Sonografi
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Sonografi är en medicinsk diagnostisk undersökning baserad på reflektion av ultraljud.
Innehåll |
Principiell uppbyggnad[redigera]
Principen är densamma som för ekolod, att man via en piezoelektrisk givare skickar in högfrekvent ljud i kroppen. Ljudet reflekteras på grund av att den akustiska impedansen är olika mellan olika vävnader. Reflexionen fångas sedan upp i samma givare som sände ut signalen på vissa sonografer, medan en annan variant fångar upp kontinuerligt genom att ha separat sändare och givare. För att det skall fungera med samma kristall som både sändare och givare sänder givaren ut mycket korta impulser på ca 1 mikrosekund och blir sedan mottagare för det reflekterade ljudet i 999 millisekunder.
Valet av frekvens är en avvägning mellan bildens spatiala upplösning, det vill säga bildupplösning, och hur långt inne i kroppen avläsningen ska ske. Vanliga diagnostiska sonografiutrustningar arbetar i frekvenser 2-15 MHz. Ju djupare man vill undersöka desto lägre frekvens använder man.
Resultat[redigera]
Med hjälp av avancerad signalbehandling kan information om det undersökta området presenteras på olika sätt - som en bild, en flödeskurva eller med flödesinformationfärg, Dupplerkodad på bilden.
Sonografi gör det möjligt att ganska snabbt, enkelt och smärtfritt mäta storleken på olika organ, leta efter patologiska strukturer såsom blodproppar, tumörer, cystor, bedöma rörligheten på till exempel hjärtats olika delar, mäta flödeshastigheter i blodkärl och i olika delar av hjärtat (se även ekokardiografi). En sonografi utförs vanligtvis under graviditeten och kallas då för ultraljud. Den används också vid invasiva undersökningar som riktade biopsier, tappningar och intrauterina transfusioner.
Kärlsonografi[redigera]
Kärlsonografi innebär undersökning av blodkärl, en diagnostisk metod som används vid kärlsjukdomar såsom ateroskleros, artäremboli, ventrombos, venös insufficiens och vid utredning av halsartärer vid hotande stroke .
Yrkesgrupper[redigera]
Några specialister som utför ultraljudsundersökningar är radiologer, kardiologer, gynekologer, urologer, ögonläkare, en del gastroenterologer, neurospecialiteter, akutläkare, ibland neonatologer och allmänläkare/sköterskor (blåsvolym).
Se även[redigera]
