Stenhamra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°20′N 17°40′Ö / 59.333°N 17.667°Ö / 59.333; 17.667
Stenhamra
Tätort
Land  Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Ekerö kommun
Församling Färingsö församling
Koordinater 59°20′N 17°40′Ö / 59.333°N 17.667°Ö / 59.333; 17.667
Area 290,85 hektar
Folkmängd 3 336 (2010)[1]
Befolkningstäthet 11,47 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Stenhamra
Postnummer 179 XX
Riktnummer 08
Tätortskod 0328
Stenhamras läge i Stockholms län
Red pog.svg
Stenhamras läge i Stockholms län

Stenhamra är en tätort i Ekerö kommun i Stockholms län på västra sidan av ön Färingsö i Mälaren. Mest känd är orten för sitt nedlagda stenbrott från 1800-talet med tillhörande brukssamhälle.

De flesta yrkesverksamma pendlar inom Stockholmsområdet. 1994 hade 64 % av de förvärvsarbetande sin arbetsplats i Stockholm. Bussar går mellan Stenhamra och Brommaplan; på vardagar går cirka sextio avgångar i vardera riktning med en restid på 25–35 minuter. Blåbusslinje 176 går mellan Stenhamra och Danderyd via Bromma och Solna.

I Stenhamra med omgivning bor ungefär 3336 invånare (2010). Det finns två kommunala skolor: Stenhamraskolan (300 elever) och Uppgårdsskolan (400 elever). Vidare finns en båthamn, en livsmedelbutik, ett bibliotek, ett strandbad(Stockbybadet), två gym, en pizzeria och en restaurang. Biblioteket, som har namnet Barnens eget bibliotek i Stenhamra, är ett folkbibliotek med särskild plats för barnen, och är även skolbibliotek för Stenhamraskolan.

Gamla Stenhamra och stenbrottet[redigera | redigera wikitext]

Staty i Stenhamra centrum rest vid hundraårsjubileumet 1984.
Stenbrottet i Stenhamra är numera delvis vattenfyllt.
Skolhuset uppfört 1886 hyste uppemot 50 barn.

I det nedlagda stenbrottet i gamla Stenhamra har en stor del av Stockholms gat- och kantsten brutits. Verksamheten inleddes 1884 och fortgick till 1919 med full styrka. Omkring 130 arbetare sysselsattes året runt. Stenen sprängdes och bröts loss varifrån den transporterades i lastvagnar dragna av ett ånglok. Många arbetare omkom i sprängningsolyckor. Dessutom drabbade reumatism, tuberkulos och stendammslunga arbetarna. Den enda förbindelsen med Stockholm var sjövägen varför den färdighuggna stenen fraktades på pråmar. 1937 lades driften ned efter att billigare sten kunde inköpas från Blekinge och Bohuslän.

De tjänstebostäder som Stockholms stad tillhandahöll för stenhuggarnas familjer finns kvar i välbevarat skick. Stenbrottet, bostäderna, skolan och konsumbutiken ger tillsammans en sällsynt bild av hur en industrimiljö från slutet av 1800-talet kunde se ut och hur arbetsförhållandena var.

I stenbrottet, som numera är delvis vattenfyllt, har många filmscener (exempelvis för Pippi Långstrump, Bröderna Lejonhjärta, Love Boogie, Sökarna och Vägen till Klockrike) spelats in till följd av den speciella miljön som bildats när berget brutits och blivit synligt som ett stort ärr i landskapet. Enligt uppgifter lär en fornborg funnits på stenbrottets plats. Från det som kallas Högsta Toppen i stenbrottet kan man se Globen och Stadshustornet i Stockholm, om sikten tillåter och vegetationen inte är för hög.

Fruktodlingar[redigera | redigera wikitext]

Bär- och fruktdryckestillverkaren Stockmos har sedan 1932 sin fabrik i Stenhamra. Råvarorna köpes och fraktas till fabriken, men odlades tidigare i anslutning till den. 1968–70 uppfördes villaområdet Eknäs på Stockmos gamla trädgårdar. Äppelträd är därför fortfarande en vanlig syn i detta område, både inom och utanför villatomterna. Många vägnamn minner om odlingarna och flera ursprungliga byggnader finns kvar.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Stenhamra 1960–2010[2]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
377
1965
  
471
1970
  
1 844
1975
  
2 657
1980
  
2 791
1990
  
3 182 288
1995
  
3 093 289
2000
  
3 203 291
2005
  
3 280 292
2010
  
3 336 291

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]