Strandpadda
| Strandpadda Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Sårbar[2] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Klass | Groddjur Amphibia |
| Ordning | Stjärtlösa groddjur Anura |
| Familj | Äkta paddor Bufonidae |
| Släkte | Bufo |
| Art | Strandpadda B. calamita |
| Vetenskapligt namn | |
| § Epidalea calamita | |
| Auktor | Laurenti, 1768 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Strandpaddan (Epidalea calamita tidigare Bufo calamita) även kallad stinkpadda är en av Sveriges tre paddarter.
Innehåll |
[redigera] Utseende
En 4,5-8 centimeter lång padda med gråbrun till grönaktig rygg med mörkare, tämligen odistinkt formade fläckar. Har oftast en gulaktig linje längs ryggen. Korta bakben, med litet eller ingen simhud på fötterna.
[redigera] Beteende
Rör sig på grund av de korta bakbenen med kravlande småhopp. Natt- och skymningsdjur, som gräver ner sig under dagen. Kan dock undantagsvis uppträda även i fullt dagsdjus.
Strandpaddans smeknamn stinkpaddan har den fått av att de, när de är hotade, kan avsöndra ett vitt körtelsekret, som doftar svagt som bränt gummi. Körtelsekretet är giftigt, dock inte lika mycket som det från vanliga paddan. Då det är mycket sällan som arten tar till denna försvarsmetod, och sekretets stank är överdriven, så är det mer lämpligt att använda namnet strandpadda framför stinkpadda
Ynglar i hällkar och andra mindre vattensamlingar. Äggen är salttåliga, och i Östersjön kan den yngla direkt i havet.
Strandpaddan kan bli åtminstone 12 år gammal, i fångenskap 16-17 år[källa behövs].
[redigera] Föda
Äter insekter, spindlar, sniglar och maskar. I områden med sparsamt med föda kan den även ta myror och skalbaggar.
[redigera] Utbredning
Finns i västra Mellaneuropa, Frankrike, delar av Spanien och Portugal. I Norden finns den i Danmark och fläckvis i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän.
[redigera] Status
I Sverige var strandpaddan upptagen på 2005 års Röda lista som EN (starkt hotad).[3] I 2010 års rödlista anges arten som sårbar.[4]
Den är fridlyst och artdatabanken uppskattar att det finns ungefär 10 000 kvar av dem i Sverige, på maximalt 100 lokaler.
[redigera] Källor
- ^ Bufo calamita på IUCN:s rödlista, auktor: Pedro Beja et. al. (2008), besökt 10 juni 2009.
- ^ Artdatabanken - Stinkpadda
- ^ AtrDatatabankens faktablad (pdf)
- ^ artdatabankens rödlista 2010
[redigera] Litteratur
- Kai Curry-Lindahl 1988. Däggdjur, groddjur & kräldjur ISBN 91-1-864142-3
- Kåre Fog, Adam Schmedes, Dorthe Rosenørn de Lasson 2001. Nordens padder og krybdyr ISBN 87-12-02982-3
- Artdatabanken 2005, http://www.artdata.slu.se/rodlista/
