den häckar och övervintrar i våtmarker där den lever av skott, rötter och knölarna ifrån vattenväxter.
I motsats till flera andra tranor bildas inga stora flockar under parningstiden. Flocken har över hela året upp till 15 medlemmar. Individernas dans är inte bara kopplad med parningsleken. Snötranan dansar även ensam och utanför parningstiden.[6]
Hane och hona bildar under parningstiden mellan maj och augusti ett monogamt par. Honan lägger vanligen två ägg och de ruvas av båda föräldrar. Äggen kläckts efter 27 till 29 dagar men vanligen överlever bara en unge de första veckorna. Ungen ruggar efter 70 till 75 dagar för första gången och efter cirka tre år blir den könsmogen. Med människans vård levde flera individer något över 60 år och en individ blev 82 år gammal.[6]
Labbar och måsar stjäl ibland ägg från snötranan.[6]
Systematik[redigera | redigera wikitext]
DNA-studier visar att snötranan är avlägset släkt från övriga tranor i underfamiljen Gruinae.[7] Det har lett till att den numera oftast urskiljs i ett eget släkte, Leucogeranus.[3][8] Birdlife International och svenska BirdLife Sverige behåller dock arten i släktet Grus.
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Världspopulationen uppskattas till 3 500–4 000 individer. Den västliga populationen anses numera utgöras av en enda vild individ.[1] Snötranan kategoriseras som akut hotad (CR) av IUCN och är en av de mest utrotningshotade tranarterna.[1]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] BirdLife International 2018 Leucogeranus leucogeranus . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 7 januari 2022.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
- ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 128-129. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ del Hoyo, Josep; Elliott, Andrew & Sargatal, Jordi (eds.): Handbook of Birds of the World (Vol 3: Hoatzin to Auks): 85, plate 5. Lynx Edicions, Barcelona
- ^ [a b c] C. Bartnik (9 april 2006). ”Siberian crane” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Grus_leucogeranus/. Läst 13 maj 2014.
- ^ Krajewski, C., J,T. Sipiorski, and F.E. Anderson (2010), Complete Mitochondrial Genome Sequences and the Phylogeny of Cranes (Gruiformes: Gruidae), Auk 127, 440-452.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|