Socialhistoria
Socialhistoria är en disciplin inom ämnet historia som tar inspiration från samhällsvetenskaperna för att analysera de sociala aspekterna av mänsklighetens historia.[1]
Det huvudsakliga fokuset för socialhistoria är inte politiska skeenden och politiska aktörer utan snarare den "vanliga" människans perspektiv. Socialhistoria intresserar sig därför för inte kungar och krig, utan istället hur strukturer och förändringar i samhället har påverkat grupper av människor och hur de har hanterat detta.[1][2] Man kan säga att socialhistoria lyfter fram alla de grupper som tidigare stått utanför historien, som arbetare, kvinnor och etniska minoriteter, och sätter dem i centrum.[3]
Äldre socialhistoria[redigera | redigera wikitext]
Innan 1960 var socialhistoria lite av historieämnets skräphög, där hamnade allt som inte platsade inom någon annan disciplin.[4] Det var först under 1960 och 1970-talen som det började formas till en egen och enhetlig forskningsdisciplin.[1]
Underdiscipliner[redigera | redigera wikitext]
Socialhistoria omfattar ett brett ämnesfält, detta är några av de vanligaste underdisciplinerna.
Agrarhistoria[redigera | redigera wikitext]
Agrarhistoria kan innefatta lite olika sidor av jordbrukets historia, såväl de ekonomiska och tekniska som de sociala. Agrarhistoria med socialhistorisk inriktning fokuserar på samhällsgrupper och sociala strukturer i agrara samhällen har fungerat och hur de har påverkats av den ekonomiska, tekniska och sociala utvecklingen.
Demografisk historia[redigera | redigera wikitext]
Den demografiska historien hanterar befolkningsförändringar i form av bland annat förflyttningar, giftermål, dödsfall, födslar, inkomstförändringar, med mera.
Genushistoria[redigera | redigera wikitext]
Genushistoria undersöker historien utifrån tanken om könet som en social konstruktion.
Etnisk historia[redigera | redigera wikitext]
Etnisk historia tittar på de historiska relationerna mellan samhället och etniska grupper såväl som mellan olika etniska grupper.
Klasshistoria[redigera | redigera wikitext]
Klasshistoria delar upp samhället i olika samhällsklasser, som arbetarklass och överklass, och undersöker hur de interagerar.
Kvinnohistoria[redigera | redigera wikitext]
Kvinnohistoria undersöker kvinnan som social grupp genom historien.
Pedagogikhistoria[redigera | redigera wikitext]
Pedagogikhistoria ser på den formella och informella undervisningens roll i samhället.
Urbanhistoria[redigera | redigera wikitext]
Urbanhistoria analyserar hur städer föds, växer och fungerar ur ett socialt perspektiv.
Kritik[redigera | redigera wikitext]
Socialhistoria har kritiserats för att sakna tydliga avgränsningar både när det gäller innehåll och metoder, disciplinen har istället karaktäriserats av ett fragmentariskt ämnesfält och ad hoc-metoder. [1] Vissa delar av socialhistorien har även kritiserats för att anta en strukturalistisk ansats där individens handlingar reduceras till endast ett resultat av samhällsstrukturer.[2][3]
Socialhistoriker[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Zunz Olivier, Cohen David William, red (1985) (på engelska). Reliving the past: the worlds of social history. Chapel Hill: Univ. of North Carolina Press. Libris 5713830. ISBN 0-8078-1658-2 (inb.)
- ^ [a b] Florén, Anders; Ågren Henrik (2006). Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och framställningssätt (2., [uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur. Libris 10043582. ISBN 91-44-04513-1. https://www.studentlitteratur.se/kurslitteratur/humaniora-och-samhallsvetenskap/historieamnen/historiska-undersokningar
- ^ [a b] Kjeldstadli, Knut; Persson Bo fil. dr, Åmark Klas, Torhell Sven-Erik (1998). Det förflutna är inte vad det en gång var. Lund: Studentlitteratur. Libris 7274677. ISBN 91-44-00505-9
- ^ Michael S. Cross, "Social History," Canadian Encyclopedia (2008) online
Se även[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||