Stabyhoun
| Stabyhoun | |
| Rasgrupp (FCI) | Grupp 7, sektion 1 Kontinentala stående fågelhundar (av spanieltyp) |
|---|---|
| Rasgrupp (SKK) | Grupp 7 Stående fågelhundar |
| Ursprungsland | |
| Rasklubb | Svenska Stabyhounklubben |
| Specialklubb | Specialklubb för Kontinentala Fågelhundar |
| Rasstandard | FCI 222 |
| Mankhöjd | |
| Hanhund | 53 cm (ideal) |
| Tik | 50 cm (ideal) |
Stabyhoun är en hundras från Nederländerna. Den är en stående fågelhund av kontinental spanieltyp. I hemlandet hör den till populäraste hundraserna.
Innehåll |
Historia [redigera]
Stabyhoun kommer från Friesland. Den är en av många nationella och regionala varianter av den allmänt förekommande kontinentala fågelhund som står mellan spaniel och setter i typ. En teori är att sådana hundar kommit till Nederländerna under det spanska styret under andra halvan av 1500-talet. Första gången stabyhoun omnämns var i början av 1800-talet.
Namnet stabyhoun kommer från det nederländska uttrycket sta-mij-bi som betyder stå mig bi. Stavningen av stabyhoun är en gammal stavning, idag ska det egentligen stavas stabijhoûn. Namnet uttalas stabejhun. I sitt hemland kallas den för stabij eller bijke.
Stabyhounen har varit allmogens hund och har därför använts för olika arbetsuppgifter. Den har fått vara en mångsidig hund, allt från gårdshund för att hålla efter skadedjur till stötande och apporterande hund för småviltjakt. Mullvadsjakt var ett sätt att dryga ut hushållskassan då mullvadsskinn kunde användas som foder i handskar.
1942 blev stabyhoun erkänd av den holländska kennelklubben och 1947 bildades rasklubben. Det ursprungliga avelsunderlaget bestod av ett trettiotal individer. Först 1968 slöts stamboken för rastypiska individer utan stamtavla.
Det finns runt 400 registrerade hundar i Sverige.
Egenskaper [redigera]
Rasen skall som sällskapshund vara tillgiven, mjuk och vänlig. Den skall vara intelligent, lydig, lättlärd, lugn och vaksam, men aldrig aggressiv. Alert, pigg, arbetsvillig, vaksamt, social. Den har lätt för att lära. Stabijen är en hund som vill jobba och lösa problem. Den kan vara envis.
Jaktegenskaperna varierar mycket mellan individerna med allt från totalt ointresse till stor jaktlust. Trots att stabijerna räknas som stående fågelhundar så är dess jaktsätt mer likt stötande och apporterande hundars. Några stabijer används även framgångsrikt som kortdrivande hundar på klövvilt. I Sverige används stabijer till fågeljakt, småviltjakt och som eftersökshundar. För rasen ordnas jaktprov för kontinentala fågelhundar.
Stabijen är mycket familjekär men kan vara avvaktande mot främlingar. En aktiverad stabij är en harmonisk hund.
Utseende [redigera]
Stabijen ska vara kraftfullt byggd, något längre än hög. Den får varken vara för grov eller för spensligt byggd.
Tillåtna färger är svart/vit, brun/vit och orange/vit. I det vita är det ofta små prickar i den mörka färgen. Öronen är små och hängande.
Källor [redigera]
- Renée Willes: All världens hundraser, Bromma 2003, ISBN 91-89090-79-9
- Desmond Morris: Dogs, North Pomfret, Vermont 2008, ISBN 978-1-57076-410-3
- Tine Luther: Den friesiske jagt og familiehund, Hunden nr 12 2006, medlemsblad för Dansk Kennel Klub
PDF - Stabyhoun, Meet the Breeds, American Kennel Club (AKC) (läst 2012-07-09)
Externa länkar [redigera]
- Rasspecifik Avelsstrategi (RAS), Svenska Stabyhounklubben
PDF - Nederlandse Vereniging voor Stabij- en Wetterhounen, Nederländerna
|
|||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||