Stabilitet (skeppsteknik)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Stabilitet (latin för orubblighet, stadga) är förmågan att bibehålla och återta sin jämvikt.

En kropps stabilitet är därmed förhållandet mellan den uppåtriktade kraften och tyngdpunken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Stabiliteten har under sjöfartens historia varit ett stort problem som orsakat många katastrofer.

Faktorer[redigera | redigera wikitext]

Stabiliteten är ett brett begrepp som innefattar och beror på många faktorer, bl.a.

Viktstabilitet
Formstabilitet

Stabilitetsbegrepp[redigera | redigera wikitext]

Med ett antal av dessa faktorer kända kan ett fartygs stabilitet beräknas med formlerna nedan, stabilitet är dock ett samlingsbegrepp och för att

Formler[redigera | redigera wikitext]

GZ=GM*sin(\theta) där \theta= lutningsvinkel och 0^\circ\le\theta\le10^\circ

Stabilitetskrav[redigera | redigera wikitext]

Begynnelsevärdet på GM får ej vara mindre än 0.15 m. Stabilitetsvidden får ej understiga 60 grader

IMO:s stabilitetskrav:

A 0,055 m-rad B 0,03 m-rad A+B 0,09 m-rad GZ max >25' (>30') GZ30' 0,2 m (meter) GM 0'15 m (meter)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Metacentrisk höjd