Stagg
| Stagg | |
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Gräs Poaceae |
| Släkte | Staggar Nardus |
| Art | Stagg N. stricta |
| Vetenskapligt namn | |
| § Nardus stricta | |
| Auktor | Carl von Linné |
Från Prof. Dr. Otto Wilhelm Thomé: Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz 1885, Gera, Tyskland
|
|
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Stagg (Nardus stricta) är en växtart i familjen gräs, den enda i släktet Nardus ("staggar"). [1]
Innehåll |
Dialekttala namn [redigera]
| Namn | Trakt |
|---|---|
| Finnskägg | Norra Värmland[2] Närke.[3] |
| Hera [1] | Västerbotten Medelpad |
| Hära [4] | Ångermanland Hälsingland Dalarna [1] |
| Stålgräs [4] | |
| Äng(s)borst | Ångermanland Hälsingland Dalarna [1] |
Beskrivning [redigera]
Detta gräs växer i tuvor och är grönt året om. De blågröna trådsmala bladen är rörformat invikta och står rakt upp. De skott som ska bära blommor sträcker sig över tuvans blad och får senare gulaktiga fröställningar. Blomman har 3 ståndare med violetta märken och 1 pistill.
Växten är diploid med kromosomtal 2n=26.
Stagg kan ta rollen som pionjärväxt på helt humusfri jord och kan ses till exempel i bilspår, på vägrenar och på sanddyner.
Den blir 5–10 cm hög, blomställningar kan dock nå 20 cm. Blomningen sker i maj (i södra Skandinavien). Den trivs bäst där den inte alls är skuggad och är kalkskyende. Den trivs alltså bäst på sura jordar.[4]
Boskap ratar ofta stagg vid bete vilket beror på dess höga innehåll av lignin och kiseldioxid (kiselsyra). Detta sliter också hårt på lien vid slåtter, varför stagg blivit avskydd av bonden.[4]
Förväxlingsart [redigera]
Axet skiljer sig från staggens
En liknande art är Fårsvingel, Festuca ovina. Den skiljs från stagg lättast genom vippans utseende.
Utbredning [redigera]
Stagg är vanlig i hela Sverige, utom övre Norrland. Vanlig i hela Danmark och Norge och södra Finland. Vanlig i större delen av centraleuropa.
Etymologi [redigera]
- Nardus kan härledas från grekiska nardos, en växt (borstgräs) nämnd i skrifter sen långt före Kristus.[5] Nardos kan i sin tur härledas från hebreiska nerd = vasstrå, av sanskrit nalah med samma betydelse.[6]
- Strikta kommer av latin strictus = rak, styv
Noter [redigera]
- ^ [a b c d] Bilder ur nordens flora
- ^ Ransbysätern#Svedjebruk
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862…1867/faksimilutgåva Malmö 1962, sida 138 [1]
- ^ [a b c d] Hävdgynnade växter i Dalarna
- ^ Den virtuella floran
- ^ [2] Shenet, se avsnitt Historia
Externa länkar [redigera]
- Den virtuella floran Här finns utbredningskartor.
- Stagg i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Stagg
