Stockholms nation, Uppsala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°51′24″N 17°38′3″Ö / 59.85667°N 17.63417°Ö / 59.85667; 17.63417

Stockholms nation
Stockholms Nation, Uppsala.JPG
           
Latinskt namn Natio Holmiensis
Tidigaste kända årtal 1649
Inspektor Tord Ekelöf
Antal medlemmar ca 5500
Adress Drottninggatan 11
753 10 UPPSALA
Webbplats stockholms.se

UppsalaUniversitetsSigill.png
Studentnationer vid
Uppsala universitet


Stockholms · Uplands · Gästrike-Hälsinge · Östgöta · Västgöta · Södermanlands-Nerikes · Västmanlands-Dala · Smålands · Göteborgs · Kalmar · Värmlands · Norrlands · Gotlands

Stockholms nation, i dagligt tal Stockholms eller Stocken, är en av 13 nationer vid Uppsala universitet. Nationen grundades sannolikt 1649, och organiserar i första hand de studenter som 1) är födda i Stockholms län, 2) har avlagt studentexamen eller har avgångsbetyg från en gymnasieskola i Stockholms län, eller 3) vars förälder eller föräldrar tillhört Stockholms nation. Under sin äldsta historia organiserade nationen de studenter som kom till Uppsala från Stockholms stad och efter bildandet av Stockholms stift blev stiftet Stockholms nations organisationsområde.

Nationen är politiskt och religiöst obunden och vänder sig till studenter från alla fakulteter. Verksamheten sträcker sig från nattklubbs- och lunchverksamhet till teater, sång och bibliotek. Det mesta sköts av ideellt arbetande studenter, sk ämbetsmän, men det finns också möjlighet att servera eller arbeta i bar för att tjäna extrapengar. Nationen leds av fem heltidsarvoderade studenter som tar uppehåll från studierna under ett år.

Nationshuset ligger vid korsningen Drottninggatan och Ingmar Bergmansgatan (fd Nedre Slottsgatan). Enligt nationernas interna ordning placeras Stockholms nation först. Ordningen kommer av den gamla stiftsordningen där de nationer som tillhört det gamla ärkestiftet kommer först i ordningen. Nationens valspråk är "Primus Inter Pares" (den främste bland likar) vilket anspelar på nationens placering men också ödmjukhet.

Nationens inspektor sedan 2011 är professor Tord Ekelöf. Förste kurator sedan 1 juli 2014 är Fil. stud. Ludwig Tornheden. Andre kurator år 2014 är Fil. stud. Lukas Enwall. Tredje kurator sedan 1 juli 2014 är stud. Quyen Le. Barmästare år 2013 är Fil. stud. Johan Svensson.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Stockholms nations grav på Uppsala gamla kyrkogård.

Uppsala domkyrka vars utseende har varierat under de gångna seklerna invigdes första gången 1435. Ärkebiskop Jacob Ulvsson lyckades 1477 erhålla tillstånd från påven att i Uppsala få organisera högre utbildning. Uppsala universitet blev det äldsta universitetet i norden. Under tidiga delen av 1600-talet började studenter från samma hembygd att sluta sig samman i föreningar, så kallade nationer (av latin nátio 'börd', 'härstamning', 'folk(stam)', 'släkte', av náscor 'födas'). Förebilden fanns i Paris och Bologna där flera svenskar studerade. Professorerna i Uppsala så på nationerna med oblida ögon och förbjöd verksamheten. Situationen blev ohållbar och 1663 beslöt konsistoriet, universitetets styrelse, att nationerna att istället ålägga nationerna ett ansvar för sina studenter. En inspektor, en universitetets representant, skulle utses för att bevaka nationsverksamheten. Stockholms förste inspektor blev ångermanlänningen Lars Stigzelius som senare skulle bli ärkebiskop. Nu infördes även ett nationsobligatorium. Det finns tretton nationer i Uppsala, en del äldre och en del yngre än Stockholms Nation. Primus Inter Pares, Främst bland likar, är det motto som karaktäriserar Nationen. Stockholms Nation har åtminstone sedan 1753 varit nummer 01 i nationernas inbördes ordning vilken följer stiftens.

Stockholms Nations äldsta matrikel Vinculum Stockholmense skrev in de första studenterna i Nationen 1649. Matrikeln är bara en avskrift av den ursprungliga nationsmatrikeln, vilken gick förlorad vid Uppsala stads brand 1702. Enligt ett yttrande i konsistorium den 21:e maj 1656 sägs emellertid, att "Holmenses begynte Landskaap allenast för try åhr sedan hafwa …", alltså 1653. En viss osäkerhet får alltså anses råda om vilken tidpunkt som Nationen kan räkna som begynnelsedatum.

Kuratorer (latin curátor 'vårdare', 'skötare', av cúro 'ägna omsorg åt', 'sköta', 'vårda', 'behandla') i samråd med Inspektor höll likt i dag i den löpande verksamheten. De första tvåhundra åren hade Nationen inget eget hus. Man förvarade sina tillhörigheter i Fiscus, nationskistan, och höll sina sammankomster i Inspektors hem.

Landskapssalen i början av 1900-talet

Ända fram till 1900-talets början hade Nationen mest karaktären av en herrklubb och studentskorna fick inte tillträde till de mer seriösa tillställningarna på Nationen. Det kvinnliga intrånget i denna genuint manliga miljö ogillades starkt av de flesta. Men med åren involverades flickorna allt mer i nationslivet som därigenom förändrades.

Landskapssalen inför Majmiddag 2014

Verksamheten är under ständig förändring och återskapande. Medlemsantalet har under årens lopp varierat men är idag (2014) ca 5000 studenter. Det bedrivs verksamhet i princip alla dagar i veckan från tidig morgon till sen kväll. Torsdagar har sedan 1960-talet varit Stockholms Nations utekväll och är fortfarande en av studentvärldens största och mest professionella. Förr samlades studenter för att tillsammans göra studietiden roligare och lättare idag, mer än 350 år senare, fyller nationerna fortfarande samma syfte.


Nationshuset[redigera | redigera wikitext]

En av Åboms ritningar över nationshuset

Stockholms Nation grundades 1649, men det dröjde nästan 200 år innan Nationen fick ett eget hus 1848. De första åren förde Nationen med andra ord en ambulerande tillvaro där inspektors hem med fiscus, nationskistan, var Nationens hem. När biblioteket växte och sammankomsterna blev större beslutade nationsmedlemmarna att se sig om efter egna lokaler. Landskapet 2 mars 1825 beslutade att en byggnadsfond skulle bildas. Det första steget mot ett hus togs när man av universitetet 1829 fick köpa den tomt där Carolina Rediviva var tänkt att byggas från början. 1000 riksdaler var den hisnande summa Nationen fick betala. Det var en lycklig slump att kvarteret tomten tillhör heter S:t Erik som är både Stockholms stads och Stockholms Nations skyddshelgon.

Efter många förslag av olika arkitekter antog Nationen i februari 1845 ett ritningsförslag från en av Sveriges då ledande arkitekter, Johan Fredrik Åbom. Det inkom snart anbud från flera byggmästare, det lägsta inkom från byggmästaren Per Johan Pettersson som för 17 500 riksdaler åtog sig att bygga huset. Det visade sig dock att uppförandet av huset blev dyrare än beräknat varför Nationen var tvungen att ta ett tilläggslån på 5 000 riksdaler för att färdigställa byggnadsarbetena. Den 3 juni 1848 kunde slutligen proinspektor professor Johan Henrik Schröder tillsammans med de 154 landsmännen inviga Nationshuset. Den dubbla fritrappa som skulle pryda huset förbjöds av stadsbyggnadsordningen. Även många små ändringar i inredningsritningarna gjordes för att det skulle passa verksamheten som till exempel att inte bygga en gymnastikhall på botten våningen.

Redan 1851, tre år efter byggandet började oroväckande sprickbildningar påträffas i byggnaden. Västra delen av huset visade sig vara byggd på en grusås och den östra på lerlager som när det spruckit under alla år har utgjort det främsta hotet mot Nationen. 1885 renoverades nationshuset första gången. Den största förändringen var ett nytt fristående trapphus med dubbeltrappa in mot gården samt utbyggnaden av den gamla salen som möjliggjordes av att man flyttade den norra väggen i salen ut i övre hallen. Den renovering som genomfördes 1904 medförde inte några större förändringar. Telefonhytter och ett rum för kuratorerna installerades. Elektriskt ljus infördes i nationshuset på 1910-talet samtidigt som man lade nytt golv i landskapassalen. Man fick flytta på några pilastrar i Gamla Salen för att bereda plats åt Prins Eugens målning "Stockholms Slott" som donerats av Prinsen till Nationen 1904. Att inga större förändringar skedde berodde till stor del på att konkurrensen från Stockholms högskola ökade. Nationens medlemsantal minskade kraftigt vilket blev en tendens som höll i sig ända fram till början av 1930-talet.

Nationshuset i början av 1900-talet sett från Drottninggatan

1935 hade sprickbildningen i huset gått så långt att man begärde in förslag på ritningar till ett nytt nationshus. De förslag som inkom fann man alltför dyra och Nationen valde att lägga donerade medlen på en renovering. En invigningsfest hölls i mars 1938.

Inför 300-årsjubileet 1949 framkom önskemål om en genomgripande ombyggnad inför detsamma. Det var dock väl sent påtänkt varför man beslöt att bara genomföra en mindre reparation med ommålning.

I början på 1960-talet hade Nationen två stora problem. Det första var att Nationens medlemsantal hade fördubblats på 20 år, från 300 till 600 medlemmar. Det andra var att sprickbildningarna nu var så omfattande att man var tvungen att vidtas någon sorts åtgärd. Professor Peter Celsing fick 1961 i uppdrag att uppföra ritningar till en ombyggnad och tillbyggnad av Nationshuset. Flera förslag inkom, vilka samtliga innebar att man endast obetydligt skulle förändra det gamla Nationshuset och att en stor tillbyggnad skulle läggas vid den östra gaveln och in mot gården. Man köpte därför 1966 en del av Gamla Stadshotellets, det vill säga nuvarande Bjerkings, gård.

Nationens ekonomi förbättrades sakta men säkert under hela 1960-talet på grund av ett antal stora donationer. I januari 1969 hölls den stora invigningsfesten efter renoveringen och tillbyggnaden. Den stora tillströmningen av studenter man räknat med när de planerade byggnationerna uteblev. Istället minskade antalet nationsmedlemmar och Nationens ekonomi försämrades avsevärt. Efter flera misslyckade försök att ha restauratörer eller använda huset själva lyckades man 1977 hyra ut huset på lång tid till Musikforum. Musikforum eller Nya Barowiak som det senare hette, målade om nya salen helt och hållet. I början på 1980-talet intensifierades Nationsverksamheten ännu en gång. Medlemsantalet ökade kraftigt och man sade därför upp Musikforums kontrakt.

Alltsedan 1890-talet har nämligen det gamla huset sjunkit mot ån. Lutningen är ungefär 90 cm från ena änden av huset till den andra. Det myckna festandet och koncentrerade användandet av Nationshuset gjorde även att slitaget under 1970- och 1980-talen var oerhört. Smärre amatörmässiga reparationer utfördes genom åren, men i slutet av 1980-talet började situationen bli svår. Från och med 1988 arbetade en landsman heltid med STÖDH, STockholms nations Öde i Dina Händer. Insamlingen som föranledde renoveringen 1992 är oöverträffad i Uppsalas Nationshistoria. Mängden donationer som mycket generöst inkom till Nationen överträffade alla förväntningar. Renoveringen påbörjades därför under våren 1992. Det gamla huset förstärktes också kraftigt. Hela gamla huset utom landskapssalen målades om. Baren kläddes i vitt och svart kakel och nya salen renoverades och marmorerades i grått.

Sommaren 2001 drabbades Nationen av en vattenskadade vilket föranledde en rad renoveringar. Hela gamla huset målades om och landskapssalens gamla färgsättning med dekorer från 1885 lyftes fram. Barerna renoverades och höjdes några centimeter och nya fläktar installerades i stora delar av gamla huset. Biblioteket fick riktiga bokskåp ritade av 1Q em Lukas Stenberij, inspirerad från ett fotografi av dess tidigare utseende från 1800-talet. Så länge det gamla huset står kvar kommer Nationen alltid att ha sitt hem i ett hus på lut.

Spex vid nationen[redigera | redigera wikitext]

Nationen har en gedigen historia avseende studentspex. Trollflaskan (en parodi av Knut Almlöf på operan Trollflöjten) uppfördes 1851, Jenny (om Jenny Lind) ca 1850, och Rudolf, vilket uppfördes 1853 på Stockholms Nation men skrevs drygt tio år tidigare av L. A. Hedin under pseudonymen Appe-Appeani. Det uppförs fortfarande varje år på nationens majmiddag den 1 maj.

Vid förra sekelskiftet nådde Nationens teater en kulmen, mycket tack vare Carl Ridderstads produktioner. 1928 står som ett heligt årtal i nations teaterhistoria eftersom sången "Egeisk skärgårdsflirt" från spexet "Ariadnes Tråd" än idag sjungs på varje gasque. Ett par tiotal år senare kom en ny storhetstid för nationsteatern med de idag mytomspunna, klassiska spexen "Viva Costa va de Villa" och "Karin Månsdotter". ”Viva Costa va de Villa” hade premiär 1955 och visades på Sveriges television 1957. Spexet är ett skakande sydamerikanskt revolutionsdrama i tre akter, där mord, maktlystenhet, kärlek och guano blandas i en dynamisk intrig. Det skrevs av en spexargeneration med Peter Nobel i spetsen, som året tidigare hade debuterat med ”Hamlets son”, det första marsspex någonsin där kvinnor medverkade.

”Karin Månsdotter och Vasabröderna” såg dagens ljus på marsgasquen 1959. Handlingen utspelar sig kring Gustav Vasas dödsbädd. Karin Månsdotter som varit den avlidne kungens älskarinna hamnar i centrum av en maktkamp mellan dennes söner. Hennes intrigspel syftar till att göra henne till drottning, än av Sverige, än av Polen. Hon utnyttjar hänsynslöst sin kvinnliga list och skönhet. Här finns såväl bloddrypande brödrafejder och lömska mordplaner som bitterljuv kärlek.

”Drottning Kristina eller Alla vägrar gå till Rom” är ett klassiskt 60-talsspex, signerat av bland andra Björn Barlach. Det återuppsattes senast som damspex hösten 1999. Några av spexets karaktärer, förutom drottningen själv, är historieberättaren Axel Oxenstierna, den svenske tronpretendenten Carl-Gustaf och hans syster Eufrosyne. Handlingen utspelar sig kring drottningen som får för sig att fara till Rom. Där blir alla kära i varandra och drottningen abdikerar.

Stockholms nations marsspex ges i samband med nationens marsgasque. Ett antal föreställningar spelas även upp för allmänheten. Marsspexet har på senare år förkastat klassiska spexelement, såsom rimmad dialog och omstarter.

Marsspex[redigera | redigera wikitext]

  • 2014: Kunskapens Korståg
  • 2013: Hjulens Jältar
  • 2012: Fabriken
  • 2011: Mysteriet på Tratteholm
  • 2010: Familjen Någorlunda
  • 2009: The Great Depression
  • 2008: Giacomo Casanova
  • 2007: Freud
  • 2006: Elvira Madigan
  • 2005: Tusen och En Natt
  • 2003: Romeo & Julia
  • 2002: Judas Iskariot
  • 2001: Röda Nejlikan
  • 2000: Kleopatra
  • 1999: Oidipus
  • 1998: Faust
  • 1997: Rasputin
  • 1996: Robin Hood
  • 1994: Odysseus
  • 1993: Columbus

Vännationer[redigera | redigera wikitext]

Bemärkta äldre kuratorer[redigera | redigera wikitext]

Hedersledamöter (urval)[redigera | redigera wikitext]

Enligt nationens stadgar 3 kap 1 § kan till Hedersledamot kallas envar, vilken Nationen vill betyga sin högaktning eller tacksamhet. Hedersledamöter väljs med kvalificerad majoritet av landsmännen på landskapet efter förslag och beredning av seniorskollegiet. Därefter sker kallelse och installation på någon av nationens officiella fester. Personerna har ofta genom födsel, studier, tjänst, gärning eller på annat sätt koppling till Stockholm.

Inspektorer[redigera | redigera wikitext]

När nationerna bildades i Uppsala sågs de, på grund av sin oberoende ställning, som ett hot av universitetet. För att få bukt med eventuella subversiva element samt stävja fylleri och allmän oreda bestämdes det år 1663 att varje nation skulle sättas under tillsyn av en inspektor, tillika professor vid universitetet. Nationens inspektor väljs av landsmännen vid ett landskap på förslag från seniorskollegiet. Idag är inspektorn en länk mellan universitetet och nationen men också en viktig representant för nationen mot övriga samhället. Inspektorn är adjungerad i samtliga av nationens styrelser, nämnder och övriga organ. Vid alla officiella fester är inspektorn självskriven hedersgäst. Då inspektorn inte hade möjlighet att närvara brukade man förr kalla in en proinspektor vid varje enskilt tillfälle. Sedan början på 90-talet är detta dock ett permanent ämbete med samma rättigheter och skyldigheter som inspektorn.

Nationens nuvarande inspektor är Tord Ekelöf, professor i elementarpartikelfysik. Nationens proinspektor sedan början på 90-talet är fil dr Terry Carlbom.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://stockholms.se/index.php?option=com_content&view=article&id=43&Itemid=32 Läst 2012-01-03
  • Red: Johan Beer, Karin Molin m.fl. Holmiana 9. Stockholms nation 350 år: I ett hus på lut: Studenter och studentliv på Stockholms nation i Uppsala. Uppsala, (1999)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]