Sofielund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Arena 305 på Lönngatan
Sofielundsgata
Sofielunds folkets hus vid Lönngatan
Norra Sofielund

Sofielund är ett bostads- och industriområde i Malmö. Det ingår i stadsdelen Södra Innerstaden och utgörs av delområdena Norra Sofielund, Södra Sofielund och Sofielunds industriområde.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den mark som skulle få namnet Sofielund ägdes ursprungligen av Skabersjö gods som har anor från 1200-talet. Godsherren och dåvarande landshövdingen Tage Thott blev 1786 ägare till godset. 1792 köpte Hans Bauert en fastighet och namngav den Sophielund efter sin hustru Sophia Charlotta af Trolle. Bauert byggde dessutom byggnader samt en park söder om gården, där Sevedsplan ligger idag. Han ägde egendomen fram till sin död 1802. Mark från Sofielundsgården såldes vid mitten av 1800-talet till egnahem. Huvudbyggnaden som Bauert köpte stod kvar till 1952 då den revs.

Sofielund började bebyggas 1879 som så kallad utomgränsbebyggelse inom dåvarande Västra Skrävlinge socken i omedelbar anslutning till Malmö stads gräns, ett område som genomskars av den 1874 tillkomna Malmö-Ystads Järnväg (från Södervärn österut, parallellt med nuvarande Lönngatan). De industrier som fanns i området behövde arbetskraft och därför flyttade många människor dit.

Sofielund ingick efter kommunreformen 1862 i Västra Skrävlinge landskommun. I denna inrättades för orten 21 februari 1896 Sofielunds municipalsamhälle som då hade 1 740 invånare.[1]

Sofielund kallades för Svinaryssland. Anledningen var dels att folk ofta hade grisar på gården och dels att det ansågs ligga långt bort precis som Ryssland.

Vid början av 1900 planerade man att gatorna skulle breddas. 1903 kom en ny stadsplan som angav att kyrka och saluhall skulle byggas. Det hände inget med planerna förrän 1911Västra Skrävlinge socken samt landskommunen inkorporerades med Malmö stad samtidigt som municipalsamhället upplöstes. I samband med detta ändrades en hel del gatu- och kvartersnamn. För uppvärmning och matlagning användes under denna tid ved och koks. Det ersattes 1908 av gas och 1917 fick Sofielund elektricitet.

Först 1930 var nästa stadsplan klar. Industrialiseringen hade tagit fart och stora områden öster om Lantmannagatan blev industrimark. Det byggdes också många funkishus vid Nobeltorget. 1947 var Sofielund nästan helt färdigbyggt enligt stadsplanen och blev en stadsdel i Malmö. Vid 1960-talets slut hotades vissa delar av området av rivning. Då organiserade sig invånarna för att stå emot hotet. I september 1970 bildades föreningen Nya Sofielunds bevarande och i oktober Gamla Sofielunds byalag. Dessa föreningar skapades för att invånarna skulle vara organiserade och komma överens om beslut i området. Bara tre år senare splittrades Nya Sofielunds bevarande och lades ner efter ett stormöte. Gamla Sofielunds Byalag finns fortfarande och arbetar bland annat med att bevaka vad som händer i området, ordnar träffar, utflykter m.m.

År 1900 fanns det cirka 600 skolbarn som skulle gå i skola. (Gamla) Sofielundsskolan ritades 1900 av arkitekten Salomon Sörensen. Skolan invigdes 1902 och var vid denna tid en av landets största utanför stan. Skolverksamheten bedrevs till 1982. 1995 tog Sofielunds Folkets Hus över huset och fyra år därefter var renoveringen klar. I huset finns idag (2011) dans, capoeira, boxning, förskola med mera. 1949 stod Sofielunds nya skola klar.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Sofielund 1900–1900[2]
År Folkmängd
1900
  
3 934

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Norra Sofielund[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 55°35′18.45″N 13°00′57.02″Ö / 55.5884583°N 13.0158389°Ö / 55.5884583; 13.0158389
Norra Sofielund
Delområde
Land Sverige
Kommun Malmö kommun
Stad (tätort) Malmö
Stadsdel Södra Innerstaden
Församling Möllevången-Sofielunds församling
Koordinater 55°35′18.45″N 13°00′57.02″Ö / 55.5884583°N 13.0158389°Ö / 55.5884583; 13.0158389
Area 26 hektar
Folkmängd 3 679 (2013)[3]
Befolkningstäthet 142 inv./ha
Statistikkod D11320

Norra Sofielund ligger norr om Lönngatan mellan Nobelvägen och Lantmannagatan.

Bebyggelsen består till stor del av flerbostadshus byggda mellan 1910 och 1938 och har därefter renoverats vid ett par tillfällen. Anmärkningsvärt för Norra Sofielunds fastigheter är att nästan alla byggnader har fyra våningar. Norra Sofielund gränsar till Möllevången. I området kan man hitta flera småbutiker, jouraffärer och pizzerior.

Längs Lantmannagatan ligger nya Sofielundsskolan (F-9). Sofia, Klara och Oasens förskolor ligger också i området. Vid Lönngatan hittar man gamla Sofielundsskolan, numera Sofielunds Folkets Hus, och längst i norr ligger Nobeltorget.

Södra Sofielund[redigera | redigera wikitext]

Södra Sofielund
Delområde
Land Sverige
Kommun Malmö kommun
Stad (tätort) Malmö
Stadsdel Södra Innerstaden
Församling Möllevången-Sofielunds församling
Koordinater 55°35′2.48″N 13°0′48.83″Ö / 55.5840222°N 13.0135639°Ö / 55.5840222; 13.0135639
Area 32 hektar
Folkmängd 4 611 (2013)[3]
Befolkningstäthet 144 inv./ha
Statistikkod D11319

Södra Sofielund ligger söder om Lönngatan mellan Nobelvägen och Lantmannagatan. Områdets södra gräns går vid Ystadvägen.

Området består av arbetarbostäder från 1920-talet, delvis av pittoresk karaktär, och flerfamiljshus från 1950-talet. De flesta större byggnaderna är ritade av Malmö-arkitekten Axel Carlsson mellan 1952 och 1963. Södra Sofielund gränser till flera områden såsom Dalaplan, Södervärn och Augustenborg. Det finns många små livsmedelsbutiker i området. Det finns även restauranger, grundskola och serviceställen. I hörnet mellan Ystadvägen och Lantmannagatan ligger Pripps före detta bryggeri, som numera innehåller affärer och en inomhusanläggning för skateboardåkning. Området kring Sevedsplan kallas i folkmun "Seved" och är en del av Södra Sofielund. Seveds förskola ligger nära Sevedsplan.


Industriområdet[redigera | redigera wikitext]

Sofielunds industriområde
Delområde
Land Sverige
Kommun Malmö kommun
Stad (tätort) Malmö
Stadsdel Södra Innerstaden
Församling Möllevången-Sofielunds församling
Koordinater 55°35′10″N 13°1′28″Ö / 55.58611°N 13.02444°Ö / 55.58611; 13.02444
Area 36 hektar
Folkmängd 25 (2013)[3]
Befolkningstäthet 1 inv./ha
Statistikkod D11322

Sofielunds industriområde växte fram i början av 1900-talet. På 1930-talet etablerades ett stort och välplanerat industriområde i Sofielund med Norra Grängesbergsgatan som mittpunkt. Här fanns järnväg, mycket utrymme och goda förbindelser åt olika håll längs Ystadvägen och Nobelvägen. Under denna tid var det främst industrier från centrala Malmö som flyttade hit för att få större utrymme. Många av industrierna etablerade sig i det stora området i öster som avgränsas av Ystadgatan, Lantmannagatan, Uddeholmsgatan och Kontinentalbanan (järnvägen; se även Södervärn vars järnvägsförbindelse gick parallellt med Lönngatan). Ett fåtal industrier anlades utmed Bragegatan och Nobelvägen i Södra Sofielund. Alla gatunamn är tagna från svenska bruks- eller gruvsamhällen såsom Uddeholm, Västanfors, Grängesberg, Kopparberg, Dannemora och Norberg. Utbyggnaden av industriområdet höll på fram till 1975-1980 men därefter lades vissa industrier ner och andra flyttade.

Det största företaget, Pågen, flyttade från Bergsgatan till Lantmannagatan 1960. Pågen tog över flera kvarter. Samtidigt lämnade en hel del företag området, däribland Metzéns kemtvätteri (nerlagt), Malmö Kvarnmaskiner (Västra Ingelstad), Wojidkow & Co (nerlagt), Saturnus (Fosie), Plåtmanufaktur/PLM numera Rexam (Fosie), Malaco (idag i Leaf i Danmark). Textilföretag som CeWo kappor, Textilkonst och Masterhand är idag nerlagda. Idag är Norra Grängesbergsgatan fylld av klubbar, olika importföretag och även en moské.

Två företag hanterar ämnen som är farliga för människor och miljö. Det är Stadex AB som sysslar med propylenoxid (giftigt och extremt brandfarligt) och Van Den Bergh Foods AB som sysslar med ammoniak (orsakar frätskador).

Exempel på föreningar som flyttat in under senare år är idrottsföreningen Enighet (Malmös största kampsportförening), Studiefrämjandet, Vuxenskolan, Arena 305 (musikförening för ungdomar) och kultur- samt konstföreningar.


Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  3. ^ [a b c] Malmö stadskontor: Befolkning Läst april 2013.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]