Valerie Solanas

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Solanas, Valerie)
Valerie Solanas
FöddValerie Jean Solanas
9 april 1936
Atlantic City, New Jersey
Död25 april 1988 (52 år)
San Francisco, Kalifornien
NationalitetAmerikan USA
Yrke/uppdragFörfattare
Känd förSCUM-manifestet (1968)
Namnteckning

Valerie Jean Solanas, född 9 april 1936 i Atlantic City i New Jersey, död 25 april 1988 i San Francisco i Kalifornien, var en amerikansk författare och feministisk teoretiker. Hon är mest känd för verket SCUM-manifestet (1968) och för att ha försökt mörda Andy Warhol samma år. Hon ses som en tidig radikal feminist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Valerie Solanas växte upp i New Jersey som dotter till Dorothy och Louis Solanas. År 1940 skildes föräldrarna och hon flyttade med modern till Washington D.C. År 1949 gifte modern om sig och Valerie skickades till en katolsk internatskola.

Enligt egen utsago utnyttjades hon sexuellt av sin far, och vid 15 års ålder, 1951, sägs[av vem?] hon ha blivit gravid tillsammans med en sjöman. Då var hon också hemlös, men trots detta tog hon studenten från high school 1954 och tog sedan en examen i psykologi vid University of Maryland. Utan något stöd hemifrån finansierade hon sina studier genom att extraarbeta vid psykologiinstitutionens djurlaboratorium. Efter examen arbetade hon under ett år som forskare inom psykologi vid University of Minnesota.

Föga är känt om hennes liv fram till 1966, då hon kom till New York. Det sammanföll med början av den amerikanska kvinnorörelsens andra våg och en politisk tid i det amerikanska samhället. Man tror att hon försörjde sig genom prostitution och tiggeri och drev omkring tills hon 1966 bosatte sig i Greenwich Village.[källa behövs] Samma år skrev hon pjäsen Up Your Ass som handlade om en manshatande kvinna som tiggde och prostituerade sig.

Andy Warhol[redigera | redigera wikitext]

År 1967 stötte hon på Andy Warhol utanför hans studio på Manhattan. Han gillade titeln på hennes pjäs, Up Your Ass, och gick med på att läsa igenom och överväga den. Han blev dock inte imponerad av innehållet och brydde sig inte om att kontakta henne igen. Kort därefter reste Warhol till Europa, och Solanas skrev och publicerade sitt mest kända verk SCUM-manifestet (Society for Cutting Up Men, med den dubbla betydelsen "Föreningen för att skära upp män" och "Föreningen för att skärskåda män"[källa behövs]). Hon började hon ringa till Warhol och kräva att han skulle lämna tillbaka hennes manuskript. Han erkände att han tappat bort det, vilket fick henne att kräva honom på betalning – något som han nonchalerade. Hon fick dock mindre roller i två av hans filmer.

Solanas ansåg att Warhol saboterade hennes möjligheter till framgång och den 3 juni 1968 sköt hon tre skott mot Andy Warhol. De två första skotten missade, men det tredje träffade. Därefter sköt hon konstkritikern Mario Amaya. Hon försökte även skjuta Warhols manager Fred Hughes, men hennes pistol hakade upp sig just som hissen anlände till våningen, där dramat utspelade sig. Hughes föreslog att hon skulle åka med hissen, vilket hon också gjorde. Warhol skadades mycket svårt, och dödförklarades vid ett tillfälle, men överlevde. Han hämtade sig aldrig helt från skadorna.[källa behövs]

Solanas sägs[av vem?] ha liknat Warhol vid en vampyr och symboliskt ha spraymålat pistolkulorna med silverfärg. Hon sägs[av vem?] även ha försökt vira in dem i folie, men att det fick hennes pistol att haka upp sig. Det kom den dock att göra ändå.

Valerie Solanas anmälde sig frivilligt till trafikpolisen William Schmalix samma kväll. Vid gripandet motiverade hon mordförsöket med orden "Han hade för stor kontroll över mitt liv". Efter att ha erkänt dömdes hon till tre års fängelse, en dom som antagligen mildrades avsevärt av det faktum att Warhol vägrade vittna mot henne.

Feministen Robin Morgan anordnade en demonstration som krävde att Valerie Solanas skulle släppas, och Ti-Grace Atkinson, ordförande för New Yorksektionen av National Organization for Women, kallade henne "den mest framstående förkämpen för kvinnors rättigheter". En annan medlem av National Organization for Women, Florynce Kennedy, som var hennes juridiska ombud i rättegången mot henne, kallade henne "en av de viktigaste taleskvinnorna för den feministiska rörelsen".

Efter att hon släppts från fängelset 1971 betraktades hon av vissa som en martyr, men hon började telefontrakassera Andy Warhol med flera, vilket ledde till att hon åter arresterades. Hon förde ett liv i det fördolda och åkte in och ut från olika mentalsjukhus.

Under rättegången mot Valerie Solanas för mordförsöket på Andy Warhol kallades hon av amerikanska radikalfeminister för den feministiska rörelsens viktigaste taleskvinna. Själv befann hon sig alltid i utkanten av allt; av det "feministiska projektet" och alla andra projekt som folk ingår i; kärlek, hus,"hederliga" arbeten, grupper, tillställningar, "trevligheter", vänner. Norman Mailer har kallat henne feminismens Robespierre.
– Ur Sara Stridsbergs förord till den svenska utgåvan av SCUM

SCUM[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: SCUM-manifestet

SCUM är troligen skrivet under 1966. Året därefter, 1967, börjar Solanas sälja det på New Yorks gator i häftade stenciler. En dollar. En halv dollar. Året innan hade hon skrivit Up Your Ass, pjäsen hon lämnade ifrån sig till Andy Warhol.

1968 publicerades SCUM Manifesto av Mairoce Girodias (Olympia Press) med Girodias eget förord. Det såldes i stora upplagor. 1977 gav hon ut manifestet själv med ett eget förord. 1983 gav kvinnogruppen Martriarchy Study Group i London ut manifestet.

SCUM Manifesto är en radikal bok. Den svenska översättaren Sara Stridsberg skriver i sitt förord till den svenska utgåvan:

Vi kan läsa den bokstavligt. Vi ska läsa det bokstavligt. SCUM är en helt allvarlig och bokstavlig affär. SCUM menar vad det säger. SCUM drar allting till sitt slut, det är helt logiskt. SCUM har ingen anledning att vara konstruktiv och rimligt. Patriarkatet är inte rimligt.

Vi kan läsa det metaforiskt, cutting up betyder ju också kritisera, ifrågasätta på engelska. Våldet mot männen kan läsas som en metafor för mäns våld mot kvinnor. Och Scums idéer om män, och utopin om deras utplåning är förvillande lika mansidéerna om kvinnan som löper genom historien och samtiden.

Död[redigera | redigera wikitext]

Valerie Solanas gravvård, fotograferad 2012.

Under 1980-talet tros hon ha bott i Kalifornien och finansierat sitt drogmissbruk genom prostitution.[källa behövs] Den 25 april 1988 hittades hon död, av lungemfysem och lunginflammation, på Bristol Hotel, ett billigt hotell i den prostitutions- och drogtäta stadsdelen Tenderloin, San Francisco.

Hon ligger begravd på St. Mary's Churchs kyrkogård i Fairfax, Virginia.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

1996 gjorde den kanadensiska regissören Mary Harron filmen I Shot Andy Warhol om Valerie Solanas och om vad som ledde fram till att hon sköt Andy Warhol. I filmen spelas Solanas av Lili Taylor.

Den svenska författaren Sara Stridsberg har översatt SCUM-manifestet till svenska och skrivit om henne i romanen Drömfakulteten och teaterpjäsen Valerie Solanas ska bli president i Amerika (urpremiär på Dramaten) 2006.

En omtalad och debatterad pjäs baserad på SCUM-manifestet sattes upp på Turteatern i Stockholm 2011. Valerie Solanas spelades av Andrea Edwards och föreställningen regisserades av Torulf Lööw och Erik Holmström.[1]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]