Stäppsångare
| Stäppsångare Status i världen: Livskraftig (lc) |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Underordning | Passeri |
| Överfamilj | Sångare Sylvioidea |
| Familj | Kärrsångare Acrocephalidae |
| Släkte | Hippolais |
| Art | Stäppsångare H. caligata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hippolais caligata | |
| Auktor | (Lichtenstein, 1823) |
| Synonymer | |
|
Sylvia caligata Lichtenstein, 1823 |
|
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Stäppsångare (Hippolais caligata) är en liten gråbrun sångare som häckar i palearktis.
Innehåll |
Taxonomi [redigera]
Artern beskrevs taxonomiskt första gången 1823 av Martin Lichtenstein under det vetenskapliga namnet Sylvia caligata men placerades ganska snart i släktet Hippolais beskrivet av Conrad von Baldenstein 1827.[1]
Stäppsångare är en sångare som tillhör familjen kärrsångare (Acrocephalidae) men placerades länge i den idag uppdelade familjen sångare (Sylviidae). Tidigare behandlades saxaulsångare (H. rama) som en underart till stäppsångaren och tillsammans brukade de tilldelas det svenska trivialnamnet gråsångare.[2] Idag placeras ofta dessa två arter tillsammans med de två närbesläktade arterna macchiasångare och eksångare i undersläktet Iduna inom släktet Hippolais. Vissa studier tyder dock på att dessa fyra arter är närmre besläktade med Acrocephalus än de övriga arterna inom Hippolais vilket skulle medföra att de borde flyttas till det egna släktet Iduna. Stäppsångaren delas vanligtvis inte upp i några underarter. Dock finns en form som lever söder om Altai, i södra Kazakhstan och västra Mongoliet, beskriven av Peter Petrovic Sushkin 1925 som annectens.[1] Tidigare har denna form ibland beskrivits som en hybrid mellan caligata och rama men enligt Svensson (2001) så rör det sig om en synonym till caligata.[3]
Utbredning [redigera]
Stäppsångare är en flyttfågel som häckar från Europeiska Ryssland över Sibirien till västra Mongoliet och västra Kina. Arten förekommer generellt norr om saxaulsångarens häckningsområde men har ett smalt område där arterna häckar sympatriskt.[1] Under det senaste decenniet har stäppsångaren expanderat sitt häckningsområde västerut och idag har den även etablerat en mindre häckningspopulation i Finland.[4] Den övervintrar över stora delar av Indien men även i Bangladesh och så långt söderut som Sri Lanka.[1][5]
Den är en sällsynt gäst i Västeuropa men observationerna av arten har ökat under 1990- och 2000-talet, förmodligen på grund av en ökad kunskap kring artbestämning i fält men även att artens häckningsområde har expanderat västerut.
Utseende och fältkännetecken [redigera]
Stäppsångaren är en liten sångare som med sina 11-12,5 cm är den minsta arten inom släktet Hippolais, och ungefär stor som en lövsångare.[6] Den är mycket lik de närbesläktade arterna saxaulsångare och eksångare, men kan även förväxlas med fältsångare och sibirisk gransångare (P. c. tristis). Stäppsångaren är övervägande ljust gråbrun på ovansidan och vitaktig på undersidan med rostbeige ton på kroppsidan, vilket är tydligast på ungfåglar om hösten. Den har kort handpenneprojektion som dock är något längre än saxaulsångarens.[6] Ytterkanten på den yttre stjärtfanen är vita men detta kan vara svårt att observera i fält. Den har en kort näbb, som är något kraftigare än gransångarens och har en bredare näbb. Den har ett otydligt vitt ögonbrynsstreck och ett tydligare mörkt ögonstreck. Dess ben är oftast brunskära medan tårna är mörkare.[6]
Den är svår att få syn på då den är mycket rörlig och samtidigt ofta håller sig dold i buskage eller befinner sig på marken.[7] När den sitter knixar den på både stjärt och vingar men slår inte regelbundet nedåt med stjärten som eksångaren.[6]
Ekologi [redigera]
Stäppsångaren förekommer på naturstäpp och i andra öppna biotoper med buskage och enstaka träd. Den uppträder även på fuktängar eller längs åkanter.[6] Den placerar sitt skålformiga bo väl dolt på marken i ett buskage. Den lägger ivgenomsnitt 4-6 ägg men kullar på 2-7 ägg har rapporterats. Äggen ruvas i 12-14 dagar av båda föräldrarna. Efter att de kläcks tar båda föräldrana hand om ungarna tills de är flygga efter 11-14 dagar.[1] De är till största delen insektätare.
Referenser [redigera]
- ^ [a b c d e] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- ^ Silke Fregin, Martin Haase,Urban Olsson,Per Alström (2009). ”Multi-locus phylogeny of the family Acrocephalidae (Aves: Passeriformes) – The traditional taxonomy overthrown”. Molecular Phylogenetics and Evolution 52 (3): ss. 866–878. doi:.
- ^ Lars Svensson (2001) Identifiering av små grå Hippolais-sångare, Vår Fågelvärld, vol.60, nr.5, sid:16-30
- ^ Nils Kjellén, Fyndstatus i Sverige för "nya" arter, Raritetskommittén, Sveriges Ornitologiska Förening
- ^ Clements et al. (2009) Clements Checklist version 6.4, <www.birds.cornell.edu>, läst
- ^ [a b c d e] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (utgåva andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. Sid. 326-327. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ Svensson, Lars (1973) Mindre härmsångare anträffad i Sverige, Vår fågelvärld vol.32 sid:204-206
Externa länkar [redigera]
- Foton av stäppsångare - Avifauna
