Stenungsund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°05′N 11°49′Ö / 58.083°N 11.817°Ö / 58.083; 11.817
Stenungsund
Tätort
Centralort
Stenungsunds gästhamn med kraftverkets fyra skorstenar i bakgrunden den 1 augusti 2010
Stenungsunds gästhamn med kraftverkets fyra skorstenar i bakgrunden den 1 augusti 2010
Land  Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Stenungsunds kommun
Församling Norums församling
Koordinater 58°05′N 11°49′Ö / 58.083°N 11.817°Ö / 58.083; 11.817
Area 1 111,74 hektar
Folkmängd 9 987 (2010)[1]
Befolkningstäthet 8,98 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 444 XX
Riktnummer 0303
Tätortskod 4568
Stenungsunds läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Stenungsunds läge i Västra Götalands län.
Stenungsunds kapell på Kyrkberget (också kallat Vetteberget) i Stenungsund.
Gästhamnen i Stenungsund
Kulturhuset Fregatten
Stationshuset
Stenungsund har under efterkrigstiden vuxit till sig och blivit stadsliknande till sin karaktär.
Hamnmiljö och petrokemisk industri i Stenungsund.

Stenungsund är en tätort i Bohuslän och centralort i Stenungsunds kommun i Västra Götalands län. Stenungsund är beläget vid Västerhavet innanför öarna Tjörn och Orust, till vilka fastlandsförbindelse utgår härifrån.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Stenungsund har ett förflutet som lastageplats, och kom under 1800-talet att bli en populär badort för göteborgare. Den kommersiella och industriella utvecklingen började med bandfabriken på 1940-talet och sköt ordentlig fart på 1950-talet, då ångkraftverket byggdes i vetteberget. Den petrokemiska industrin etablerades på orten under 1960-talet vilket gjorde att Stenungsund tredubblade sin befolkning, och gick om bland andra Strömstad och Lysekil i storlek. Då Stenungsund växte snabbt, blev det ont om utrymme i det lilla samhället. Stenungstorg anlades genom att fylla igen den vik som tidigare sträckt sig ända upp till järnvägsspåret. Fyllningsmatrialet var sten från bergrummen som sprängdes ut för att ge plats åt ångkraftverket. Det idylliska stationssamhället omvandlades till vad som närmast kan liknas vid en stad men som alltjämt kallas för torget eller sundet.

Stenungsund är beläget i Norums socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Norums landskommun. I denna inrättades för orten 19 december 1919 Stenungsunds municipalsamhälle som upplöstes vid utgången av 1951 när orten och landskommunen uppgick i Stenungsunds landskommun. Från 1971 ingår Stenungsund i Stenungsunds kommun som centralort.[2]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Stenungsund 1960–2010[3]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 948
1965
  
5 186
1970
  
7 470
1975
  
8 361
1980
  
8 661
1990
  
9 775 1 036
1995
  
9 685 1 094
2000
  
9 625 1 114
2005
  
10 067 1 114
2010
  
9 987 1 112

Samhället[redigera | redigera wikitext]

I orten återfinns Stenungsunds kapell.

Stenungsund bibliotek ligger i Kulturhuset Fregatten. Där finns även en biograf och ett café.

Två fastigheter i centrala Stenungsund (Beatasgränd 4) är hembygdsmuseum som ägs och drivs av Stenungsunds hembygdssförening. Föreningen äger

Stenungsbaden är ett konferenshotell beläget vid stranden på Stenungsön

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

E6 passerar strax utanför samhället, som ligger 47 km norr om Göteborg och 43 km söder om Uddevalla. Här finns också en station på Bohusbanan.

Bussar från Göteborg till Uddevalla och vidare norrut samt omvänt stannar vid Stenungsundsstation i centrum. Stenungsund är också knutpunkt för busstrafiken till Tjörn och Orust.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Petrokemi[redigera | redigera wikitext]

Stenungsund är idag en av Sveriges viktigaste orter inom framställning av polyeten, som används vid tillverkning av plastprodukter. Grunden till industrialiseringen fanns i och med de idealiska naturhamnarna för tankfartyg, detta var även en stor anledning till uppförandet av Vattenfalls oljekraftverk på orten, vilket är Europas största bergrumsinsprängda oljekraftverk, Stenungsunds Kraftverk. Det har gett orten dess karakteristiska siluett i form av kraftverkets fyra jättelika skorstenar.

Övrigt näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Stenungsund har sommartid en betydande turism, och är också handelscentrum för stora delar av södra Bohuslän året runt. Det är också hemvist för programvaruföretaget Hogia.


Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Tjörn Runt är en distanskappsegling runt Tjörn som anordnas tredje lördagen i augusti varje år.

Sundanatta är en festival som arrangeras på Stenungs Torg en gång om året. Drakbåtsrodd, sena öppettider och live-musik är några av aktiviteterna under festivalen.

Lokalpress[redigera | redigera wikitext]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Idrottsskolan engagerar 9-10-åringar på fredagar.

I Stenungsund finns idrottsverksamhet i form av motorsport STMS, segling och kappsegling i Stenungsunds Segelsällskap.

I Stenungsund finns även innebandylaget Stenungsunds IBK 89ers, vars A-lag spelar i div. 1 Västra Götaland. Andra idrottsklubbar är fotbollsklubben Stenungsunds IF och handbollsklubben SHK.

I Norumsborgs ishall, belägen mitt i Stenungsund, spelar ishockeyklubben Stenungsund Stingers (SHF). Där finns även Stenungsunds Konståkningsklubb.

En stor idrott i Stenungsund har också varit frisbee, där Stenungsunds Frisbee Club under 1980- och 1990-talen dominerade sporten med en mängd SM och EM-guld.

Även dragkamp är en stor sport i Stenungsund där man har flertalet gånger tagit medaljer i svenska mästerskapen samt haft och har deltagare i det svenska landslaget för dragkamp.

Windsurfingen fick fäste när ett par entusiaster tog upp sporten redan när den kom till Sverige i slutet av 1970-talet. Några av de som var med från början blev profiler inom sporten nationellt och deltog även i Windsurfer-VM på Bahamas 1980.

Under två dagar i november arrangeras sedan 2005 Swedish Open Bjj i Stenungsund. 2013 anmäldes 805 deltagare vilket gör det till en av de större tävlingarna i Europa.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]