Stockholms norra station
| Den här artikeln eller stycket innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2013-05) Hjälp gärna till med att åtgärda problemet om du kan, och diskutera saken på diskussionssidan. Se fler artiklar med samma problem. |
Koordinater: 59°20′53.02″N 18°2′15.82″Ö / 59.3480611°N 18.0377278°V
Stockholms norra station var under 1800- och 1900-talen en järnvägsstation i Stockholm. Stationen, som var en utpräglad godsstation, låg 1866-1925 vid Norra Bantorget, strax norr om Stockholms centralstation. Därefter flyttades stationen till Norrtull vid innerstadens norra kant. Godsverksamheten upphörde på 1990-talet. Delar av stationen vid Norrtull är idag (2011) riven som ett led i det kommungränsöverskridande stadsbyggnadsprojekt Hagastaden i Stockholm och Solna.
Innehåll |
Norra station, Norra Bantorget [redigera]
Den 20 september 1866 öppnades Norra station vid Norra Bantorget för allmän trafik. Platsen var ändstation för Norra stambanan mellan Stockholm och Uppsala. Då Stockholms centralstation och sammanbindningsbanan ännu inte var färdigbyggda inköptes ett gammalt envånings trähus att användas som provisoriskt stationshus. Efter Centralstationens invigning 1871 omgjordes Norra station till godsstation för permanent bruk.[1] Folke Zettervall ritade 1893 den byggnad som kom att benämnnas Stockholms norra expeditionshus, och vilken fortfarande står kvar men nyttjas för annan verksamhet. På platsen fanns tidigare även två långa godsmagasin för ankommande respektive utgående gods. De var utförda i trä med plåtbeklädda tak.[2][3]
Norra station, Norrtull [redigera]
1882 hade Norrtull station invigts vid Norrtull i nuvarande Vasastan. Adolf W. Edelsvärd ritade stationshusen utmed den nya Värtabanan och lät här resa en envånings stationsbyggnad i fransk nyrenässans, samma stil som även användes till Värtans station.
I samband med att godsstationen vid Norra Bantorget avvecklades 1924 restes nya järnvägsbyggnader ritade av Folke Zetterwall, som då var chefsarkitekten vid Statens Järnvägars arkitektkontor, i fogstruket rött tegel vid Norrtull på det gamla stationshusets plats. Verksamheten flyttade därmed norrut tillsammans med det gamla stationsnamnet. Två expeditionshus tillkom för ankommande respektive avgående gods. Expeditionshuset för avgående gods försågs med ett klocktorn (och kallas därför numera oftast för Klockhuset). I anslutning uppfördes två 200 meter långa magasin. Vid dessa kunde man samtidigt lastas eller lossas 94 vagnar mot tidigare 46 vagnar.[4]
I de omgivande kvarteren växte industribebyggelsen. I den nybildade Vin- & Spritcentralens produktionsbyggnad Grönstedtska palatset byggdes en hiss som rymde en hel järnvägsvagn som kunde skickas upp till första våningen där tappningen av tankarna skedde. Apotekarnes Mineralvattens nya anläggning uppfördes utmed Norra stationsgatan, liksom Svenska Philips monteringsverkstäder. På 1930-talet restes Industricentralen som var Sveriges första industrihotell.
Godsverksamheten avtog från 1960-talet för att på 1990-talet upphöra helt. Godståg mellan Stockholm och platser norrut lastas numera på och av i Tomteboda. På platsen finns fortfarande finns en järnvägsteknisk trafikplats på Värtabanan mellan Karlberg och Värtan.
Hagastaden [redigera]
I dag (2010) finns ett köpcentrum i vissa av byggnaderna. Området kommer att bebyggas med en ny stadsdel Hagastaden som är ett kommungränsöverskridande stadsutvecklingsprojekt som drivs av bland andra Stockholms kommun och Solna kommun.
Rivning av de runt 100 år gamla godsterminalerna har inletts. Expeditionshuset för ankommande gods planeras att rivas för att ge plats åt ny verksamhet. Troligen rivs även det så kallade Klockhuset.[5], även om det tidigare sagts att det skulle kunnat bevaras. Många anser att det är synd att inte kunna spara en liten del av dessa byggnader för att behålla historien kring området som en av Stockholms historiska järnvägsstationer, då själva expeditionshuset och tornet upptar en mycket begränsad yta.[6]
Källor [redigera]
- ^ Stockholms Centralstation och övriga bangårdar efter 1923 års riksdagsbeslut
- ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
- ^ Linde Bjur, Gunilla (2010). Stationshus - Järnvägsarkitektur i Sverige. Stockholm: Balkong. ISBN 978-91-85581-16-0
- ^ Stockholms Centralstation och övriga bangårdar efter 1923 års riksdagsbeslut
- ^ Byggnadsvårdsföreningen - Stockholm, Norra Station
- ^ dn.se - Nu rivs Norra station
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Stockholms norra station.