Stäppvipa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stäppvipa
Status i världen: Akut hotad[1]
Adult stäppvipa i vinterdräkt
Adult stäppvipa i vinterdräkt
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Vadare
Charadrii
Familj Pipare och vipor
Charadriidae
Släkte Vanellus
Art Stäppvipa
V. gregarius
Vetenskapligt namn
§ Vanellus gregarius
Auktor (Pallas, 1771)
Synonymer

Chettusia gregaria (där Chettusia användes första gången av Bonaparte 1841)
Charadrius gregarius
Chaetusia gregaria (felaktig korrektion)
Cheltusia gregaria (felaktig korrektion)
Chetusia gregaria (felaktig korrektion)

Choetusia gregaria (felaktig korrektion)
Illustration av adult stäppvipa i häckningsdräkt
Illustration av adult stäppvipa i häckningsdräkt
Hitta fler artiklar om fåglar med

Stäppvipa (Vanellus gregarius) är en eurasisk vadare inom släktet Vanellus i familjen pipare och vipor (Charadriidae).

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Stäppvipan är en flyttfågel som häckar i Eurasien i Ryssland och Kazakstan. Den flyttar söderut om hösten genom Kirgizistan, Tadzjikistan, Uzbekistan, Turkmenistan, Afghanistan, Armenien, Iran, Irak, Saudiarabien, Syrien, Turkiet och Egypten, till sina huvudsakliga vinterkvarter i Israel, Syrien, Eritrea, Sudan, Etiopien och nordvästra Indien. Den övervintrar ibland i Pakistan, Sri Lanka och Oman. Den är en sällsynt gäst i Västeuropa där den oftast uppträder tillsammans med tofsvipor. Bland annat har den observerats ett 15-tal gånger i Skandinavien och över 30 gånger i Storbritannien. Den har även observerats vid enstaka tillfällen på Kanarieöarna, Maldiverna och i Somalia.[2]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Denna medelstora vipa mäter 27–30 cm och påminner till formen om tofsvipa men är något mindre och har längre ben. I alla dräkter känns den igen på sina långa svarta ben, korta svarta näbb, kraftiga vita eller ljusa ögonbrynsstreck och vita stjärt med brett svart stjärtband. Utöver detta känns den även igen på sin trefärgade vingovansida (som påminner om tärnmåsens) med svarta handpennor, vita armpennor och gråbruna täckare och rygg.[3]

Hos adulta individer i häckningsdräkt är rygg och bröst grått med en rosabeige ton, buken mörk och undergumpen vit. Huvudet har en distinkt teckning med svart hjässa och tygelstreck, det senare avgränsas upptill och nedtill av vitt. Övre delen av halsen är varmt sandfärgad. Adulta fåglar i vinterdräkt har en mindre distinkt huvudteckning, något brunare rygg, bröst och vingovansida och vit buk. Juveniler har tydligt fjällig teckning på rygg och vingovansida, diffust streckat bröst och enbart en mattare antydan till den adulta huvudteckningen men med det kraftiga vita ögonbrynsstrecket.[3]

Dess lockläte är enstaka sträva kretsch eller ett hest tjattrigare kretj-etj-etj... som upprepas.[3]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Den häckar på stäpp med öppna gräsmarker och odlingsbygd, ofta i övergångszonen mellan fjädergräs (Stipa) och malört (Artemisia) i områden med salthaltig jord och närhet till vatten. På flytten uppträder de i torra öppna biotoper med kort vegetation som sandiga slätter med kort gräs, torra ängar, odlade fält och fält i träda. I vinterkvarteren förekommer de i biotoper med torr stäpp och savann ofta i närheten av vatten. På Arabiska halvön övervintrar de ofta i öken i närheten av kusten.[1]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Den lever av insekter och då främst hopprätvingar, skalbaggar och larver av mal. Under häckningsperioden utökar den även dieten med spindlar, säd, blad och blommor. Ofta förekommer det att den har små stenar eller mindre ben- eller snäckskalsbitar i magen.[1]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Vanellus gregarius

Häckningssäsongen sträcker sig från mitten av april till juli.[1] Den lever i monogama förhållanden och häckar i mindre kolonier på 3-20 par.[2][1] Boet placeras direkt på marken, gärna i områden med låg vegetation med malört och en hög koncentration av dynga[1]. De lägger en kull per häckningssäsong som vanligtvis består av fyra ägg, men tre till fem förekommer. Äggen ruvas i ungefär 25 dygn varefter båda föräldrar tar hand om ungarna som blir flygga efter 35-40 dygn.[2]

Flyttning[redigera | redigera wikitext]

De påbörjar flytten söderut i augusti-september och ibland så sent som i oktober. Ofta samlas de innan flytten i stora flockar på ibland flera tusentals fåglar, men själva flytten sker i mindre flockar på 15-20 individer.[1]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

2004 kategoriserade BirdLife International arten som akut hotad (CR) på grund av en hastig populationsminskning och minskning i utbredning, vars orsaker fortfarande är dåligt kända. I Kazakstan minskade häckningspopulationen med 40% mellan åren 1930-1960 och mellan 1960 och 1987 halverades populationen ytterligare. Fältstudier har dock visat att den globala populationen är större än man tidigare har befarat och ytterligare studier kanske kommer att leda till att den i framtiden placeras i en lägre hotkategori.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] BirdLife International 2013 Vanellus gregarius Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 2014-01-23.
  2. ^ [a b c] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  3. ^ [a b c] Svensson et al., 1999

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • BirdLife International (2009) [Vanellus gregarius] Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.1. <www.iucnredlist.org>. Läst 2010-04-21
  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. ISBN 91-34-51038-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]