Sportlov i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om sportlovet i Sverige. För sportlov i övriga världen, se Sportlov.
Utförsåkning är en populär sportlovsaktivitet.
Snowboardåkning är en populär sportlovsaktivitet.
Skridskoåkning är en populär sportlovsaktivitet.

Sportlovet i Sverige har sitt ursprung i de så kallade kokslov som infördes av Bränslekommissionen 1940 för att spara på uppvärmningen av skolorna (stenkol och koks var det bränsle som vanligen användes vid denna tid för att elda med i städerna). Ransoneringen under krigsåren gjorde att uppvärmningskostnaderna drastiskt måste skäras ned.

För att ge de lediga skolungdomarna meningsfull sysselsättning anordnades olika aktiviteter. Ganska snart kom aktiviteterna att fokuseras på friluftsliv i allmänhet och vintersporter i synnerhet; antingen genom sportutövande på hemorten eller genom resor till de svenska fjällen. Från början var det främst meningen att barn från storstäderna skulle få möjlighet att uppleva fjällmiljön.

Under 1950-talet kom också medicinhygieniska argument som stöd för skolbarnens ledighet under senvintern. På grund av risk för spridning av infektioner under just den tiden på året var det praktiskt att stänga skolorna för en kort tid. Det var fortfarande framför allt i städerna som sportlovet var vanligast, men lovet började då även spridas till landsbygden. Det var först i slutet av årtiondet sportlovet fick sitt genomslag i hela landet.

Numera erbjuder många kommuner även sportlovsaktiviteter som inte har med vintersport att göra, till exempel innebandy. Sportlovet i Sverige varar i en vecka under februari eller mars, mellan vecka 7 och 12. På orter där lovet äger rum i februari kallas lovet ofta även för februarilov. Normalt brukar de svenska kommunerna fördela sportlovet över en treveckorsperiod, på så sätt att till exempel Uppsala kommun har sportlov vecka 8, medan Heby kommun har vecka 6 och Flens kommun vecka 7. Sportlovets plats i kalendern bestäms delvis av när påsken infaller, eftersom skoleleverna vanligen har ett veckolångt lov i samband med påsk. Ett år då påsken infaller tidigt förläggs även sportlovet tidigt under året, för att sportlov och påsklov inte ska komma för tätt inpå varandra.

Så här ser placeringen av sportlovet kommunvis ut i Sverige:

  • Vecka 7: Göteborg, Kungsbacka, Sjuhärad, Skaraborg, Jönköpings län, Ydre
  • Vecka 8: Uppsala län (utom Älvkarleby), Skåne län, Södermanlands län (utom Gnesta), Östergötlands län (utom Ydre), Hallands län (utom Kungsbacka), Blekinge län, Kalmar län, Kronobergs län, Fyrbodal, Örebro län,
  • Vecka 9: Stockholms län, Dalarnas län, Gästrikland, södra Hälsingland, Västmanlands län, Värmlands län, Gnesta, Älvkarleby, Gotland
  • Vecka 10: Västerbotten, Norrbotten, norra Hälsingland, Västernorrlands län, Jämtlands län, Idre
  • Vecka 11: Jokkmokk

Flexibelt sportlov[redigera | redigera wikitext]

Vissa svenska kommuner har testat flexibla sportlov, där varje elev själv väljer vecka för sportlov. Eleven får ett antal veckor, oftast tre, att välja mellan.[1] På många skolor väljer dock de flesta den "vanliga" sportlovsveckan. En av fördelarna med flexibelt sportlov är att föräldrar med barn som går i skola i olika kommuner kan välja samma sportlovsvecka för alla barn. I vissa fall har flexibla sportlov inte varit uppskattat av varken lärare eller elever, medan på andra håll är det mycket uppskattat. De menar bland annat att elever som väljer en annan vecka får svårt att ta igen det de missat.[2] På gymnasieskolor med estetisk inriktning har flexibla sportlov påverkat elevernas uppträdanden då exempelvis musikelever får svårare att repetera inför spelningar och teaterelever inför föreställningar om alla elever inte är samlade under samma veckor.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SR.se Flexibla skollov i Stigtomta 4 mars 2008
  2. ^ Aftonbladet: Flexibelt sportlov får kritik från elever och lärare (14 oktober 2003)