Solid state drive
Solid-state drive (SSD) (på svenska ibland flashdisk eller halvledardisk[1]) är en typ av lagringsmedium som normalt baseras på NAND-flash och utformas med samma typ av elektriska, signalmässiga och mekaniska gränssnitt som hårddiskar. Det beror på att de är avsedda att fylla samma funktion, men utan hårddiskens känsliga rörliga delar. Solid-state-enheter kännetecknas av att de är betydligt snabbare, tystare och mindre känsliga än traditionella hårddiskar.
Innehåll |
[redigera] Användningsområden
Solid-state-enheter väntas få stor betydelse för bland annat bärbara datorer då de kan göras strömsnåla och inte är känsliga för stötar eller vibrationer. Solid-state-minnen är idag (2011) framförallt vanliga i entusiastsystem och i bärbara datorer. Solid-state-enheter finns i formfaktorerna 1,8 tum, 2,5 tum, 3,5 tum och även som instickskort för PCI-Express och ExpressCard.
Den sekvensiella läs- och skrivhastigheten är hög, de enklare modellerna läser omkring 250 MB/sekund (2011) vilket är cirka 4 gånger så snabbt som de vanligaste typerna av hårddiskar, medan de mest avancerade läser och skriver i långt över 1 GB/sekund (2011). Liksom hos hårddiskar är den sekventiella skrivhastigheten något lägre än läshastigheten, på enklare modeller ända ned till halva läshastigheten. Söktiden eller åtkomsttiden är mycket låg, omkring 0,1 millisekunder vilket är ungefär 100 gånger snabbare än hos mekaniska hårddiskar. I dagsläget (2011) är det vanligt med kapaciteter på 32, 64, 128, 256 och 512 GB.
[redigera] Teknik
SSD som säljs idag bygger antingen på MLC (Multi-Level Cell), som lagrar fler än en bit per transistor, vilken ger något sämre prestanda men är billigare, eller på den äldre SLC (Single-Level Cell) vilken ger högre överföringshastighet och lägre strömförbrukning men är dyrare per megabyte att tillverka.
[redigera] SATA / PCI-Express
Solid-state-enheter säljs i antingen SATA- eller PCI-express-utförande.
[redigera] SATA
SSD-enheter som ansluts till SATA är det billigare alternativet, dessa har vanligen en läshastighet på omkring 200-450 MB/sekund och skrivhastighet på 125-300 MB/sekund (2011).
[redigera] PCI-Express
Det dyrare alternativet är enheter som kombinerar flera Solid State-minnen på ett och samma kort i form av en lokal RAID-0 eller RAID-5-lösning. Detta ger oerhört mycket snabbare läs- och skrivhastighet. Dessa lösningar kan inte användas med SATA (I, II eller III) eftersom dessa gränssnitt är för långsamma. De är istället utformade som kort som stoppas in i en PCI-Express (x4, x8 eller x16) kortplats. Läs- och skrivhastigheten ligger idag (2011) på 500-1 400 MB/sekund, skillnaden i hastighet mellan läsning och skrivning är mindre än hos SATA-kopplade SSD:er. Typiska storlekar på dessa lagringsmedia är idag mellan 512 GB och 1 TB.
[redigera] Livslängd
En SSD som använder sig av lagringstekniken MLC NAND flash (3 bitar per cell) klarar drygt 10 000 skrivcykler per cell, SLC NAND flash (2 bitar per cell)har betydligt bättre livslängd, varje cell klarar 100 000 skrivcykler, den med längst livslängd heter SLC NOR flash (1bit/cell), som klarar upp emot 1 000 000 skrivcykler.
Hur länge en SSD håller beror bland annat på hur mycket som skrivs till den. Intels SSD X-25 ska enligt företaget hålla i fem år om man skriver upp emot 20 GB/dag.[2]
[redigera] Fördelar och nackdelar år 2011
[redigera] Fördelar
- Läser och skriver data snabbt
- Obefintlig känslighet för stötar och vibrationer
- Ljudlösa
- Låg strömförbrukning (i de flesta fall), beror bland annat på att en SSD saknar rörliga delar.
[redigera] Nackdelar
- Förhållandevis dyra (i dagsläget)
- Livslängden begränsad av antalet skrivningar.
[redigera] Strömsnålare
I juni 2008 publicerade webbsajten Tom's Hardware en artikel som påstod att SSD:er i själva verket drog mer ström än en motsvarande konventionell hårddisk.[3] Drygt två veckor senare publicerade de en ny artikel där de bad om ursäkt för att de tidigare testerna hade gett ett missvisande resultat.[4] Man hade vid de första testerna mätt datorns totala strömförbrukning utan att ta hänsyn till att en dator med SSD-hårddisk spenderar betydligt mindre tid med att vänta på I/O.
[redigera] Källor
- ^ Computer Swedens språkwebb
- ^ Intel X-25-M G2 produktblad, "Minimum Useful Life"
- ^ Patrick Schmid och Achim Roos (27 juni 2008). ”The SSD Power Consumption Hoax”. Tom's Hardware. http://www.tomshardware.com/reviews/ssd-hdd-battery,1955.html. Läst 2011-12-22.
- ^ Patrick Schmid och Achim Roos (14 juli 2008). ”Flash SSD Update: More Results, Answers”. Tom's Hardware. http://www.tomshardware.com/reviews/ssd-hard-drive,1968.html. Läst 2011-12-22.
