Stenskvättor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel avhandlar fågelsläktet Oenanthe. För växtsläktet Oenanthe se stäkror.
Stenskvättor
Vitkronad stenskvätta (Oenanthe leucopyga)
Vitkronad stenskvätta (Oenanthe leucopyga)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Flugsnappare
Muscicapidae
Släkte Stenskvättor
Vetenskapligt namn
§ Oenanthe
Auktor Vieillot, 1816
Arter
se text
Stenskvätta (Oenanthe oenanthe)
Stenskvätta (Oenanthe oenanthe)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Stenskvättor (Oenanthe) är ett släkte med tättingar i familjen flugsnappare.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Övergumpen och den långa stjärten är hos merparten av arterna karaktäristiskt svart och vit, eller röd med vita markeringar. Hos merparten av arterna skiljer sig dräkterna hos de båda könen åt och enbart hanarna har en kontrastrik iögonfallande dräkt men honan delar artens typiska stjärt och övergumpsteckning.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Alla arter inom familjen flugsnappare har sin utbredning i gamla världen förutom en art, nämligen stenskvättan (Oenanthe oenanthe) som utöver sin utbredning i gamla världen också har etablerat en liten population på Grönland och i Kanada. De nordligt häckande arterna inom släktet är långflyttare som övervintrar i Afrika.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Stenskvättorna är insektsätande tättingar som lever i öppna, ofta torra biotoper. De bygger ofta sina bon i håligheter eller skrevor bland klippor eller större stenar och nyttjar övergivna bon från andra arter.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Länge rådde det inte konsensus om vilken familj släktet tillhör. Idag placerar dock många tyngre auktoriteter släktet inom familjen flugsnappare (Muscicapidae) i underfamiljen Saxicolinae tillsammans med bland andra buskskvättor och rödstjärtar efter genetiska studier.[2][3] Denna grupp placerades tidigare felaktigt i familjen trastfåglar.

Nyligen utförda genetiska studier visar också att släktet så som det traditionellt är konstituerat är parafyletiskt gentemot flera andra släkten. Fem arter tidigare placerade i Cercomela och en art i Myrmecocichla bör istället föras till Oenanthe, medan Oenanthe monticola bör föras till Myrmecocichla.[4][5][6] Flera auktoriteter har dock ännu inte följt dessa taxonomiska rekommendationer.[1]

Oenanthe är också det vetenskapliga namnet på växtsläktet stäkror och det vetenskapliga namnet härstammar från grekiskans oenos (οίνος) "vin" och anthos (ανθός) "blomma". För stäkrorna refererar det till dess vinluktande blommor,[7] och för fågelsläktet refererar det till att stenskvättan (O. oenanthe) anländer till Grekland om våren just då vinrankorna blommar.[8]

Arter inom släktet[redigera | redigera wikitext]

Denna lista följer IOC som följer de senaste rönen och som också är vägledande för Sveriges Ornitologiska Förenings kommitté för svenska namn på världens fåglar:[9][10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  2. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol Phylogenet Evol.
  3. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Zool Scripta.
  4. ^ Aliabadian, M., M. Kaboli, M.I. Förschler, V. Nijman, A. Chamani, A. Tillier, R. Prodon, E. Pasquet, P.G.P. Ericson, and D. Zuccon (2012), Convergent evolution of morphological and ecological traits in the open-habitat chat complex (Aves, Muscicapidae: Saxicolinae), Mol. Phylogenet. Evol. 65, 35-45.
  5. ^ Voelker, G., R.C.K. Bowie, B. Wilson and C. Anderson (2012), Phylogenetic relationships and speciation patterns in an African savanna dwelling bird genus (Myrmecocichla), Biol. J. Linn. Soc. 106, 180-190.
  6. ^ Outlaw, R.K., G. Voelker, and R.C.K. Bowie (2010), Shall we chat? Evolutionary relationships in the genus Cercomela (Muscicapidae) and its relation to Oenanthe reveals extensive polyphyly among chats distributed in Africa, India and the Palearctic, Mol. Phylogenet. Evol. 55, 284-292.
  7. ^ ”Dropwort, Hemlock Water”. A Modern herbal. Botanical.com. http://www.botanical.com/botanical/mgmh/d/drophe21.html. Läst 2008-02-05. 
  8. ^ ”Northern Wheatear”. eNature. http://www.enature.com/flashcard/show_flash_card.asp?recordNumber=bd0637. Läst 2008-02-05. 
  9. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.1). doi : 10.14344/IOC.ML.5.1.
  10. ^ Sveriges ornitologiska förening (2015) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2015-03-01

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom