Sphecius speciosus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sphecius speciosus
En vuxen hona jämför med en nickel.
En vuxen hona jämför med en nickel.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Steklar
Hymenoptera
Underordning Midjesteklar
Apocrita
(orankad) Gaddsteklar
Aculeata
Överfamilj Rovsteklar
Sphecoidea
Familj Crabronidae
Underfamilj Bembicinae
Tribus Gorytini
Släkte Sphecius
Art S. speciosus
Vetenskapligt namn
§ Sphecius speciosus
Auktor Drury, 1773
Hitta fler artiklar om djur med

Sphecius speciosus är en stor solitär art i djurgruppen getingar som tillhör familjen Crabronidae. Arten kallas på engelska oftast för "Cicada killer wasp" (Svenska: "Cicaddödare"), men eftersom det finns ett flertal släkta arter som också kallas sådant, är det mer precis att kalla den "Eastern Cicada killer wasp".

Arten förekommer i östra och mellanvästra Förenta staterna och i Mexiko och Centralamerika. De heter så för att de jagar och förser sina bon med cicador. I Nordamerika heter de ibland "sand hornets", trots att de inte är getingar, vilka tillhör familjen Vespidae. Senaste studien över deras biologi kan finnas i The Sand Wasps: Natural History and Behavior, H. E. Evans and K. M. O'Neill, Harvard University Press, 2007.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Vunxa har en storlek av 1,5 - 5 cm med röda och svarta markeringar på midjan och abdomenen med ljusgula ränder på abdomenen. Vingarna är något bruna. Färgmönstren är oftast som hos släktena Vespula, Dolichovespula eller Vespa. Honorna är något större än hanarna, och båda är bland de största getingarna som finns i de östra Förenta staterna. Arten bålgeting (Vespa crabro) blir ofta felidentifierat som Sphecius speciosus.

Livscykel och vanor[redigera | redigera wikitext]

Solitära getinar beter sig mycket annorlunda från sociala getingar som vespor, yellowjackets och pappersgetingar. Sphecius speciosus använder stinget för att förlama bytet (cikador) i stället för att försvara sina bon. Vuxna äter nektar och sav.

Vunxa kommer ut under sommaren, oftast först i sent juni och tidigt juli och fortsätter genom sommarmånaderna. De är aktiva i ett visst område i ungefär 60 till 75 dagar, till mitten på september. De stora honorna brukar ses under mitten och slutet av sommaren flygande lågt över gräsmattor letande efter goda ställen för bon, och sökande i träd och buskar efter cicador.

(Översättningsfortsättning)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]