Stina Aronson
| Stina Aronson | |
Stina Aronson
|
|
| Pseudonym | Mimmi Palm, Sara Sand |
|---|---|
| Född | Ester Kristina Andersson 26 december 1892 Uppsala |
| Död | 24 november 1956 |
| Yrke | folkskollärare, författare |
| Nationalitet |  svensk |
| Språk | svenska |
| Verksam | 1921-52 |
| Framstående verk | Feberboken, Hitom himlen |
| Framstående priser | Tidningen VI:s litteraturpris Svenska Dagbladets litteraturpris De Nios stora pris |
| Make/maka | Anders Aronson |
Ester Kristina "Stina" Aronson, född Andersson den 26 december 1892 i Uppsala, död den 24 november 1956 på samma plats,[1] var en svensk författare som räknas till de tidiga svenska modernisterna.[2]
Innehåll |
Biografi[redigera]
Hon föddes utom äktenskapet som dotter till den då nyprästvigde och ogifte Olof Bergqvist, sedermera biskop i Luleå stift. En månad gammal sattes hon i fosterhem hos en slaktarfamilj där hon vistades ett antal år tills hennes fosterfar begick ett mord och hon återplacerades hos sin biologiska mor.
Aronson publicerade böcker under pseudonymerna Sara Sand och Mimmi Palm, men främst under sitt eget namn. Hennes genombrott kom med romanen Hitom himlen från 1946, om den fiktiva byn Mäntyjärvi i Tornedalen i Norrbotten. Författaren hade själv tillbringat många år i de trakterna, eftersom hon var gift med överläkaren vid Norrbottens tuberkulossjukhus Anders Aronsson. Sara Lidman brukar ange Hitom himlen som en stor inspirationskälla till hennes eget skrivande.[3]
Bland övriga romaner märks Feberboken, en delvis självbiografisk roman om författarens förhållande med författaren Artur Lundkvist, publicerad under pseudonymen Mimmi Palm. Feberboken återutgavs 2005. Tillsammans med diktsamlingen Tolv hav (1930) och dramat Syskonbädd (1931) brukar Feberboken räknas som Aronsons modernistiska produktion. Även dramat Dockdans som skrevs under 1930-talet, men som utgavs först 1949, brukar tillskrivas modernistiska drag.
Stina Aronson var ledamot i Samfundet De Nio från 1949.
Bibliografi[redigera]
- 1921 – En bok om goda grannar
- 1922 – Slumpens myndling
- 1923 – Jag ger vika
- 1928 – Två herrar blev nöjda under pseudonymen Sara Sand
- 1929 – Fabeln om Valentin under pseudonymen Sara Sand
- 1930 – Tolv hav under pseudonymen Sara Sand
- 1931 – Syskonbädd under pseudonymen Sara Sand
- 1931 – Feberboken under pseudonymen Mimmi Palm
- 1935 – Medaljen över Jenny
- 1937 – Byar under fjäll
- 1942 – Gossen på tröskeln
- 1946 – Hitom himlen
- 1948 – Sång till polstjärnan
- 1949 – Kantele
- 1949 – Två skådespel (innehållandes dramerna Syskonbädd och Dockdans)
- 1950 – Den fjärde vägen
- 1952 – Sanningslandet
- 1967 – Den röda gåvan och andra noveller
Priser och utmärkelser[redigera]
Referenser[redigera]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ Kuick, Lennart (3 februari 2010). ”Modernisten Stina Aronson i fokus för boksamtal” (på svenska). Dagens Nyheter. http://www.pastan.nu/merpastan/modernisten-stina-aronson-i-fokus-for-boksamtal-1.1038852. Läst 31 december 2010.
- ^ Larsson, Tomas (21 november 2009). ”Kihlgård briljant om Stina Aronson” (på svenska). Östersundsposten. http://op.se/kulturnoje/recensioner/1.1543001-kihlgard-briljant-om-stina-aronson. Läst 31 december 2010.
- Sveriges dödsbok 1947-2006
Externa länkar[redigera]
Vidare läsning[redigera]
- Adolfsson, Eva (1995). ”Ödelandet, kvinnan och skriften: Stina Aronson och författarauktoriteten”. Feministisk bruksanvisning / redigerad av Claudia Lindén och Ulrika Milles (Stockholm : Norstedt, 1995): sid. 117-142. Libris 1989296
- Adolfsson, Eva (1991). ”Ödelandets skrift: Stina Aronson”. I gränsland (Stockholm, 1991): sid. 300-314. Libris 9223541
- Brattström, Inger (1978). ”Höstsommar”. Författarnas litteraturhistoria 3 (Stockholm, 1978): sid. 312-320. Libris 9233395
- Broomans, Petra (2001). Detta är jag: Stina Aronsons litteraturhistoriska öde. Stockholm: Carlsson. Libris 8372205. ISBN 91-7203-364-9
- Broomans, Petra (1999). "Jag vill vara mig själv": Stina Aronson (1892-1956), ett litteraturhistoriskt öde : kvinnliga författare i svensk litteraturhistorieskrivning - en metalitteraturhistorisk studie. Groningen. Libris 8356668. ISBN 90-367-1099-5
- Broomans, Petra (1998). ”En litterär delinkvent: Stina Aronson och litteraturhistorikerna”. Tidskrift för litteraturvetenskap (1988) 27(1998):3/4,: sid. 20-29. 1104-0556. ISSN 1104-0556. Libris 9283575
- Broomans, Petra (1995). ”"De modernistiska kryddorna i soppan": recensenter om Stina Aronsons språk : en innehållsanalys”. Språk och fiktion / red.: Moira Linnarud ... (Karlstad : Högsk., 1995): sid. 167-184. Libris 2324047
- Domellöf, Gunilla (2001). Mätt med främmande mått: idéanalys av kvinnliga författares samtidsmottagande och romaner 1930-1935. Hedemora: Gidlund. Libris 8376839. ISBN 91-7844-329-6
- Domellöf, Gunilla (1981). ”Språket som handling”. Kvinnolitteraturforskning 3 (Uppsala, 1981): sid. 85-91, 113-122. Libris 9229644
- Graeske, Caroline (2003). Bortom ödelandet: en studie i Stina Aronsons författarskap. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 8908305. ISBN 91-7139-612-8
- Graeske, Caroline (2001). ”I dialog med världen: en läsning av Stina Aronsons roman Hitom himlen (1946)”. "Rötter och rutter" / redaktör: Anders Öhman (2001): sid. 17-29. Libris 8396928
- Hörnström, Marianne (1994). ”De fattigas rikedomar: drag i Stina Aronsons författarskap tecknade utifrån Sång till polstjärnan”. Flyktlinjer / utgivare: Ulf I. Eriksson (Stockholm : B. Östlings bokförl. Symposion, 1994): sid. 90-109. Libris 2176413
- Hörnström, Marianne (1994). ”"Här finns ingen kvinna": om hotet att talas ihjäl - Stina Aronson, Luce Irigaray, Jacques Lacan”. Flyktlinjer / utgivare: Ulf I. Eriksson (Stockholm : B. Östlings bokförl. Symposion, 1994): sid. 113-141. Libris 2176436
- Leif-Lundgren, Åke (1993). ”Stina Aronson”. Tiden snöar från trädet / i presentation och urval av Åke Leif-Lundgren och Bert Linné (Luleå : Kantele, 1993): sid. 67-77. Libris 2113563
- Litterär kalender. 2009, Stina. Stockholm: Norstedts. 2009. Libris 11506703. ISBN 91-1-302311-X
- Modernismens kjønn. Pax-bøkene, 99-0099422-1. Oslo: Pax. 1996. Libris 7302570. ISBN 82-530-1811-8
- Nilsson Skåve, Åsa (2001). ”Livssyn och kristen klangbotten i Stina Aronsons Hitom himlen”. Vem skall jag fråga? / redaktion: Lars Elleström ... (Växjö : Växjö Univ. Press, 2001): sid. 82-92. Libris 3390587
- Nilsson Skåve, Åsa (2007). Den befriade sången: Stina Aronsons berättarkonst. Acta Wexionensia. Humaniora, 1404-4307 ; 108. Växjö: Växjö University Press. Libris 10348182. ISBN 978-91-7636-536-6. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1085
- Rasmusson, Margit (1968). Lång väg hem: en bok om Stina Aronson. Stockholm: Norstedt. Libris 11582
- Röster om Stina Aronson. Uppsala: Centrum för kvinnoforskning, Univ.. 1996. Libris 2234873
- Witt-Brattström, Ebba (1987). ”Gräva sig ut med bordskniv: modernisternas skrivande kvinnor”. BLM : Bonniers litterära magasin 56(1987):6,: sid. 378-385. 0005-3198. ISSN 0005-3198. Libris 9249954
|
||||||||||||||
