Stjärnanis
| Stjärnanis | |
Frukterna som ger kryddan stjärnanis.
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Ordning | Austrobaileyales |
| Familj | Stjärnanisväxter Illiciaceae |
| Släkte | Stjärnanissläktet Illicium |
| Art | Stjärnanis I. verum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Illicium verum | |
| Auktor | Hooker |
Fruktens baksida
|
|
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Stjärnanis (Illicium verum), som även kallas kinesisk stjärnanis, eller äkta stjärnanis, är en art i familjen stjärnanisväxter. Arten förekommer i sydöstra Kina och Vietnam. Odlas företrädesvis i Asien för sina aromatiska frukter och används som krydda i de asiatiska köken. Ej att förväxlas med anis (Pimpinella anisum) obesläktad med stjärnanis, men som har en liknande smak.
Innehåll |
Egenskaper [redigera]
Stjärnanisens frukter består av 6 – 12, oftast åtta rosettformigt placerade baljkapslar, som är hårda och rätt sköra. De är sammantryckta från sidan och utbildade i en nästan rak spets i den fria änden. Längden är 13 – 20 mm och höjden 8 – 10 mm. [1]
Varje kapsel innehåller ett frö, som är platt, 6 – 8 mm långt, rödbrunt till gulbrunt och med en jämn glänsande yta.
Stjärnanis innehåller 4 – 5 % av en eterisk olja, som traditionellt kallats ostindisk eller kinesisk anisolja. Den är färglös eller gulaktig och lättlöslig i 90 %-ig alkohol, samt stelnar vid avkylning. Den har en stark doft av anis och en starkt söt smak.
Användning [redigera]
Oljan tillverkas huvudsakligen på produktionssorterna och används vid likörtillverkning och för parfymering av tvål. Ju högre anetolhalten är, desto värdefullare är oljan.[1]
Synonymer [redigera]
För vetenskapliga synonymer, se Wikispecies.
