Spanska sjukan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Provisorisk sjukhussal i delstaten Kansas i USA, där offer för Spanska sjukan vårdas.
Skillnaden i åldersstruktur för dödligheten i 1918 års epidemi och vanliga epidemier i USA. Döda per 100000 personer i varje åldersgrupp. Streckad linje för åren 1911–1917 och heldragen linje för 1918.

Spanska sjukan, också kallad Spanskan, var en ovanligt svår och dödlig form av influensa som spreds över hela världen i slutet av och strax efter första världskriget. Dess ursprung är okänt.[1] De flesta dödsoffer var unga vuxna som i övrigt var friska; i normala influensaepidemier är det istället barn, gamla och personer med försvagat immunförsvar som drabbas hårdast.

Pandemin varade mellan mars 1918 och juni 1920[2], och nådde såväl Arktis som avlägsna öar i Stilla havet. Mellan 50 och 100 miljoner människor dog[3], vilket gör Spanska sjukan till den pandemi som skördat flest liv i mänsklighetens historia på så kort tid. Antalet döda motsvarar 3-6% av världsbefolkningen, som då var 1,6 miljarder.

Uppskattningsvis infekterades 500 miljoner, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av alla människor. Av dem som fick diagnosen dog minst 2,5%, vilket kan jämföras med mer normala influensaepidemier där högst 0,1% dör.[3]

I Sverige dog 37 573 personer i influensa under åren 1918 - 1920 enligt den officiella statistiken, till det ska läggas ytterligare något tusental där dödsorsaken sannolikt var influensa.[4] Då den svenska epidemin kulminerade under oktober och november 1918, hade det månadsvisa dödstalet stigit från det normala på ungefär 15 per 1000 invånare till 35 per 1000.[5] Spanska sjukan dödade ungefär 2% av de diagnosticerade fallen i Sverige. Hårdast drabbat var Norrland, främst inlandet, där t ex Jämtlands län var det län som hade högst andel döda och Arjeplogs kommun hade den största andelen döda i Sverige med cirka 3% av kommuninvånarna.[6]

Pandemin[redigera | redigera wikitext]

Spanska sjukan bestod av tre olika influensavågor. Den första vågen började i mars eller april 1918, och spreds över världen i samma takt som en vanlig säsongsinfluensa. Åtminstone USA, Frankrike, England och Tyskland drabbades tidigt, i maj följda av bl a Spanien, Italien, Skottland, Grekland, Egypten och Balkan. I juni finns rapporter från England, Tyskland, Schweiz, Österrike och Norge. Influensavågen liknade en vanlig säsongsinfluensa då symptomen var milda, dödligheten var låg, och de som dog oftast var riktigt gamla eller riktigt unga.

I augusti kom den våldsamma och förödande andra vågen, vilket är en ovanlig tidpunkt för en influensaepidemi. Dödligheten var hög (5-25 gånger högre än normalt) och drabbade i ovanligt hög grad personer i åldersgruppen 20-40 år. Drygt hälften av dödsfallen inträffade i denna åldersgrupp. Denna andra våg spreds i ovanligt hög hastighet över världen. Kulmen nåddes på de flesta håll i oktober 1918.

Pandemin mattades av kring årsskiftet, men tog sen ny fart i en tredje våg i början av 1919. Återigen drabbades åldersgruppen 20-40 år mest, även om dödstalen inte kom i närheten av den andra vågens. Efter dessa tre huvudvågor förekom spridda utbrott här och var, bl a i Sverige våren 1920.

De tre influensavågorna kom med ovanligt korta mellanrum, alla uppstod inom cirka ett år, och man vet inte exakt hur virusstammarna i de tre vågorna var besläktade.[3] Pandemin uppträdde nästan samtidigt i Europa, Asien och Nordamerika,[7] och de speciella förhållandena under 1:a världskriget med truppförflyttningar och stora militära anhopningar kan ha bidragit till att influensan spreds hastigt och med stor kraft.

Viruset[redigera | redigera wikitext]

Det var länge okänt vilket virus som låg bakom pandemin. 1998 hämtade den svenskfödde Johan Hultin prover innehållande välbehållna virus från lungvävnaden i en kvinna som dog 1918, hennes kropp hade bevarats i permafrosten i Alaska. Proverna skickades till ett forskarlag i USA, lett av Dr Taubenberger, som lyckades isolera viruset i ett av Hultins prover.[8][9] Forskarlaget lyckades också hitta virus i arkiverade prover från två amerikanska soldater som dött 1918. Undersökningar av viruset och dess effekter har så småningom lett till att man rätt väl känner till varför det var så exceptionellt dödligt.[10]

2005 publicerades virusets fullständiga genuppsättning i Nature och Science.[11][12][13]

Undersökningar av Spanskavirusets hölje har visat att det är ett influensavirus av typ A och ytgenerna är av typ H1N1.[9] Detta bekräftar att det var en fågelinfluensa.

Under 2009 skedde ytterligare ett pandemiutbrott av A(H1N1), se H1N1-utbrottet 2009.

Orsak[redigera | redigera wikitext]

Det är troligt att viruset var så nytt eller förändrat att väldigt få hade någon immunitet mot det.[14][15]

De vanliga säsongsinfluensor som årligen sprids över världen idag, angriper främst de övre luftvägarna. Spanska sjukan, däremot, hade förmågan att nå lungorna och orsaka stora skador där, vilket kunde vara dödande i sig själv, men också öppnade för sekundära infektioner, främst lunginflammation.

Att Spanska sjukan främst drabbade unga och friska vuxna bidrog till att så många dog. Bristen på vaccin och läkemedel, blev en stor faktor. I Sverige drabbades Norrlands inland hårt på grund av bristande kommunikationer och brist på sjukvårdsresurser. Det är också möjligt att immuniteten var särskilt låg i dessa relativt isolerade delar av landet. Det faktum att ingen var beredd på den stora dödligheten gjorde också att folket till en början oroade sig lika lite som man gjort tidigare vid influensaepidemier. I Arjeplog var bristen på sjukvårdsresurser en stor faktor, eftersom det saknades läkare, och influensan dessutom drabbade kommunen med stor kraft på kort tid; sjukdomen fick ordentligt fäste i samband med vintermarknaden i februari 1920, en stor social händelse då i princip samtliga hushåll i kommunen fanns representerade.[6]

Sjukdomsmekanism[redigera | redigera wikitext]

De flesta som dog, avled på grund av bakteriell lunginflammation som fick fäste då viruseffekter förstört epitelet i bronker och lungor.[16][17] Unikt för spanska sjukan var dock den relativt stora andel som dog av direkta viruseffekter i lungorna, vilka orsakade lungödem och blödningar i lungvävnaden, svår bronkiolit och alveolit. Dessa allvarliga lungförändringar kunde leda till döden redan fyra dagar efter insjuknandet. De flesta dödsfallen skedde 6–11 dagar efter insjuknandet.[9][18]

Forskning har visat att Spanska sjukan gav upphov till en överreaktion hos immunförsvaret.[19] Influensan aktiverade gener som är kopplade till apoptos (programmerad celldöd), vilket i vanliga fall är ett effektivt försvar för att upphäva infektioner. I detta fall kunde celldöden bli så omfattande att stora delar av lungornas epitel förstördes, vilket kunde bli fatalt i sig självt, men framför allt öppnade för fatal bakteriell lunginflammation. Detta kan förklara att man observerat att det var främst friska människor som blev hårdast drabbade, och inte gamla och småbarn, eftersom ett starkt immunförsvar i detta fall ledde till en kraftigare överreaktion och mer omfattande skador i lungorna.[20]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Influensan uppstod inte i Spanien, men det var det land där den först fick stor pressbevakning, och därför kom den att förknippas med detta land. Sjukdomen fanns till exempel i Frankrike, England och Tyskland innan den nådde Spanien, men dessa länder deltog i första världskriget och därför rådde censur.[21]

Prins Erik, yngste son till Gustaf V, avled av Spanska sjukan i september 1918. Han blev 29 år.

I populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

I bokserien Twilight så är en av huvudkaraktärerna Edward Cullen döende i Spanska sjukan då Carlisle hittar honom och gör honom till vampyr.

I sista avsnittet av andra säsongens Downton Abbey insjuknar tre personer i Spanska sjukan i samband med en middag. En av middagsgästerna avlider senare.

Film[redigera | redigera wikitext]

Den BBC-producerade dramadokumentären Spanish Flu - The Forgotten Fallen (Spanska Sjukan 2009)[22] berättar om den läkaren och hälsovårdschefen James Niven.[23] Genom Nivens åtgärder mot smittspridning räddades många liv i Manchester. Av stadens 1 miljoner innevånare dog cirka 2500 personer, vilket motsvarar cirka 0,25% dödlighet, jämfört med genomsnittliga 2,5%. I filmen spelas Niven av Bill Paterson. SVT har visat filmen flera gånger.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”1918 Influenza Pandemic | CDC EID”. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2009. http://www.webcitation.org/5kCUlGdKu. Läst 28 september 2009. Okänd parameter deadurl
  2. ^ Institut Pasteur. La Grippe Espagnole de 1918 (franskspråkig Powerpoint).
  3. ^ [a b c] Taubenberger JK, Morens DM. 1918 influenza: the mother of all pandemics. Emerg Infect Dis [serie på Internet]. Januari 2006 [citerad 2012-09-18]. Tillgänglig via http://www.cdc.gov/ncidod/EID/vol12no01/05-0979.htm
  4. ^ Åman, M. Spanska Sjukan: Den svenska epidemin 1918 - 1920 och dess internationella bakgrund. 1990. Doktorsavhandling. Uppsala Universitet. s 66-67.
  5. ^ Åman, M. Spanska Sjukan: Den svenska epidemin 1918 - 1920 och dess internationella bakgrund. 1990. Doktorsavhandling. Uppsala Universitet. s 71.
  6. ^ [a b] Bylesjö, M. Spanska sjukan och svälten : en studie av konsekvenserna av regeringens livsmedelspolitik och spanska sjukans verkningar i norra Sverige åren 1917-1920 (PDF), C-uppsats, 2003.
  7. ^ Reid AH, Taubenberger JK. The 1918 flu and other influenza pandemics: "over there" and back again. Lab Invest. 1999;79:95–101.
  8. ^ Fernandez E. The Virus detective / Dr. John Hultin has found evidence of the 1918 flu epidemic that had eluded experts for decades. Artikel i SFgate.com. 17 februari 2002. Tillgänglig via Internet via http://articles.sfgate.com/2002-02-17/living/17532857_1_virus-deadly-organisms-alaskan
  9. ^ [a b c] Elgh, Fredrik & Tegnell, Anders: Spanska sjukans virus uppväckt från de döda (PDF), Läkartidningen, nr 24–25 2006, volym 103 (läst 2009-08-07)
  10. ^ BBC News, Lethal secrets of 1918 flu virus, 2007-01-18, Läst 2012-05-01.
  11. ^ ”The 1918 flu virus is resurrected”. Nature 437 (7060): ss. 794–5. 2005. doi:10.1038/437794a. PMID 16208326. 
  12. ^ Taubenberger, Jeffery K. (2005). ”Characterization of the 1918 influenza virus polymerase genes”. Nature 437 (7060): ss. 889–893. doi:10.1038/nature04230. PMID 16208372. 
  13. ^ Tumpey, Terrence M. (2005). ”Characterization of the Reconstructed 1918 Spanish Influenza Pandemic Virus”. Science 310 (5745): ss. 77–80. doi:10.1126/science.1119392. PMID 16210530. 
  14. ^ Reid AH, Fanning TG, Hultin JV, Taubenberger JK. Origin and evolution of the 1918 "Spanish" influenza virus hemagglutinin gene. Proc Natl Acad Sci U S A. 1999;96:1651–6.
  15. ^ Taubenberger JK, Reid AH, Fanning TG. The 1918 influenza virus: a killer comes into view. Virology. 2000;274:241–5.
  16. ^ ScienceDaily: Bacterial Pneumonia Caused Most Deaths In 1918 Influenza Pandemic (läst 2010-11-30)
  17. ^ Morens et al. Predominant Role of Bacterial Pneumonia as a Cause of Death in Pandemic Influenza: Implications for Pandemic Influenza Preparedness. The Journal of Infectious Diseases, 2008; 0 (0): 080819092814423 DOI: 10.1086/591708
  18. ^ Berglund H. Den s. k. "spanska sjukans" kliniska bild. Allmänna svenska läkartidningen. 1918;15:1696-1701.
  19. ^ Loo Y-M-, Gale M. Influenza: Fatal immunity and the 1918 virus (PDF), Nature 445, 319-323, januari 2007.
  20. ^ Brundage, J F, Shanks, D. Deaths from Bacterial Pneumonia during 1918–19 Influenza Pandemic, Emerg Infect Dis., augusti 2008, 14(8): 1193–1199. (Läst 2013-07-25). doi: 10.3201/eid1408.071313
  21. ^ *Harrison, Dick (2006). ”Spanska sjukan: fruktad farsot”. Populär historia "2006:1,": sid. 16-21: ill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/spanska-sjukan/.  Libris 10284631
  22. ^ The Forgotten Fallen på Imdb
  23. ^ [1]. James Niven. Artikel på engelska språkversionen av Wikipedia

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • John Kash, University of Washington, Seattle, Tidskriften Nature, 2006-09-28

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]