Solarium
Ett solarium är en anordning för att, vanligen av kosmetiska skäl, bestråla kroppen (eller delar därav) med ultraviolett strålning.
Beskrivning och användning
Solariet är ofta uppbyggt som ett aggregat av (långa)parallella lysrör monterade under en bädd att ligga på och i ett "lock" som fixeras ovanför kroppen.
Det huvudsakliga syftet med solarier är att huden ska bli brun som vid utomhussolning, men det finns även andra användningsområden, som exempelvis aknebehandling. Den danska solarieföreningen skriver på sin webbplats:[källa behövs] "Dagens moderna solarier är säkra anläggningar. Hela verksamheten omgärdas av bestämmelser som satts upp av SSI Statens Strålskyddsinspektion som också är tillsynsmyndighet. I ungefär hälften av Sveriges kommuner har denna tillsyn övertagits av miljö- och hälsovårdskontoret."[1]
Historik
Föregångare till solariet var de kvartslampor/bordssolarier som vid mitten av 1900-talet började användas i medicinskt syfte. Insikterna om orsaken till bristsjukdomen rakit (vitamin D-brist, på grund av brist på solljus) ledde till att kvartslampor ordinerades till bland annat gruvarbetare som befunnit sig under jorden en längre tid.[2]
I och med 1960-talets solresor med charter blev det modernt att vara brunbränd, och solbrännan kunde bättras på genom kvartslampor i hemlandet. På 1980-talet slog solarier, med långa lysrör, igenom, vilket medförde att inomhussolande blev populärare.[3][2]
Därefter ledde forskarrapporter om solens skadlighet till att riskerna med överdrivet solande spreds till den breda allmänheten. Det var inte längre lika eftertraktat att ägna sig åt, eller åtminstone erkänna att man ägnade sig åt, solariesolning. Strålsäkerhetsmyndigheten har på senare år arbetat aktivt för att minska solariesolandet i Sverige, och i början av 2010 uppmanade kommunerna att ta bort solarierna från kommunala sim- och idrottshallar. Hösten samma år hade ungefär hälften av kommunerna lytt rådet.[2]
Fördelar, risker och myter
Fördelar
Solande är en källa till vitamin D. En positiv bildning av vitamin D i kroppen sker dock långt innan man kan se spår av hudrodnad ("solbränna").[2]
Risker
Permanent brun hy och regelbundet bränd hy ökar risken för hudcancer.[4] Enligt en vetenskaplig så kallad sammanslagningsstudie publicerad på internet av medicintidskriften British Medical Journal så är solande i solarium orsaken till drygt fem procent av alla fall av hudcancern malignt melanom.[5] Enligt samma studie ökar risken för malignt melanom med 20 procent för personer som solat i solarium jämfört med personer som inte gjort det.[5]
Myter
Användning av solarium under graviditet påverkar inte fostrets utveckling, utan UV-strålningens påverkan gränsas till moderns hud.[6]
Noter
- ^ ”Säkerhet & miljö”. Svensk Solarieförening. http://www.solarie.com/index.asp?pageno=4. Läst 22 juli 2008.
- ^ [a b c d] Ritter, Anna (2010-11-16): "Solariet slår tillbaka". Fokus.se. Läst 5 oktober 2013.
- ^ Några linjer i solandets idéhistoria, Tvärsnitt (Vetenskapsrådet). Läst: 21 juli 2011.
- ^ ”Scientists warn: Ultraviolet radiation from sunbeds increases skin-cancer risk”. EU. 6 juli 2006. http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/06/942&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=fr. Läst 22 juli 2008.
- ^ [a b] ”Solarier bakom hudcancer”. UNT. 25 juli 2012. http://www.unt.se/uppsala/solarier-bakom-hudcancer-1801737.aspx. Läst 25 juli 2012.
- ^ ”Tanning during Pregnancy”. American Pregnancy Association. mars 2007. http://www.americanpregnancy.org/pregnancyhealth/tanningmethods.html. Läst 22 juli 2008.
