Språkbad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Immersionsskola på Nya Zeeland där undervisningen är på minoritetsspråket Maori

Språkbad eller immersion är en metod för språkinlärning där ett andraspråk eller främmande språk används i elevens omgivning avsiktligt, oftast på skola eller daghem. Ordet språkbad används framför allt på finlandssvenska.

Immersion bygger på tanken att eleven lär sig andraspråket på samma sätt som sitt modersmål, genom att använda det i verkliga kommunikationssituationer.[1] Immersionens mål är att uppnå tvåspråkighet, att eleven lär sig andraspråket utan att färdighet i modersmålet drabbas.[2] Immersionen varar vanligtvis i flera år och läraren bör vara tvåspråkig. Dessutom är samarbetet mellan hem och skola viktigt.[3]

Hur mycket man använder modersmålet och andraspråket i språkbadet varierar, och språkundervisningen bedrivs i flera olika format:

  • tidigt fullständigt språkbad innebär att lärandet initialt (då språkbadet inleds) sker helt på andraspråket och modersmålet stiger in senare. Vid femte eller sjätte klass får modersmålet och andraspråket något så när jämvikt, och andraspråket svarar för mindre än hälften.
  • tidigt delvis språkbad, andraspråket används initialt något mindre än vid fullt språkbad.
  • fördröjt språkbad, språkbadet startar först i slutet av grundskolan eller i början av gymnasiet.[4]

Immersion som metod för språkinlärning grundades i Kanada (se en:French immersion) på 1960-talet, där engelskspråkiga elever kan studera på minoritetsspråket franska, även om undervisning på andraspråk förekommit på många håll i världen långt tidigare. I Finland är det främst tidigt fullständigt språkbad som används.

Studier har visat att immersion är en effektiv undervisningsmetod och att modersmålsutvecklingen inte tar skada, samt att immersion gör det möjligt att uppnå en fungerande tvåspråkighet. Detta innebär att elevernas passiva språkförmåga liknar infödda talares, medan den aktiva inte håller samma nivå. Färdigheter inom alla språkområden utvecklas inte heller på samma sätt, såsom grammatik, fonetik och ordförråd. Å andra sidan har immersion visat bättre resultat än någon annan språkinlärningsmetod, dessutom utvecklar eleverna en positiv attityd till andraspråket och dess kultur.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Järvinen, Heini-Marja & Nikula, Tarja & Marsh, David: Vieraskielinen opetus. Kari Sajavaara & Arja Piirainen-Marsh: Kielenoppimisen kysymyksiä, 1999, s. 229-258. Jyväskylä: Soveltavan kielentutkimuksen keskus, Jyväskylän yliopisto. ISBN 951-39-0621-3.

  1. ^ Järvinen et al. s. 230.
  2. ^ Järvinen et al. s. 231.
  3. ^ Järvinen ym. s. 232.
  4. ^ Järvinen et al. s. 232.
  5. ^ Järvinen s. 237-238.