Spetsstjärtad sparv
| Spetsstjärtad sparv Status i världen: Starkt hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Amerikanska sparvar Passerellidae |
| Släkte | Ammospiza |
| Art | Spetsstjärtad sparv A. caudacuta |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ammospiza caudacuta | |
| Auktor | (Gmelin, 1788) |
| Synonymer | |
| Ammodramus caudacutus | |
Spetsstjärtad sparv[2] (Ammospiza caudacuta) är en starkt utrotningshotad fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3] Den är endemisk för östra USA där den häckar i kustvatten utmed Atlantkusten från Maine till North Carolina. Arten minskar kraftigt i antal och anses vara starkt hotad. Spetsstjärtad sparv är nära släkt med madsparven och de båda behandlades fram tills nyligen som en och samma art.
Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]
Spetsstjärtad sparv är en 13,5 cm lång, kraftigt tecknad och långnäbbad sparv. Huvudteckningen är bjärt orange, svart och gråm med grått på hjässa och nacke och vita streck på ryggen. Jämfört med mycket lika madsparven har den orangefärgad strupsidestreck som är mer bjärt färgad än bröstet, ej tydligt avgränsad vit buk och distinkta svarta streck på flanker och bröst. Lätet är mycket mjukare än madsparven och saknar dennes tydliga avslutande ton.[1]
_(7749644414).jpg)
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Spetsstjärtad sparv delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Ammospiza caudacutus caudacutus – förekommer i marskland från södra Maine till södra New Jersey, flyttar till södra Florida
- Ammospiza caudacutus diversus – förekommer i kustvatten från södra New Jersey till North Carolina, flyttar till Floridas golfkust
Tidigare behandlades madsparven (Ammospiza nelsoni) som underart till spetsstjärtad sparv. De båda hybridiserar i nordöstra USA, mellan södra Maine och norra Massachusetts.[4]
Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Fågeln placeras traditionellt i släktet Ammodramus, men DNA-studier[5] visar att detta släkte är kraftigt parafyletiskt. Typarten för släktet, gräshoppssparv, står nära Arremonops, medan spetsstjärtad sparv (liksom starrsparv, madsparv och kustsparv) är närmare släkt med arter som grässparv (Passerculus) och sångsparv (Melospiza), varför vissa auktoriteter numera lyftar ut dessa arter till det egna släktet Ammospiza.
Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[6][7][8][9] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[9]
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Spetsstjärtad sparv hittas i ett smalt bälte med kustnära saltvattensvåtmarker. Födan är dåligt känd men tros bestå av små ryggradslösa djur och frön som den födosöker efter på eller nära marken. Fågeln häckar från mitten av maj till augusti. Två äggläggningstoppar, en i slutet av maj och början av juni och den andra från mitten till slutet av juli, tyder på att den lägger två kullar.[4]
.jpg)
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Spetestjärtad sparv har ett litet och fragmenterat utbredningsområde. Sentida studier visar att den dessutom minskar kraftigt i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför numera arten som starkt hotad. Världspopulationen uppskattas till mellan 37 000 och 69 000 vuxna individer.[1]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Birdlife International 2020 Ammospiza caudacuta (på engelska). Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
- ^ [a b] Rising, J. & Sharpe, C.J. (2020). Saltmarsh Sparrow (Ammospiza caudacuta). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61924 8 april 2020).
- ^ Klicka, J. and G.M. Spellman (2007), A molecular evaluation of the North American “grassland” sparrow clade, Auk 124, 537-551.
- ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
- ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
- ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
- ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör spetsstjärtad sparv.
Wikispecies har information om Ammospiza caudacutus.- Läten på xeno-canto.org
|