Staffan Burenstam Linder

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Burenstam Linder disputerade vid Handelshögskolan i Stockholm 1961, var professor i nationalekonomi där 1974-1995 och högskolans rektor 1986-1995.

Hans Martin Staffan Burenstam Linder, ursprungligen Linder, född 13 september 1931 i Norberg i Västmanlands län, död 22 juli 2000 i Djursholm, var en svensk nationalekonom, moderat politiker och handelshögskolerektor.

Han var professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm 1974–1995. Han var vidare Sveriges handelsminister under perioderna 197678 och 1979-81. Han var Handelshögskolan i Stockholms rektor åren 1986–1995. 199194 var han ordförande i Riksbanksfullmäktige .

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Burenstam Linder skrev sin licentiatavhandling för, och handleddes under sin tid som doktorand av, Bertil Ohlin. Ohlin var professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan 1929–1965 och tilldelades Nobelpriset i ekonomi 1977

Staffan Linder var son till jägmästare Martin Linder och Marianne Linder, född Burenstam. Linder började i vuxen ålder använda namnet Burenstam i syfte att bevara det till eftervärlden sedan den siste bäraren av det adliga namnet, morfadern Fredrik Burenstam, avlidit utan manliga arvingar 1949. I den akademiska världen är Burenstam Linder känd under efternamnet Linder (t ex Linderhypotesen). Det var inte förrän under 1980-talet som familjen registrerade efternamnet Burenstam Linder.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Burenstam Linder skrevs in vid Handelshögskolan i Stockholm höstterminen 1951 och blev civilekonom i januari 1954, efter att ha läst nationalekonomi, företagsekonomi och ekonomisk geografi i lika delar. Nationalekonomi var hans bästa ämne. Han tenterade för Bertil Ohlin och var amanuens i nationalekonomi 1952-1953. Burenstam Linder skrev sin licentiatavhandling för Bertil Ohlin, om ekonomiska unioner 1958. Under sin tid som doktorand handleddes han av Ohlin. Burenstam Linder disputerade i maj 1961 på doktorsavhandlingen An essay on trade and transformation[1] och blev därigenom ekonomie doktor (ekon.dr).

Akademisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Burenstam Linder blev docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm 1961, var gästprofessor vid Columbia University 19621963, ekonomisk konsult vid Stockholms enskilda bank 196575, gästprofessor vid Yale University 1966, professor i internationell ekonomi vid Handelshögskolan 1974-1988, gästprofessor vid Stanford University 198384, rektor för Handelshögskolan i Stockholm 198695 och innehavare av Tore Browaldhs professur i internationell ekonomi vid samma högskola 1988-1995.

Tiden som rektor för Handelshögskolan i Stockholm, 1986-1995[redigera | redigera wikitext]

Handelshögskolan i Stockholms direktion utsåg 1986 Staffan Burenstam Linder till att efterträda Per-Jonas Eliæson (rektor 1970-1986) som högskolans rektor. Genom sin tjänst som rektor var han ex officio, genom sitt ämbete, garanterad en plats i Handelshögskolan i Stockholms direktion, högskolans högsta verkställande organ. Den nye rektorn hade höga ambitioner för högskolan. I en intervju i Dagens Industri, strax efter tillträdet, sa Burenstam Linder "Handelshögskolan i Stockholm ska vara i världsklass. Den ska mäta sig med de absolut bästa i världen: Stanford, Harvard och Wharton School".[2] Handelshögskolan hade dittills främst varit inriktad på Sverige och svenska företag.

Burenstam Linder var gästprofessor vid Columbia University 19621963 och tog intryck av dess finansieringsmodell

Burenstam Linders tid som rektor innebar att perspektivet förändrades och högskolan växte kraftigt, i Sverige såväl som internationellt. Bland annat etablerades systerskolan Stockholm School of Economics in Riga 1994 efter Burenstam Linders initiativ. Han tog också initiativ till grundandet av ytterligare en systerskola, Stockholm School of Economics in Russia, vilken öppnade i Sankt Petersburg 1997, två år efter hans avgång som rektor. Expansionen kostade mycket pengar. Högskolan hade dittills haft två huvudsakliga finansieringskällor. Dels bidraget från staten, dels avkastningen på Handelshögskoleföreningens kapital. Burenstam Linder hade arbetat vid de amerikanska elituniversiteten Columbia, Yale och Stanford och tagit intryck av deras affärsmodell, som i mycket större utsträckning berodde av donationer från företag och privatpersoner. Han ville implementera en liknande modell vid Handelshögskolan.

Handelshögskolan hade vid Burenstam Linders tillträde en framgångsrik sidoverksamhet, Institutet för företagsledning (IFL), som bedrev fortbildning för chefer. Problemet var att IFL var en stiftelse, varför det inte var möjligt att överföra vinstmedel från IFL till högskolans övriga utbildnings- och forskningsverksamhet. Han initierade därför grundandet av HHS Executive Education, som också erbjöd vidareutbildning av chefer, delvis i konkurrens med IFL, men var organiserat som ett företag (IFL och HHS Executive Education fusionerades senare till IFL vid Handelshögskolan i Stockholm).

Efter Burenstam Linders initiativ grundade Handelshögskolan i Stockholm 1994 Stockholm School of Economics in Riga

Ett annat resultat av arbetet med att högskolans intäkter var Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram, som Burenstam Linder grundade 1994. Detta satte sin tillit till näringslivets intresse för skolan och vilja att bidra med medel (2014 lanserades uppföljaren SSE Supporters, ett program varigenom privatpersoner, bland annat högskolans alumner, kan donera pengar till högskolan). Han utökade också kraftigt systemet med donationsprofessurer, varigenom stiftelser, företag och privatpersoner kunde donera pengar till skolan och få en professur uppkallad efter sig själva. Innan Burenstam Linders tillträde som rektor hade högskolan några enstaka donationsprofessurer, idag har man 20, fler än någon annan högskola eller universitet i Nordeuropa

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Burenstam Linder var under lång tid en centralfigur inom Moderaterna. Det spekulerades flera gånger kring honom och den moderata partiledarposten, särskilt under det sena 1970-talet då många trodde att han skulle efterträda Gösta Bohman.

Bland hans politiska poster kan nämnas riksdagsledamot för Moderaterna i Stockholms läns valkrets 196986, förste vice partiordförande för Moderaterna 197081, handelsminister 197678 och 1979–81, ordförande för riksbanksfullmäktige 199194 samt ledamot av Europaparlamentet 1995–2000.

Peter J Olsson, politisk redaktör på Kvällsposten, skrev i en recension av Carl Ugglas biografi Staffan Burenstam Linder - den visionära handlingmänniskan (Ekerlids förlag, 2006) "Staffan Burenstam Linder var nationalekonom av facket och lät också fackkunskapen prägla mycket av sin politiska verksamhet. Men det utmynnade, till skillnad från många andra nationalekonomer i politiken, inte i något helikopterperspektiv på samhället där politikerna genom fiffiga styrmedel, höjda och sänkta bidrag och väl insatta

Efter initiativ av Burenstam Linder grundade Handelshögskolan 1997 Stockholm School of Economics in Russia. Bild över området i Sankt Petersburg där SSE Russia ligger

skattejusteringar skulle få ekonomin att flyta väl. Snarare låg intresset på hur människorna i samspel skapar ett verkligt 'välfärdssamhälle', som han kallade det i kontrast till 'välfärdsstaten'. I dagens moderata politik finns också nationalekonomisk teori som en tung komponent. Men frågan är om de inte skulle ha behövt en Burenstam Linder för att reda ut det där med vilket perspektiv som ska gälla: den styrande statens helikopterperspektiv, eller de vanliga människornas vardagsrumsperspektiv".[3]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Burenstam Linder gifte sig 1956 med Thérèse-Marie Dyrssen (född 1936), som var rektor för Enskilda gymnasiet 1989–2003. Burenstam Linder, som inte var rökare, avled i lungcancer den 22 juli 2000[4].

Böcker av Staffan Burenstam Linder[redigera | redigera wikitext]

  • (1961) An Essay on Trade and Transformation
  • (1965) Trade and Trade Policy for Development
  • (1969) Den rastlösa välfärdsmänniskan
  • (1970) Statsmakt eller maktstat?
  • (1983) Den hjärtlösa välfärdsstaten
  • (1986) Den nya Nya Världen


Företrädare:
Carl Lidbom
Sveriges handelsminister
1976–1978
Efterträdare:
Hadar Cars
Företrädare:
Hadar Cars
Sveriges handelsminister
1979–1981
Efterträdare:
Björn Molin
Företrädare:
Per-Jonas Eliæson
Handelshögskolan i Stockholms rektor
1986-1995
Efterträdare:
Claes-Robert Julander
Företrädare:
'
Tore Browaldhs professur i internationell ekonomi
1988-1995
Efterträdare:
Paul S Segerstrom

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jonas Rehnberg, p. 229. Stockholm School of Economics, The first 100 years. Stockholm: Informationsförlaget, 2009.
  2. ^ ”Affärsvärlden (2014-07-23)”. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2590228.ece. Läst 20014-07-23. 
  3. ^ ”Ewa Westerbergs blogg (2010-05-03) - Den hjärtlösa välfärdsstaten”. http://evawesterberg.blogspot.se/2010/05/i-en-nu-fem-ar-gammal-recension-av.html. Läst 2014-07-25. 
  4. ^ ”Aftonbladet (2000-07-27) - Moderatledaren sörjer Burenstam Linder”. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0007/23/burenstam.html. Läst 2014-07-26. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]



Camera-photo.svg Society.svg Flag of Sweden.svg Denna biografiska artikel om en svensk politiker behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.