Soliditet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, det vill säga hur förmöget företaget är. De tillgångar som inte är finansierade med eget kapital finansieras med lån, också kallat främmande kapital. Soliditet räknar man ut genom att dividera det egna kapitalet med balansomslutningen, vilket är summan av tillgångarna. Det egna kapitalets storlek i förhållande till företagets övriga skulder beskriver företagets långsiktiga betalningsförmåga och är som sådan bland annat intressant i samband med att företaget förhandlar med banken om upptagande av nya lån eller krediter.

Soliditeten kan bara öka på tre sätt:

  1. Genom att företaget genererar vinst och denna återinvesteras i företaget
  2. Genom amortering av skulder
  3. Genom att ägarna skjuter till medel (till exempel genom nyemission).

När företaget går med förlust minskar det egna kapitalet och soliditeten minskar. På så sätt bestämmer företagets soliditet hur länge företagets resultat kan vara negativt innan konkurs. Samtidigt är eget kapital ett dyrt sätt att finansiera verksamheten då ägarnas avkastningskrav ofta är högre än räntan på banklån. Av den anledningen är ett vanligt soliditetsmål omkring 30–40 procent.

Soliditet skall inte förväxlas med skuldsättningsgrad vilket är besläktat med soliditet men som används specifikt för att beräkna företagets finansiella risk (räntekänslighet).

Soliditet i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige beräknas obeskattade reserver skilt från eget kapital. Detta läggs därför till det egna kapitalet när soliditeten beräknas (justerade för den latenta skatt som kommer att betalas om/när reserverna tas ut som vinst).

Beräkning av soliditet

\frac{\textrm{Eget~kapital~+~78~%~av~obeskattade~reserver}}{\textrm{Totalt~kapital}}

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]