Sophie Adlersparre

Från Wikipedia
För konstnären med samma namn, se Sophie Adlersparre (konstnär). För författaren och historikern med samma namn, se Sofie Adlersparre.
Sophie Adlersparre
Sophie Adlersparre. Xylografi i Idun 1892, nr 1.
FöddCarin Sophie Leijonhufvud
6 juli 1823[1][2][3]
Helgerum, Sverige Sverige
Död27 juni 1895 (71 år)
Ström, Sverige Sverige
BegravdGalärvarvskyrkogården[4]
kartor
NationalitetSvensk
Andra namnsignaturen "Esselde"
Medborgare iSverige
SysselsättningKvinnosakspolitiker[1][3], tidningsredaktör[1][3]
ArbetsgivareDagny[5][3]
Tidskrift för hemmet (1859–)[3]
Känd förPionjär inom kvinnorörelsen.
Grundare av Fredrika Bremerförbundet.
MakeAxel Adlersparre
(g. 1869–)[1][3][6]
SläktingarSigrid Leijonhufvud[3]
Utmärkelser
Illis Quorum (1895)[1][3]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata
Sophie Aldersparre. Foto omkring 1865.

Carin Sophie Adlersparre, född Leijonhufvud 6 juli 1823 på Helgerum i Västrum i Kalmar län, död 27 juni 1895 på Ström vid Södertälje, var en svensk friherrinna och pionjär inom den svenska kvinnorörelsen, även känd under signaturen "Esselde". Hon startade tillsammans med Rosalie Olivecrona Nordens första kvinnotidskrift Tidskrift för hemmet 1859 och 1884 grundade hon Fredrika Bremerförbundet.

Biografi och verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Sophie Adlersparre var dotter till överstelöjtnanten, friherre Erik Gabriel Knutsson Leijonhufvud och Sofie Emerentia Hoppenstedt. Familjen var en av de förnämaste i landet och redan i barndomen kom Sophie Adlersparre i kontakt med tidens sociala idéströmningar och de kvinnosaksfrågor som drevs i Sverige och utomlands. Fredrika Bremer blev tidigt en av Sophie Adlersparres förebilder, och hon lät organisera kvinnorörelsen enligt Bremers riktlinjer. Med sig hade hon barndomsvännen Rosalie Olivecrona, född Roos och vännen Fredrika Limnell som ekonomiskt bidrog till många av Sophies projekt.

Få kvinnor i Sverige har haft ett så stort inflytande med sina sociala och feministiska gärningar som Sophie Adlersparre. Tillsammans med Rosalie Olivecrona grundade hon 1859 Tidskrift för hemmet (senare Hertha) som rönte en oerhörd popularitet. På egen hand drev hon skolor för flickor från arbetarklassen, startade läsrum för kvinnor och grundade Handarbetets vänner. Vid denna tid vaknade ett enormt intresse för handarbete och ett flertal sällskap och föreningar för handarbeten bildades runt om i landet, bland annat syjuntor. Vidare grundades 1884 Fredrika-Bremer-förbundet med ett program utstakat av Sophie Adlersparre. Hon ingick i den statliga Flickskolekommittén 1885 och blev därmed tillsammans med Hilda Caselli den första av sitt kön i en statlig utredning. Kort därpå instiftades Fredrika-Bremers Stipendiestiftelsen 1887 och hon drev igenom att Sverige gick med i Röda korset. Adlersparre var redaktör för tidskriften Dagny. Hon medverkade också i bildandet av Föreningen för sinnesslöa barns vård.

Sophie Adlersparre gifte sig 1869 med Axel Adlersparre[7] (1812–1879), som var ledamot av riksdagens andra kammare och kommendörkapten. De är begravda på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.[8] Hans syster Sofia Adlersparre (1808–1862) var målare och konverterade till katolicismen. Samma namn hade också Sophies (1823) styvdotter, stiftsjungfrun Sofie Heliodora Ottiliana Adlersparre, född 1850 i Karlskrona, död 1924 i Eksjö.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Bref till svar på frågan : hvilka fordringar ställer den nya tiden på Sveriges qvinnor?. Stockholm: Redakt. af Tidskrift f. hemmet. 1866. Libris 1570410 h
  • En julgåta för stora och små. Stockholm: red. af Tidskr. f. hemmet. 1866. Libris 1570411 
  • Några data ur en drottnings lif. Stockholm. 1876. Libris 2535948 
  • Thérèse af Ugglas, född Bjönstjerna : minnesteckning. Stockholm. 1881. Libris 2981944 
  • Ibsens Gengangere ur etisk synpunkt : föredrag ... Stockholm: J. Seligmann & K. 1882. Libris 1595128 
  • Frågan om politiska rättigheter för qvinnan, sedd i samband med hennes rättsliga ställning i andra afseenden. Stockholm. 1884. Libris 2535842 
  • Om studie- och yrkes-stipendier för flickor, i syfte att bereda dem utväg till sjelfförsörjning. Stockholm. 1884. Libris 2535843 
  • Riksdagen och flickskolan. Stockholm. 1885. Libris 2535845 
  • En öfverblick af arbetet på den svenska qvinnans framåtskridande : med anledning af Fredrika Bremerförbundets stiftande. Fredrika-Bremer-Förbundet, Meddelanden.1. Stockholm. 1885. Libris 2535846 
  • Det moderna sedlighetskrafvet i kamp emot reaktion och radikalism : (finska qvinnors och mäns protester mot en svensk föreläsares uttalanden i sedlighetsfrågan). Stockholm. 1887. Libris 2084937 
  • Om sedlighetsfrågans ståndpunkt i de skandinaviska länderna under år 1888. Norrköping: s.n. 1889. Libris 14556334  - Fulltext: Kungliga Biblioteket och Projekt Runeberg.
  • Fredrika Bremer / biografisk studie af S. L-D Adlersparre och Sigrid Leijonhufvud. Stockholm: Norstedt. 1896. Libris 82017 
  • Bilder från Danmark : (minnen och erfarenheter af L-d.). [Uppsala]. 1898. Libris 2535841 
  • Ernst Ahlgren och Esselde : en brefväxling / utgifen af Sigrid Leijonhufvud. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1910. Libris 1391591 

Redaktörskap[redigera | redigera wikitext]

  • Axel Adlersparre 1812-1879. 1879. Libris 10546459 
  • Tre episoder i Karl XV:s lif : ur kommendör Axel Adlersparres efterlämnande papper. Stockholm. 1893. Libris 2535820 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] K Sophie Adlersparre (f. Leijonhuvud), Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Västrums kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00454/C I/2 (1796-1827), bildid: C0029358_00127, födelse- och dopbok, s. 238, läs onlineläs online, läst: 13 april 2018, ”49, Carin Sophia Leijonhuf. vid Helgerum,6,17,Föräldr(ar) Öfverst Leutnanten och Riddaren herr Baron Eric Leijonhu??ied? och Fru? Sophia Emerentia Hoppenstedt i Helgerum”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h] Carin Sophie Adlersparre 1823-07-06 — 1895-06-27 Kvinnosakskvinna, tidskriftsredaktör, Fredrika-Bremer-Förbundets initiativtagare, läst: 1 september 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, Adlersparre, Carin Sofi, läs online, läst: 28 januari 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Digitalt arkiv över äldre svenska kvinnotidskrifter, läs online, läst: 9 mars 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Svenskt porträttgalleri : XV. Författare, s. 2, Karin Sophie Adlersparre, f. Leijonhufvud., läs online, läst: 6 september 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Adlersparre, Axel i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  8. ^ SvenskaGravar

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sophie_Adlersparre&oldid=54237386”