Spica

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Spica (övriga betydelser).
Spica
Observationsdata
EpokJ2000
Stjärnbild Jungfrun
Rektascension 13t25m11.6s
Deklination -11°09'41"
Skenbar magnitud (V) +0.98
Stjärntyp
Spektralklass B1 V
Astrometri
Avstånd 262
Absolut magnitud (MV) -3,55
Detaljer
Luminositet 25 000 L
Andra beteckningar
HD 116658

Spica även kalla Axet[1] (α Vir, α Virginis, Alfa Virginis) är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Jungfrun. Den tros vara den stjärna som försåg Hipparchos med de uppgifter som ledde honom till upptäckten av ekliptikans precession. Templet i Thebe byggdes med en särskild riktning i förhållande till Spica omkring 3200 f.Kr., och under tidens lopp har precessionen orsakat en långsam men märkbar förändring av jordens relativa riktning till Spica. Nicolaus Copernicus gjorde också många observationer av Spica under sina forskningar kring precessionen.

Spica är en förmörkelsevariabel, likt Algol. Dess skenbara magnitud varierar mellan +0,92 och +0,98, med en period på 4,0142 dagar. Denna ringa magnitudskillnad är knappt visuellt märkbar.

Eftersom Spica ligger nära ekliptikan, kan stjärnan bli förmörkad av månen och (mer sällan) av planeterna. Den senaste planetförmörkelsen inträffade när Venus passerade framför stjärnan (sett från jorden) 10 november 1783. Nästa förmörkelse kommer att inträffa 2 september 2197, när Venus återigen passerar framför Spica.

Namnet Spica kommer från latinets spica, ett sädesax.

Ett enkelt sätt att hitta Spica på stjärnhimlen är att följa bågen i Karlavagnens 'svans' till Arcturus (α i Björnvaktaren ), och sedan lika långt igen till Spica.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • ^ Carlquist, Gunnar, red (1929). Svensk uppslagsbok. Bd 2. Malmö: Baltiska förlaget AB. sid. 983