Hilarius av Poitiers
| Sankt Hilarius av Poitiers | |
 Hilarius av Poitiers Illustration från 1300-talet. | |
| Biskop, kyrkolärare | |
|---|---|
| Född | omkring 315 Poitiers |
| Död | 13 januari 367 Poitiers |
| Vördas inom | Katolska kyrkan, Anglikanska kyrkan, Östortodoxa kyrkan, vissa lutherska kyrkor, Orientalisk-ortodoxa kyrkan |
| Förklarad kyrkolärare | 13 maj 1851, Bordeaux av Pius IX |
| Helgondag | 13 januari |
| Attribut | iklädd biskopsskrud |
Hilarius av Poitiers, född cirka 315 i Poitiers, död 13 januari 367 i Poitiers, var biskop i sin hemstad. Han var teolog och kom efter sin död att bli betraktad som ett betydande helgon; han räknas som kyrkofader i både Öst- och Västkyrkan. I Katolska kyrkan ses han sedan 1851 även som kyrkolärare.[1] Hans helgondag firas den 13 januari.
Hilarius föddes i Gallien av hedniska föräldrar, konverterade till kristendomen och blev omkring år 353[2] biskop i sin födelsestad. Kejsar Constantius II förvisade 356 Hilarius till Frygien,[1] där han stiftade bekantskap med den nicaenska trosbekännelsen och den arianska striden som föranlett att denna formulerades.[3] När Hilarius år 360 kom hem blev han känd som expert på de frågor som år 325 hade avhandlats vid första konciliet i Nicaea och försvarade ivrigt det begrepp som konciliet hade använt, homoousios, för att beskriva relationen mellan Fadern och Sonen i Treenigheten. Han kallades "kättarnas hammare och gissel" (latin: hæreticorum malleus et flagellum). I modern tid fick han av Karl von Hase namnet "Västerlandets Athanasius".[1] Hilarius, Athanasius och Gregorius av Nazianzos spelade en mycket stor roll för hur teologin utvecklades mellan konciliet i Nicaea och första konciliet i Konstantinopel 60 år senare[3].
Hilarius skrev på latin och författade omfattande verk om Treenigheten samt kommentarer om Matteusevangeliet, Paulus brev, Psaltaren med mera.[1] Hans viktigaste verk är De Trinitate, "Om Treenigheten", i tolv band. Han drog sina slutsatser om relationen mellan Fadern och Sonen genom noggranna studier av både Gamla och Nya Testamentet.[3] Han har därför betraktats som den förste egentlige exegeten bland de latinska kyrkofäderna.[1]
Hilarius menade att det enda som de kristnas teologiska läror – exempelvis treenighetsläran – egentligen behövs för, är för att förebygga sådana missuppfattningar som heretikerna förde fram.[3]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Farmer, David Hugh (1992) (på engelska). The Oxford Dictionary of Saints. Oxford Reference (3 ed.). Oxford: Oxford University Press. sid. 225. ISBN 0-19-283069-4
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Hilarius, 1. den helige i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- ^ Farmer 1992, s. 229.
- ^ [a b c d] Louth, Andrew: "Athanasios, Hilarius och Gregorius av Nazianzos", i Den kristna kyrkans historia / Jonathan Hill, huvudförfattare; Maria Store, översättning; Per Beskow, svensk redaktör och medförfattare. 2008. ISBN 9789171959386
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hilarius av Poitiers.
| ||||||||