Spettekaka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En liten spettekaka.

Spettekaka, spettkaka (eller på skånska: "spiddekauga" eller "spiddekage") är ett bakverk och räknas som en skånsk specialitet. "Skånsk spiddekaga" är ett geografiskt skyddat livsmedelsnamn inom EU. Den måste alltså tillverkas i Skåne för att få bära namnet.

Beskrivning och tillagning[redigera | redigera wikitext]

En smet bestående av bland annat ägg, potatismjöl och socker ringlas mycket sakta under gräddningen på ett roterande träspett framför öppen eld eller gasollågor. Proportionerna mellan ingredienserna brukar vara en väl bevarad hemlighet och varierar mellan varje bageri. Att baka över öppen eld kräver ständig tillsyn vilket inte gasollågorna gör. Då det tar flera timmar att baka en spettekaka är det ett tungt arbete att sköta kakan och samtidigt elda. Det krävs flera personer till det. Därför bakar få bagerier idag över öppen eld. Endast någon enstaka finns kvar i Skåne och priset på de spettekakorna är högre. Om en kaka är bakad över öppen eld syns detta ofta på färgen. Spettekakan får en djupare gul färg som skiljer sig från den ljusgula som är vanlig på "fabriksbakade" spettekakor. Smaken är också ofta kraftfullare och en viss röksmak kan anas.

Bild från tävlingen "Årets spettkaka" på Skånemässan år 2005.

Den färdiga spettekakan dekoreras med kristyr. Färgen på kristyren har lokala variationer liksom utseendet på spettekakan. På Österlen brukar man ha små spetsiga toppar som sticker ut från spettekakan och ofta rosa och grön kristyr. I norra Skåne har man endast vit kristyr i regel och inga toppar. Just topparna är speciella för Österlen medan färgen på kristyren kan variera från by till by även inom samma del av Skåne. Kakan är mycket torr i konsistensen och om man vill bevara denna torrhet bör kakan förvaras lufttätt.

Man skär upp kakan med ett bågfilsblad och det är en månghundraårig tradition att såga ut små rektanglar ur den. Kronan överst på spettekakan skall bevaras så länge som möjligt innan den sågas itu. Därför bärs den upp av "pelare" ända tills aptiten gör att även den och pelarna måste offras. Skär man med annat än bågfilsblad i en spettekaka så förstörs den och smulas sönder. Spettekaka äts traditionellt som den är med mörkrostat kaffe som enda tillbehör. På senare tid har den även börjat serveras med glass och/eller konserverad frukt.

Rekord[redigera | redigera wikitext]

Bill Lönnmarker bakade år 1985 i Sjöbo världens största spettekaka och som finns omnämnd i Guinness Rekordbok 1986. Den var 3,6 meter hög, bakad i ett stycke.[1]

Liknande bakverk[redigera | redigera wikitext]

Den skånska spettekakan är en av ett antal europeiska spettkakor, det vill säga bakverk som tillverkas med hjälp av ett roterande spett eller vals. Tyska Baumkuchen och tjeckiska/slovakiska trdelník är mer lika runda, ihåliga sockerkakor. Ungerska kürtőskalács är en tunt bakverk med ett stort hål. Litauiska šakotis[2] och polska sękacz[3] är dock snarlika spettekakan, genom att alla tre är ganska torra bakverk med "strålar" som pekar ut från rotationscentrum.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ann-Louise Olander (11 augusti 2008). ”Bland socker, ägg och världsrekord”. ystadsallehanda.se. http://www.ystadsallehanda.se/sjobo/article729824/Bland-socker-aumlgg-och-vaumlrldsrekord.html. Läst 2011-08-25. 
  2. ^ "Sweet secret – ŠAKOTIS.". Romnesa.lt. Läst 25 november 2013. (engelska)
  3. ^ "Sękacz". Lubelskie.pl. Läst 25 november 2013. (polska)