Stenstorp
| Stenstorp | |
| Tätort | |
 Dalénmuseet, förut Stenstorps tingshus
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Falköpings kommun |
| Distrikt | Stenstorps distrikt |
| Koordinater | 58°16′22″N 13°43′2″Ö / 58.27278°N 13.71722°Ö |
| Area | 177 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 1 794 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 10,1 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T5436[2] |
| Beb.områdeskod | 1499TB107 (1960–)[3] |
| Geonames | 2673953 |
  Ortens läge i Västra Götalands län
| |
| Wikimedia Commons: Stenstorp | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Stenstorp är en tätort i Stenstorps distrikt i Falköpings kommun, 17 km nordost om Falköping och 17 km sydväst om Skövde.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Stenstorp var en kyrkby samt tingsställe för Gudhems härad (Gudhems tingslag). År 1884 byggdes ett nytt pampigt tingshus (numera hemvist för Dalénmuseet), som var i dess ursprungliga funktion fram till 1937.
Västra stambanan öppnades genom Stenstorp år 1859. Samhället blev en järnvägsknut när de smalspåriga Hjo-Stenstorps järnväg (1873) och Lidköping-Skara-Stenstorps Järnväg (1874) med spårvidd 891 mm öppnades. Med järnvägens tillkomst förvandlades orten till ett växande samhälle där privata och offentliga tjänster för den omgivande bygden samlades och även viss industri så småningom tillkom. Banan mot Skara lades ned 1961 och revs strax därpå. Banan mot Hjo lades ned 1961 (persontrafiken) och 1967 (godstrafiken), varefter även den banan bröts upp.
Stenstorp är kyrkby i Stenstorps socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Stenstorps landskommun. I denna inrättades för orten 13 januari 1923 Stenstorps municipalsamhälle som upplöstes med utgången av 1958. Orten ingår sedan 1974 i Falköpings kommun.[4]
Samhället[redigera | redigera wikitext]
I Stenstorp ligger Stenstorps kyrka samt Dalénmuseet och Dalénium science center.
Dalénmuseet är tillägnat Gustaf Dalén, uppfinnaren till AGA-fyren tillika Nobelpristagaren i fysik 1912, som föddes på Skräddaregården i Stenstorp 1869.[5] Museet, som tillkom på lokalt ideellt initiativ, är inrymt i Stenstorps gamla tingshus och öppnade 1996.[5] Tingshuset hade dessförinnan 1954 varit platsen för premiären för dramafilmen Seger i mörker om Gustaf Daléns liv.[5]
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Västra stambanan går igenom Stenstorp. Västtågen stannar vid ortens station.
Järnvägsstationen hade lagts ned på 1980-talet, men öppnades åter, efter rivning av det äldre stationshuset, i samband med satsningen på vad som då kallades Vättertåg på hösten 1995.[6][7][8]
Riksväg 46 passerar strax öster om tätorten. I Borgunda, strax norr om Stenstorp, där riksväg 46 slutar ansluter den till riksväg 26.
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
I Stenstorp finns Falbygdens Ostnederlag AB (ostlagring med 35 anställda). Från 1950-talet fram till 2005 fanns företaget Konvex på orten som drev en destruktionsanläggning för självdöda djur och slaktavfall.[9] Konvex illaluktande anläggning engagerade länge många ortsbor med att försöka få bort anläggningen och 2005 flyttade den slutligen till Karlskoga.[9]
Förvärvsarbetande boende i Stenstorp pendlar i stor utsträckning till andra orter, främst Skövde, Falköping och Tidaholm.
Idrott[redigera | redigera wikitext]
Stenstorps idrottsförening, grundades 1919. Den i särklass största sporten i föreningen är fotboll. Hemmaarenan Sportvallen återfinns vid samhällets norra infart från Riksväg 46.
IK Albion organiserar bygdens orienterare och friluftsintresserade. På Brunnhemsberget väster om Stenstorp ligger klubbstugan Albionstugan, med slalombacke och elljusspår.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Stenstorp 1960–2020[10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 308 | |||
| 1965 | 1 575 | |||
| 1970 | 1 661 | |||
| 1975 | 1 946 | |||
| 1980 | 1 924 | |||
| 1990 | 1 887 | 166 | ||
| 1995 | 1 852 | 167 | ||
| 2000 | 1 622 | 167 | ||
| 2005 | 1 630 | 167 | ||
| 2010 | 1 668 | 166 | ||
| 2015 | 1 823 | 169 | ||
| 2020 | 1 794 | 177 | ||
Kända personer från Stenstorp[redigera | redigera wikitext]
- Peter Karlsson (bordtennisspelare) (uppvuxen)
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 16 april 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ [a b c] ”Stenstorps fyrbåk i världen”. Svenska Dagbladet. 29 augusti 1997.
- ^ Lasse Strömqvist (16 januari 1995). ”Mp försöker rädda rivningshotad station”. Göteborgs-Posten.
- ^ Kent Eikeland (29 december 1995). ”Nedräkning i Vårgårda”. Göteborgs-Posten.
- ^ Göran Larsson (4 januari 1996). Dagens Nyheter. Sänkt pris ska locka fler till tåget.
- ^ [a b] ”Luktfritt i Stenstorp efter Konvex flytt”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. 17 juni 2006. https://sverigesradio.se/artikel/881068. Läst 4 januari 2023.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
Sköld, Hugo (red.): Boken om Stenstorp. 1975. 469 sidor.
| ||||||||||||||||
| ||||||||