Stenhammars slott
| Stenhammars slott | |
| Slott | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Region | Svealand |
| Kommun | Flen |
| Färdigställande | 1658 (nuvarande huvudbyggnad) |
Stenhammars slott är ett slott i Flens kommun i Södermanland. Huvudbyggnad består av en stenlänga i två våningar med flera torn. Delar av fasaden renoverades 2003.
Stenhammars gods omfattar 2000 hektar, varav 1200 är skog. Godset ägs av staten och arrenderas av H.M. Konungen.
Historia
Egendomen är känd sedan 1300-talet, under namnet Slädhammar och är belägen vid en vik i sjön Valdemaren. Godset ägdes strax före och i början av unionstiden av Laurens Birgersson (Lilje) och därefter av hans son Ingevald Laurensson Lilje. På 1500-talet tillhörde det Jöns Arp, sedan sonen Erik Jönsson Arp och därefter rikskammarrådet Schering Eriksson Arp. Genom hans dotter Carins giftermål med Johan Jöransson Rosenhane kom Stenhammar till släkten Rosenhane. Deras son Johan Rosenhane lät bygga den nuvarande huvudbyggnaden 1658 och då ändrades också namnet. Arkitekt var troligen Jean de la Vallée. Slottet finns avbildat i Suecia antiqua.
Vid reduktionen fick Johan Rosenhanes änka lämna Stenhammar. Det tillföll landshövdingen, friherre Leonard Ribbing af Zernava, på grund av dennes fordran på kronan. Det tillhörde därefter sonen, presidenten Conrad Ribbing, 1671–1736, och dennes dotter Beata Katarina, den av Olof von Dalin besjungna "Carin, som Stenhammar eger". Hon var gift med landshövdingen, friherre Gabriel Falkenberg, och ärvdes av sin dotters son, friherre Gabriel Falkenberg af Trystorp, född 1781, död ogift 1824.
Efter förfall under 1700-talet renoverades slottet i början på 1800-talet och köptes 1809 av grosshandlaren Anders Petter Söderberg. Han ärvdes av dottern Maria Charlotta, 1824 gift med sedermera landshövdingen, friherre Robert Fredrik von Kræmer. Deras son, hovmarskalk Robert von Kræmer, ärvde slottet 1870. Liksom sin morfar lade han ner stor möda på att förbättra godset.
Testamenterades till staten
Den omfattande egendomen tillföll svenska staten 1903 i enlighet med Robert von Kræmers testamente. Ur testamentet framgår att huvudbyggnaden skall arrenderas ut till en manlig avkomma ur släkten Bernadotte, med företräde för hertigen av Södermanland, om någon sådan finns. Testamentet stipulerar att arrendet skall uppgå till 1 000 kronor om året. Sveriges nuvarande kung arrenderar slottet sedan 1966.[1]
Fram till år 1965 beboddes egendomen av prins Wilhelm, varefter dåvarande kronprinsen, sedermera Carl XVI Gustaf, övertog arrendet på livstid.[1]
Den 5 oktober 2009 invigdes Stenhammars naturreservat, som omfattar 190 ha mark och vattendrag.
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b] Lagerwall, Katarina (13 juni 2013). ”Kungen renoverade slott med skattepengar”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/kungen-renoverade-slott-med-skattepengar/. Läst 30 april 2016.
Källor
- Stenhammar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Externa länkar
- Stenhammars gods webbplats
- ”Stenhammars slott”. Suecia antiqua et hodierna, andra bandet. Kungliga biblioteket. https://suecia.kb.se/F/?func=find-c&ccl_term=wso+%3D+bsaml&local_base=sah.