António da Cunha Soto Maior
- Soto Maior länkar hit. För andra med liknande namn, se Sotomayor.
| António da Cunha Soto Maior | |
 | |
| Född | 18 november 1812 Brasilien[1] eller Rio de Janeiro |
|---|---|
| Död | 20 januari 1894 (81 år) Stockholm |
| Begravd | Katolska kyrkogården i Stockholm[2][3][4] kartor |
| Andra namn | Söta majoren |
| Medborgare i | Kungariket Portugal |
| Sysselsättning | Diplomat |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
.jpg)
Viscómte António da Cunha Soto Maior, Vicomte Don António da Cunha de Soto Maior Gomes Ribeiro d'Asvedo e Mello, född 18 november 1812 i Brasilien, död 20 januari 1894 på Norrlandsgatan 1 i Stockholm, var portugisiskt sändebud i Stockholm 1856–1894. Från 1878 innehade han titeln envoyé.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Han var son till portugisisk diplomat. Som vuxen var han först militär och blev senare politiker och valdes in i det portugisiska underhuset.
Han erbjöds posten som diplomatiskt sändebud i Stockholm, och den 29 maj 1856 överlämnade han sina kreditivbrev till Oscar I. Han blev kvar i Stockholm förutom en resa till Mexiko vid kejsar Ferdinand Maximilians trontillträde.
Han var en mycket färgstark personlighet i det sociala livet som har lämnat avtryck in i vår tid, bland annat genom receptet 'Gösfilé à la Soto Maior'. Han kallades 'Söta majorn' av de stockholmska kvinnorna och vid ett tillfälle utmanade han den engelska diplomaten, Mr. Baker, efter att denne hade uppträtt ohyfsat mot en dam i Soto Maiors närhet. Det hela slutade med en duell i Lill-Jansskogen den 5 december 1857 där Baker fick sitt ena öra avskjutet. Den svenske diplomaten Carl Fleetwood skriver om den åldrige Soto Maior den 30 december 1887:
,_katolska.JPG)
| ” | Sak samma hur gammal Soto är, hans livlighet och uthållighet är otrolig, till och med om han vore ett halvt sekel yngre. | „ |
| – Fleetwood 1968a, s. 760 | ||
Den 3 november 1890 skrev han dock i sin dagbok:
| ” | Soto existerar men har alldeles försvunnit ur världen; han börjar att hava totalt överlevat sig själv. | „ |
| – Fleetwood 1968b | ||
Soto Major finns omnämns i Karl Gerhards sångtext Sekelskiftets luft, som handlar om nöjes- och utelivet i 1800-talets Stockholm: På "Diplomaten" log så hult mot mig, herr Soto Maior.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Fleetwood, Carl Georgsson , Från studieår och diplomattjänst, I. 1879-1887. Stockholm 1968a
- Fleetwood, Carl Georgsson , Från studieår och diplomattjänst, II. 1888-1892. Stockholm 1968b
- Svensk uppslagsbok, 25. Malmö 1935
- Vicomte António da Cunha Soto Maior 1812-1894, Portugals ambassad i Stockholm.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Erik Lindorm, Oscar II och hans tid. En bokfilm, 1936, s. 302, läs online, läst: 15 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Gravar.se, läs online, läst: 5 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Sten nr 606 – Antonio da Cunha de Soto Maior, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 29 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ António de Soto Maior da Cunha, läst: 11 september 2020.[källa från Wikidata]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör António da Cunha Soto Maior.- Soto Major, Antonio da Cunha i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
