Större musöra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Större musöra
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Myotis.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Infraklass Högre däggdjur
Eutheria
Ordning Fladdermöss
Chiroptera
Familj Läderlappar
Vespertilionidae
Släkte Myotis
Art Större musöra
Myotis myotis
Vetenskapligt namn
§ Myotis myotis
Auktor (Borkhausen, 1797)[2]
Utbredning
Utbredningsområde(Enligt IUCN ligger gränsen idag en bit längre norrut.)
Utbredningsområde
(Enligt IUCN ligger gränsen idag en bit längre norrut.)
Synonymer
  • Stort musöra
Hitta fler artiklar om djur med


Större musöra (Myotis myotis)[3][4][5] är en däggdjursart som först beskrevs av Moritz Balthasar Borkhausen 1797.[2] Större musöra ingår i släktet Myotis, och familjen läderlappar.[6][7][8] Inga underarter finns listade.[6] Den kallas även stort musöra.[9]


Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Större musöra är en av Europas största fladdermusarter med en vingbredd upp till 45 cm, kroppslängd mellan 6,5 och 9 cm och vikt upp till 40 g.[10] Pälsen är mellanbrun på ovansidan, ljusgrå under. Yngre individer är mera jämnfärgade.[10]

Lätet är långsamma ljudpulser med en medelfrekvens på omkring 35 kHz.[11]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i Syd- och Centraleuropa, i Nordafrika och delar av Asien[10]. Arten förekommer sällsynt, men reproducerar sig inte, i Sverige. Första gången observerades den i Fyledalen i Skåne 1985[12]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Större musöra börjar jaga efter solnedgången. Flykten varierar i hastighet. Födan består framför allt av skalbaggar, gärna jordlöpare[10], och stora fjärilar.[9] Den kan även ta spindlar[1]. Arten uppehåller sig i öppna marker och längs skogsbryn. Vinterdvalan tillbringas i grottor och andra håligheter. Dagvistet är i liknande lokaler, men även byggnader kan användas.[9]

Hot och status[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar Större musöra globalt som livskraftig.[1]


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 2008 Myotis myotis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ [a b] http://www.bucknell.edu/msw3/browse.asp?s=y&id=13802497
  3. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  4. ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
  5. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ Dyntaxa Myotis myotis
  9. ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1988). Däggdjur, groddjur & kräldjur. Stockholm: Norstedts. sid. 232-233. ISBN 91-1-864142-3 
  10. ^ [a b c d] Bjärvall, Anders; Ullström, Staffan (1995). Däggdjur: alla Europas arter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 48-50. ISBN 91-46-16576-2 
  11. ^ Lundberg, Peter; de Jong, Johnny (1995). Sveriges smådäggdjur. Örebro: Fältbiologerna. sid. 27. ISBN 91-85094-60-9 
  12. ^ Ingemar Ahlén (2004). ”Fladdermusfaunan i Sverige Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2004.”. Fauna och Flora. http://www.artdata.slu.se/FaunaochFlora/pdf/faunaochflora_98_2_2004_Ahlen_Bats%20in%20Sweden.pdf. Läst 2009-06-05. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]